Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare leder det förebyggande arbetet medkonflikthantering i arbetslaget med fokus på det undervisande uppdraget. Studien utgår från detsociokulturella perspektivet och en kvalitativ metoden med intervju som datainsamlingsmetod.Resultatet visar att kommunikation, samspel och kollegialt lärande är en nyckel iförskollärarnas arbete med att förebygga konflikter i arbetslaget i relation till det undervisandeuppdraget. Det krävs förutsättningar i form av planeringstid för att förskollärare och arbetslagettillsammans ska åstadkomma detta. Resultatet visar även att kulturella mönster lever kvar avden tidigare platta organisationen i förskolan vilket försvårar förskollärarnas positionering iarbetslaget och därmed deras möjlighet att förebygga konflikter i arbetslaget i relation till detundervisande uppdraget. Slutsatsen i studien är att förutsättningar behöver skapas förförskollärare och övrig personal (barnskötare) i arbetslaget att ompositionera sig och genomföradet undervisade uppdraget i relation till en förändrad ansvars- och arbetsdelning.

Sammanfattning Anknytning är ett begrepp som det har forskats kring sedan över 50 år tillbaka i tiden. Ämnet är då och då aktuellt i samhället men förhållandevis lite om man ser till de förödande effekter som kan ske vid en otrygg anknytning. Att en otrygg anknytning för ett barn kan leda till psykisk ohälsa är ett utav resultaten från tidigare forskning som kommer att redovisas i den här studien. Vår studie har visat att det saknas kunskaper kring anknytningsteorierna och att pedagoger besitter olika kunskaper kring vikten av vad en trygg anknytning är och hur de arbetar med ämnet på deras förskolor. Om pedagoger i våra förskolor saknar kunskap i ämnet har det visat att effekterna kan resultera i sämre skolresultat samt en ökad psykisk ohälsa för barnen senare i livet. Studiens syfte Syftet med studien är att undersöka pedagogers medvetenhet om anknytning i förskolan, vilka resurser pedagogerna fått för kunskap inom ämnet samt hur de arbetar med anknytning. Metod Studien är en kvalitativ undersökning baserad på hermeneutiken som forskningsansats. Vi har sammanställt och analyserat enkätsvar som sedan kopplats till tidigare forskning. Enkäterna delades ut på 3 olika förskolor i västra Sverige, sammanlagt 30 enkäter. Resultat Studiens resultat visar att pedagogers syn och medvetenhet kring anknytning i förskolan är varierat, även utbildningen i ämnet. Pedagogerna i förskolan har olika kunskap om begreppet anknytning. Pedagoger upplever att de inte räcker till för alla barn för att tillgodose barns behov av anknytning i tillräcklig grad.

Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur några pedagoger uppfattar utmanande beteenden hos barn i förskolan och vilka strategier några pedagoger kan använda för att hantera dessa. Urvalet har skett via ett godtyckligt urval, vilket i studien innebär att förskollärare och barnskötare har valts ut då fokus varit på verksamma pedagoger i förskolan. Den kvalitativa metoden har legat till grund för vårt insamlade material, via enskilda intervjuer för att få ta del av pedagogernas uppfattningar kring begreppet utmanande beteende och vilka strategier pedagogerna använder. Vid analysen av studien har en kvalitativ analys av innehållet utgjort grunden. Resultatet visar att pedagogerna har en samsyn kring definitionen av begreppet utmanande beteende och en samsyn kring deras strategier vid bemötande till dessa barn.

