Syftet med studien har varit att undersöka vilka möjligheter och utmaningar verksamma, utbildade förskollärare och barnskötare har i arbetet med digitala verktyg i förskolans dagliga verksamhet tillsammans med barnen. Studien har även fokuserat på om pedagogerna ansåg sig ha tillräckliga kunskaper inom digitalisering för att kunna arbeta mot Lpfö 18s strävansmål om digital kompetens hos barn i förskolan. Metoden som använts är en kvalitativ enkätundersökning där empirin analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade en regelbunden användning av digitala verktyg i förskolans verksamhet och respondenterna såg många möjligheter i arbetet med dessa så som underlättande av dokumentation, utforskande och barns erövrande av digital kompetens. Det framkom även utmaningar så som tidsbrist, brist på kunskap och motvilliga kollegor. Respondenterna ansåg sig vara väl insatta i förskolans läroplan och dess strävansmål gällande digital kompetens men majoriteten ansåg att de inte fått tillräckligt med utbildning för att möta dessa. De önskade möjlighet till ytterligare utbildning för att utveckla adekvat digital kompetens. Slutsatsen blev således att verksamheters ledning och rektorer bör möjliggöra för både individuell och kollegial kompetensutveckling för förskollärare och barnskötare för att på bästa sätt skapa förutsättningar för barns erövrande av adekvat digital kompetens.

Psykosocial ohälsa bland förskolechefer, förskollärare och barnskötare är idag ett växande problem som är mycket litet studerat. Stora barngrupper samt ökande brist på utbildade förskollärare med 1 förskollärare per 5,2 barn (Skolverket, se tabell 1) framförs ofta som anledningar till den ökade stressen. På lång sikt kan detta resultera att förskoleverksamheten inte längre klarar att hålla den kvalité och de krav som ställs (Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson, 2015). Syftet med denna studie är att belysa stressrelaterad psykisk ohälsa bland förskolechefers, förskollärares och barnskötares perspektiv. Till hjälp att analysera resultaten valde vi dels teorin KASAM (känslan av sammanhang), där de tre huvudbegreppen, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är centrala i vår studie, dels Theorells och Karaseks teori om krav-och-kontroll. Den senare teorin beskriver vikten av att en individ ska känna kontroll över de krav som ställs, både i det vardagliga livet samt i arbetslivet. Begreppen krav och kontroll är här centrala. Som metod valde vi en kvalitativ studie med kvantitativa inslag och utformade yrkesspecifika enkäter med öppna frågor för möjligheten till kvalitativa svar. För att få förståelse för om ett fenomen är vanligt förekommande eller inte, lyfter vi upp och ger exempel på de kvantitativa resultat som blir tydligast under undersökningen. Vi har kommit fram till resultatet att förskolecheferna med tiden har fått betydligt högre krav på sig i samband med revideringarna av läroplan för förskolan (Lpfö98). Det ligger på förskolechefens axlar att, i samarbete med förskolläraren, förmedla och implementera de revideringarna i läroplanen och de förändrade kraven och ansvarsfördelningen mellan de olika personalkategorierna. De förändrade kraven har gett förskollärarna och barnskötarna fler uppgifter och utökat ansvar. Förskollärarna och barnskötarna har förutom arbetet i de ofta nämnda för stora barngrupperna, numera ett planerings- och dokumentationsuppdrag som tar mycket tid från barngruppen i den dagliga verksamheten. De ökade kraven, mindre personaltäthet och för stora barngrupper resulterar ofta i att ordinarie personal blir sjukskrivna vilket i sin tur ger resterande personal en högre belastning.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om förskollärares och barnskötares uppfattningar om riskfylld lek. Med stöd av de frågeställningar som vi har valt att fördjupa oss inom detta ämne har vi studerat hur förskolepedagoger resonerar kring riskfylld lek, hur de beskriver sina undervisningsstrategier med risktagande och vilka faktorer som anses påverka barns möjligheter att utmana sina gränser genom lek. Som metod för datainsamling har vi valt semi-strukturerade intervjuer med förskolepedagoger som arbetar med barn mellan tre och sex år. Begreppet barnperspektiv och Becks (1992) teori om risksamhället är två analytiska utgångspunkter som använts i denna uppsats. Resultatet har visat att riskfylld lek har sitt utrymme i förskolor i Stockholms län, men samtidigt är vuxnas syn på den leken fortfarande delad. De intervjuade förskolepedagogerna har berättat om olika faktorer som påverkar barns tillgång till riskfylld lek samt hur de arbetar för att främja den typen av lek. Föräldrars och kollegors oro och attityder samt olika beslut från kommuner och fastighetsägare som påverkar miljöer anses begränsande för barns möjlighet att engagera sig i utmanande lekar. Samtidigt ser förskolepedagogerna naturmiljön och dialog med de andra vuxna som viktiga faktorer som kan stötta barns riskfylld lek. Enligt resultatet är de intervjuade pedagogerna medvetna om den riskfyllda lekens fördelar och således antar de sin roll som stöttande och tillåtande när det kommer till att utmana barnen att öva på något som ligger utanför ramen för de kompetenser som de redan har.

