No description available.

Syftet med föreliggande studie är att få en inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer och fördjupa vår kunskap om hur pedagoger använder de estetiska uttrycksformerna med barn i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder oss av semistrukturerade intervjuer av pedagoger verksamma i förskolan för att få kunskap om hur estetiska uttrycksformer används i barngruppen och hur pedagogerna uppfattar och definierar vikten av barns användning av de estetiska uttrycksformerna i förskolan. Studien omfattar samtliga estetiska uttrycksformer; sång och musik, bild och skapande och drama. Vad betyder dessa för pedagogerna? Vilken roll spelar de för barnen? Studiens slutsats är att pedagogerna använder sig av estetiska uttrycksformer tillsammans med barnen, om än på olika sätt beroende på pedagog och förskola.

Svensk förskola står inför stora utmaningar gällande kompetensförsörjningen. Allt för få söker sig till förskollärarutbildningen, samtidigt som det finns krav på att enbart förskollärare – och inte förskolans andra yrkeskategori barnskötare – kan få tillsvidaretjänster. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur barnskötarelever konstruerar och förhåller sig till den bild av barnskötarprofessionen som konstrueras i utbildningspolitiska dokument, och om den lokala aktören, Norrköpings kommun, på utbildningsfältet och deras logik och strategi. Studien tar avstamp i Foucaults styrningsmentalitetsteori, i den nyinstitutionella teorins logikbegrepp, och i socialkonstruktivistiska perspektiv som kontextualiserar samhället inom nyliberalismens logik. Studien är kvalitativ och består av intervjuer och dokumentanalys. Analysen visar att barnskötarutbildningen och barnskötarprofessionen konstrueras i speglingen mot förskollärarutbildningen- och professionen, vilket innebär att barnskötare tillskrivs lägre status. Konstruktionen av barnskötare sker även genom att det värde som professionen traditionellt har kopplats till – omsorg – ges mindre och mindre utrymme i utbildningspolitiska dokument, samtidigt som de värden som förskollärarprofessionen kopplas till – utbildning och lärande – får större utrymme. Analysens huvudsakliga poänger visar att Norrköpings kommun rymmer flera logiker som konkurrerar med varandra, och att elever på barnskötarutbildningen har en annan logik och strategi. Det finns en distinkt diskrepans mellan logikerna, både de som förmedlas av respektive aktör, men också inom respektive aktör. På så vis framträder flera olika bilder som inte hänger ihop – ologiska logiker.

Studiens syfte är att få kunskap om arbetslagsarbete i förskolan. För att få svar på detta har följande frågeställning besvarats: Hur beskriver förskollärare ansvarsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare i arbetslaget? Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Informanterna valdes genom ett kvoturval. Informanterna delar utmärkande drag så som kommun och förskollärarutbildning. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av kodning och tematisering genom ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Resultatet av denna studie utläses med hjälp av Engeströms verksamhetsmodell. Slutsatsen är att det finns en norm, i form av ett rättvisetänk baserat på tid när det kommer till ansvarsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare. Konsekvensen av denna norm är att gränserna mellan förskollärare och barnskötare suddats ut, vilket medför att ansvarsfördelningen blir otydlig.

Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet (Skolverket, 2018, s.10, 13). För att pedagogerna ska kunna tillgodose denna helhet utgör anknytning en grundläggande aspekt att beakta inom förskolans utbildning. Detta eftersom barnet är i behov av minst en närvarande anknytningsperson för att söka stöd och trygghet hos (Broberg, Hagström & Broberg, 2012, s.39, 201). Då denna trygghet skapar de bästa förutsättningarna för barnet att utvecklas och tillgodose sig lärande (ibid.). Föreliggande studie syftar till att skapa kunskap om den vikt utbildade barnskötare och förskollärare tillskriver anknytning i relation till förskolan, samt belysa om skillnader tillskrivs utifrån de olika yrkesprofessionerna. För att göra detta möjligt formulerades tre frågeställningar; Vilken vikt tillskriver pedagogerna anknytning i förskolan? Vilka möjligheter respektive svårigheter tillskriver sig pedagogerna ha för att tillgodose barnen en trygg anknytning? samt Framkommer det några skillnader i den vikt, samt de möjligheter och svårigheter, som tillskrivs anknytning utifrån yrkesprofession? Den metod som användes för att sedan besvara dessa frågeställningar var en webbaserad enkätundersökning. Detta eftersom det var av relevans att nå en stor grupp deltagande inom en begränsad tidsram, därmed var enkät som metod fördelaktigt (Björkdahl Ordell, 2012a, s.85). Några slutsatser som kan dras av föreliggande studie är att en betydande majoritet av pedagogerna tillskriver anknytningen av stor vikt med undantag för ett fåtal förskollärare som tillskrev vikten som något lägre än övriga respondenter. Trots den stora betydelse pedagogerna tillskriver anknytning anser de att området inte lyfts tillräckligt inom förskolan. Av resultatet framkom det även att förskolans organisation enligt pedagogerna kan utgöra ett flertal svårigheter i arbetet med att tillgodose barnen en trygg anknytning. Dock ansåg sig majoriteten av pedagoger oftast eller ganska ofta trots detta ha möjlighet till att erbjuda barnen en trygg anknytning. Med undantag för ett fåtal förskollärare som ansåg sig ganska sällan ha denna möjlighet.

<p>I den här studien behandlas uppfattningar av förskollärares yrkesprofessionalitet från förskollärare, ansvariga för förskoleverksamheten under rektorerna, pedagogiska utvecklingsledare och skolchef. Syftet är att beskriva och undersöka uppfattningar inom förskolväsendet av <em>vad som görs</em> för att höja förskolläraryrkets professionalitet gällande den kunskapsbas som är specifik för ett yrke. Studien utgår från en artikel skriven av Mats Ekholm (2004) där han presenterar en sociologisk syn på professionalitet och där vi valt att titta på uppfattningar av vad som görs inom det han kallar den specifika kunskapsgrunden, alltså den kunskapsbas som är specifik för ett yrke.</p><p>Studien har använt sig av fenomenografisk analys för att undersöka material från 14 st. semistrukturerade intervjuer som belyser tre områden av vad som görs inom den specifika kunskapsgrunden: det omgivande samhällets förståelse, förskollärarnas kunskaper i sitt yrke samt kopplingen till forskning. Resultaten visar att det finns många och stora variationer av uppfattningar inom dessa tre områden. Det finns uppfattningar från att inget görs till att man sätts i reflekterande möten och diskussioner som främjar yrkesspråket vilket man i sin tur uppfattar höjer både kunskapsbasen och förmågan och intresset för att ta del av forskning. Det förbättrade yrkesspråket uppfattas också ge bättre förutsättningar för att få det omgivande samhället att se förskollärarnas specifika kunskapsbas. Men i sammanhanget finns det få uppfattningar om att det görs någon skillnad på barnskötare och förskollärare och därför kan det ifrågasättas om det verkligen rör sig om just förskollärarnas specifika kunskapsbas.</p>

<p>My purpose with this essay was to study if there was any difference in competence between preschool teachers and child minders at a preschool outside of Stockholm. To determine what the differences consisted of, if there was any. The questions I wanted answered were as follows: Are there any differences in competence between preschool teachers and child minders? Do the two different occupations have different ways at looking at what the children need and their abilities? Do they see that they have different skills depending on what occupation they belong to? What do they believe that the people from the other occupation contribute to the preschool which compliments their own working skills?</p><p>I used a qualitative method which included interviews and observations to find out the answers to these questions. My results from these interviews and observations indicated that experience, personality and attitudes are very important as well as education. To reflect everything that you do with the children, what is this exercise good for? And what do they learn from this?  What was considered to be a key skill among the staff if you wanted to be a good teacher? This is to be a reflecting practioner, according to Schön (according to Tomassen 2007:37). Because they had trouble to see how the child minder was contributing with the work in the preschool that was different from the preschool teachers abilities, they couldn’t really complement one other. To talk about the differences between the two occupations was a very sensitive subject and the child minder job was very hard to define. In the early days of the preschools in Sweden, for example, during the forties there was a big difference in the roles of a preschool teacher and a child minder (Enö, 2005:25).  </p>