The purpose of this study is to find out if dolls are used as an artifact in preschools for communication, language and identity development - based on previous research. It also examines the teachers' opinions about what a doll or puppet is. To be able to look in to this I sent out a survey with questions and got responses from 176 informants within the preschool. The result shows that dolls are frequently used by many preschool teachers, but around 40-50% had not taken part in any research or education on the subject. The result also shows that the teachers usually associates the word ‘doll’ with baby dolls”. Some conclusions I can see after this study is that the dolls place in the preschool is determined based on adults' opinions about it. The doll is often used as a communicative tool but not always consciously or with a basis in research. / Syftet med denna studie är att undersöka om dockor används inom förskolan som en artefakt för kommunikation, språk och identitetsskapande utifrån tidigare forskning. Den undersöker även pedagogers svar om vad en docka respektive puppet är. Detta behandlas genom svar på enkäter från 176 informanter inom förskolan varav 138 är utbildade förskollärare och 38 är utbildade barnskötare.    Resultatet visar att dockor används frekvent av många förskollärare och barnskötare men runt 40–50% har inte tagit del av forskning eller utbildning inom ämnet. Resultatet visar också att pedagogerna oftast tänker på dockan i form av bebisdockor vid ordet ’docka’. Några slutsatser jag kan se efter denna studie är att dockans plats på förskolan avgörs utifrån vuxnas åsikter om den. Dockan används ofta som ett kommunikativt redskap men inte alltid medvetet eller med grund inom forskning.

Till sommaren 2019 börjar den nya Läroplanen för förskolan att gälla. I den skrivs begreppet undervisning fram. Det saknas idag en tydlig definition av begreppet vilket gör att förskollärare känner en osäkerhet kring undervisning. Studiens syfte är därför att utifrån ett didaktiskt perspektiv bidra med kunskap om förskollärare och barnskötares diskussion om undervisning i förskolan. Det sker genom att studera förskollärare och barnskötares tal om möjligheter och begräsningar för lärande i samling i förhållande till de pedagogiska atmosfärerna. De frågeställningar som studien bygger på är: I vilket syfte genomförs samlingar? Hur planerar förskollärare undervisning? och Vad kan möjliggöra och begränsa barns lärande i samlingen? För att samla in data genomfördes tre fokusgrupper med totalt åtta deltagare. Sex deltagare är förskollärare och två är barnskötare. Undersökningen genomfördes på tre olika förskolor. Resultatet visar i huvudsak på att begreppet undervisning är svårtolkat. Förskollärarna och barnskötarna menar att begreppet har diskuterats mycket men att det fortfarande saknas en tydlig definition. Samlingen används inte för undervisning i första hand utan undervisning sker i mindre grupper. Läroplanen ligger till grund för planering. Resultatet visar att förskollärare och barnskötares pedagogiska atmosfär påverkar vilka möjligheter och begränsningar som finns för lärande. Nyckelord: Undervisning, samling, förskollärare, barnskötare, pedagogisk atmosfär

No description available.

No description available.

This essay is about the development process I have undergone during my experience-based preschool teacher education. I write about my internal process, about how I as a childcare worker go from assertiveness and believing in myself into fighting doubts, thoughts and feelings as a preschool teacher. The purpose with this essay is to make the difficulties with managing new knowledge and practicing it in real life visible, and at the same time overcome your uncertainty in a new professional role. The essay is based on two stories from my professional life where I, in the first one portray my actions and behavior as a childcare worker and in the second one as a preschool teacher. Based on my stories I try to answer questions as what does the individual learning process look like when going from one professional role to another in the same profession? What impact does theoretical knowledge have on practical knowledge? I have used reflection and writing as methods for my paper. I have reflected through dialogues together with fellow students and colleagues, but I have also reflected in my thoughts by having an internal dialogue. I base my essay on phenomenology and hermeneutic theory which both are experience based and evolve from interpretations and understandings of phenomena that arise in one`s mind. To be able to visualize my thinking the reflection has been an important part of my writing and also for being able to take different perspectives and examine myself critically. In this essay I discuss different kinds of knowledge and I base it on Aristotle´s three forms of knowledge. I begin my paper with describing my non doubting period and by using scientific theories I try to deepen my knowledge about why I go from being confident to having doubts.  The core of the story is the part about my doubting period where I discuss the importance of theoretical knowledge. I reflect upon and highlight different dilemmas in which a person`s knowledge is invisible and I discuss whether a uniform would make any difference to what knowledge you possess in the eyes of a beholder. / Den här essän handlar om min utvecklingsprocess jag har genomgått under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning. Jag skriver om min inre process, om hur jag som barnskötare går från självsäkerhet och att tro på mig själv till att kämpa med tvivel, tankar och känslor som förskollärare. Syftet med denna essä är att synliggöra svårigheterna med att förvalta vetenskaplig kunskap och praktisera den i verkligheten, och samtidigt övervinna sin osäkerhet i en ny yrkesroll. Essän bygger på två berättelser utifrån min verksamhet där jag i den första delen gestaltar mitt handlande och agerande som barnskötare och i den andra delen som blivande förskollärare. Utifrån mina berättelser försöker jag att svara på frågor som, hur kan den individuella lärprocessen se ut när man går från en yrkesroll till en annan inom samma verksamhet? Vilken betydelse har teoretisk kunskap för det praktiska kunnandet?    Jag har använt mig av reflektion och skrivande som metod. Tillsammans med klasskamrater och kollegor har jag reflekterat genom dialog, men jag har också haft en inre dialog då jag har reflekterat i tankarna. I min essä utgår jag från teorier som fenomenologi och hermeneutik vilka utgår från erfarenheten och som bygger på tolkningar och förståelse av fenomen som uppstår i ens medvetande. Reflektionen har varit en viktig del i mitt arbete för att synliggöra mina tankegångar och för att kunna inta olika perspektiv och granska mig själv kritiskt. I essän diskuterar jag olika sorters kunskap och utgår ifrån Aristoteles tre kunskapsformer. Jag börjar med att beskriva min icke tvivlande period och med hjälp av teorier försöker jag fördjupa min kunskap genom att bli medveten om varför jag går från självsäkerhet till att börja tvivla. I den tvivlande perioden finns essäns kärna, där jag ingående diskuterar vikten av kunskap. Jag reflekterar över och belyser olika dilemman då kunskapen inte syns, och funderar över om en uniform har någon avgörande betydelse för vilken kunskap man besitter, i en betraktares ögon.

Studiens syfte är att undersöka barnskötare kontra förskollärares kännedom om begreppet litteracitet samt hur de arbetar med det. Litteracitet handlar om barns läs- och skrivaktiviteter vilket enligt Björklund (2008) bör ske i samspel med andra för att bli meningsfullt.   Metoden som används är intervjuer med tre barnskötare och tre förskollärare, där frågor ställs med hjälp av en intervjuguide. I bearbetningen av samtalen har svaren kategoriserats för att synliggöra hur barnskötarna och förskollärarna uttrycker sin kompetens i verksamheten.   Det synliggörs i examensarbetet att det stora engagemanget finns hos samtliga pedagoger angående hur de uppfattar samt arbetar med litteracitet i förskolan. Utifrån pedagogernas svar tolkas att de i samspel med barnen uppmärksammar barnens nyfikenhet kring symboler, tecken samt skriftspråk vilket benämns som skrivaktiviteter. Resultat visar på likheter men även skillnader mellan barnskötare och förskollärare i sitt arbetssätt, tankar samt kunskap om begreppet litteracitet. De skillnader som synliggörs är att förskollärarna uttrycker sig mer akademiskt utifrån styrdokumenten och vikten av arbetet, medan barnskötarna uttrycker mer användandet av verktyg och läromedel.