I den här studien behandlas uppfattningar av förskollärares yrkesprofessionalitet från förskollärare, ansvariga för förskoleverksamheten under rektorerna, pedagogiska utvecklingsledare och skolchef. Syftet är att beskriva och undersöka uppfattningar inom förskolväsendet av vad som görs för att höja förskolläraryrkets professionalitet gällande den kunskapsbas som är specifik för ett yrke. Studien utgår från en artikel skriven av Mats Ekholm (2004) där han presenterar en sociologisk syn på professionalitet och där vi valt att titta på uppfattningar av vad som görs inom det han kallar den specifika kunskapsgrunden, alltså den kunskapsbas som är specifik för ett yrke. Studien har använt sig av fenomenografisk analys för att undersöka material från 14 st. semistrukturerade intervjuer som belyser tre områden av vad som görs inom den specifika kunskapsgrunden: det omgivande samhällets förståelse, förskollärarnas kunskaper i sitt yrke samt kopplingen till forskning. Resultaten visar att det finns många och stora variationer av uppfattningar inom dessa tre områden. Det finns uppfattningar från att inget görs till att man sätts i reflekterande möten och diskussioner som främjar yrkesspråket vilket man i sin tur uppfattar höjer både kunskapsbasen och förmågan och intresset för att ta del av forskning. Det förbättrade yrkesspråket uppfattas också ge bättre förutsättningar för att få det omgivande samhället att se förskollärarnas specifika kunskapsbas. Men i sammanhanget finns det få uppfattningar om att det görs någon skillnad på barnskötare och förskollärare och därför kan det ifrågasättas om det verkligen rör sig om just förskollärarnas specifika kunskapsbas.

My purpose with this essay was to study if there was any difference in competence between preschool teachers and child minders at a preschool outside of Stockholm. To determine what the differences consisted of, if there was any. The questions I wanted answered were as follows: Are there any differences in competence between preschool teachers and child minders? Do the two different occupations have different ways at looking at what the children need and their abilities? Do they see that they have different skills depending on what occupation they belong to? What do they believe that the people from the other occupation contribute to the preschool which compliments their own working skills? I used a qualitative method which included interviews and observations to find out the answers to these questions. My results from these interviews and observations indicated that experience, personality and attitudes are very important as well as education. To reflect everything that you do with the children, what is this exercise good for? And what do they learn from this?  What was considered to be a key skill among the staff if you wanted to be a good teacher? This is to be a reflecting practioner, according to Schön (according to Tomassen 2007:37). Because they had trouble to see how the child minder was contributing with the work in the preschool that was different from the preschool teachers abilities, they couldn’t really complement one other. To talk about the differences between the two occupations was a very sensitive subject and the child minder job was very hard to define. In the early days of the preschools in Sweden, for example, during the forties there was a big difference in the roles of a preschool teacher and a child minder (Enö, 2005:25).

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur pedagoger arbetar med litteracitet, främst läs- och skrivinlärning i förskolan. Likaså hur dessa pedagoger ser på sin yrkesroll och sitt arbetssätt i förhållande till de riktlinjer och mål läroplanen anger. Följande forskningsfrågor har använts: Hur arbetar pedagogerna med läs- och skrivinlärning med hjälp av olika metoder idag i deras verksamhet? Hur uppfattar, reflekterar och diskuterar pedagogerna sin yrkesroll i förhållande till de mål och riktlinjer läroplanen anger för läs- och skrivinlärning? Hur upplever pedagogerna att barnens intresse för läs- och skrivinlärning ser ut i deras verksamhet? Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer, där fyra förskollärare och fyra barnskötare deltar från fyra olika förskolor. Resultatet visar på att flera metoder och hjälpmedel används i pedagogernas verksamheter men även vilken betydelse leken har för inlärning. Pedagogerna i studien menar att det är bra med tydligare riktlinjer för förskollärare i förskolans läroplan på grund av deras olika utbildningar. Intresset hos barn för läs- och skrivinlärning är blandat men flera pedagoger anser att de erbjuder fler redskap till inlärningen jämfört med tidigare.