Studiens syfte är att undersöka barnskötares och blivande psykoterapeuters perspektiv på lärande i spänningsfältet mellan formell utbildning och informellt lärande i praktiken. För detta syfte ska barnskötare som utbildar sig till förskollärare och blivande psykoterapeuter undersökas. De fyra forskningsfrågorna är följande; (1) Hur värderar och upplever barnskötare och blivande psykoterapeuter relationen mellan formell utbildning och informellt lärande i praktiken? (2) Hur värderar och upplever barnskötare och blivande psykoterapeuter att deras lärande förändrats över tid? (3) Hur värderar barnskötare och blivande psykoterapeuter sitt lärande i relation till olika personer omkring dem? (4) Vilka skillnader och gemensamma drag finns det mellan barnskötare och blivande psykoterapeuter? Studiens empiriska insamling grundas på en enkätundersökning och urvalet omfattar totalt 11 barnskötare från Stockholms universitet och 43 blivande psykoterapeuter vid Stockholms universitet samt Uppsala universitet. Studien analyseras genom Ellströms teori om kognitivt- och kontextuellt perspektiv på lärande, anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande samt Bertells teori om lärande på första- och andrahands arenan. Studieprocessen visar att det finns mycket lite tidigare forskning angående de undersökta professionerna och deras lärande under vidareutbildning, därför är studien ett viktigt bidrag till kunskapsfältet. Den data som agerar grund för analyserna i studien är insamlade genom en webbenkät. Mätningarna utförs via programvaran PSPP. Ur studiens resultat framgår det att de två professionerna var likartade i sin inställning som behandlade relationen mellan formell utbildning och informellt lärande i praktiken. Det går även att utläsa att respondenternas inställning indikerar på att de nu närmar sig eller befinner sig i det utvecklingsinriktat lärande, vilket har behandlats i förändring av lärande över tid. Samt att studiens resultat indikerar på att respondenternas lärande i relation med andra varierar beroende på profession och relation. Den största skillnaden mellan professionerna i studien visar sig när de ska värdera i vilken utsträckning de diskuterar nya kunskaper de lärt sig med sin chef. Gemensamma drag går att se i att de gärna diskuterar nya kunskaper de lärt sig med sina kurskamrater. Studien resulterar i slutsatser med hänsyn till semiformella relationer. Där kurskamraternas roll i respondenternas lärande ifrågasätt och visas i ett annan dimension. Detta med hjälp av en relativt ny teoretisk utgångpunkt. / The purpose of this study is to investigate the nurse and intended psychotherapists perspective on learning in the field between formal learning and informal learning in practice. For this purpose, the nurses that educate further to preschool teachers and intended psychotherapists is examined. The four research questions are as follows; (1) How does the nurses and the intended psychotherapists valuate and experience the relation between formal education and informal learning in practice? (2) How does the nurses and the prospective psychotherapists valuate and experience that their learning changes over time? (3) How does the nurses and the prospective psychotherapists valuate their learning in relation to different persons around them? What differences and common attribute is there between a nurse and a prospective psychotherapist? The empirical collection of the study is based on a survey and the selection covers in total 11 nurses from Stockholm university and 43 intended psychotherapists at Stockholm university and Uppsala university. The study is analyzed through Ellströms theory about cognitive- and contextual perspective on learning, adaptions- and development-minded learning and Bertells theory about learning at the first- and secondhand arena. The study process shows that there are less research made earlier about the investigated professions and their learning during further education, therefore the study is an important contribution to the field of knowledge. The data that the analyzes is founded on in the study is gathered through a web survey. Measures are executed through the software PSPP. It is clear that from the result of the study that the two professions where similar in its positions that treated the relations between formal education and informal learning in practice. It is also possible to interpret that the attitude of the respondents indicates that they are approaching or found themselves in the development-minded learning, which have been addressed in the change of learning over time. Furthermore the result of the study indicates that the respondents learning in relation to others varieties depending on profession and relation. The biggest difference between professions in the study shows when they are to assess in what extent they discuss new knowledge they have learned with their manager. Common features to be seen is that they willingly discuss the new knowledge they learned with their classmates. The study leads to conclusions in respect to semiformal relations. Where the classmates role in the respondents learning is questioned and shown in a another dimension. This with the help of a relative new theoretically point of view.