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för hur genus kan påverka barnets identitetsskapande. Studiens forskningsfråga är: hur kan genus påverka barnets identitetsskapande? I litteraturgenomgången belyses studiens forskningsfråga utifrån olika aspekter, såsom vilka förväntningar det finns på flickor och pojkar, språkets betydelse för barnets identitetsskapande och hur genus och identitet skapas. Studiens problemprecisering är: hur beskriver barnskötare och förskollärare verbalt att deras genusperspektiv kan påverka barnets identitetsskapande? För att besvara studiens problemprecisering har två barnskötare och fyra förskollärare intervjuats utifrån en kvalitativ intervjuform. Analysprocessen utgår från den fenomenografiska forskningsansatsen, då studien fokuserar på att urskilja variation i uppfattningarna om studiens problemprecisering. Resultatet urskiljer barnskötares och förskollärares uppfattningar om studiens fenomen utifrån olika betydelsefulla aspekter som tillsammans besvarar studiens problemprecisering. Resultatet visar att barnskötare och förskollärare strävar efter att bemöta barnet som individ men att barnets könstillhörighet avgör för hur det blir bemött som flicka eller pojke går att urskilja som en avgörande aspekt för hur barnet skapar sin identitet. / The purpose of this study is to contribute to a better understanding of how gender can affect the child's identity. The study's research question is: how can gender affect the child's identity? The literature review investigates the research question from different aspects, such as what expectations there are for girls and boys, the importance of language for the child’s identity and how gender and identity is created. The study's problem specification is: how describe nanny and preschool teacher verbally that their gender perspective can affect the child's identity? To address the research question two teaching assistants’ and four preschool teachers were interviewed using a qualitative interview form. The analysis process uses a phenomenographic research approach, which focus on identifying variation in perceptions of the research question. The study investigates the perception of child minders and preschool teacher on a number of important aspects, each of which acts as an important factor in fully answering the research question. From the results it is possible to discern that teaching assistants’ and preschool teachers’ do attempt to treat each child as an individual. It is also clear that a child's sex determines how it will be treated, and that this can be identified as a crucial aspect of how the child creates its own identity.

This essay concerns practical knowledge and examines preschool teachers experience of responsibility in preschool. The material is obtained through four interviews with preschool teachers. Data have been analysed with a hermeneutic approach and the discussion is based on reasoning about responsibility. My questions are: How do preschool teachers reason about responsibility concerning their professional role in preschool? How do preschool teachers experience joint responsibility for their childcare colleagues and the work team in the preschool? The results show that preschool teachers develop strategies for taking responsibility, but feel uncertain about childminders’  responsibility in preschool. This results in preschool teachers taking more responsibility for compensating for this uncertainty. / Denna uppsats är en studie i praktisk kunskap och undersöker förskollärares erfarenheter av ansvar i förskolan. Materialet erhålls genom fyra intervjuer med förskollärare. Data har analyserats med en hermeneutisk metod och diskuteras utifrån resonemang kring ansvar. Mina frågor är: Hur erfar förskollärare sin yrkesrolls ansvar i förskolan? Hur erfar förskollärare sina banskötarkollegors och arbetslagets gemensamma ansvar i förskolan? Resultatet visar att förskollärare utarbetat strategier för ansvarstagande men känner en osäkerhet kring vilket ansvar barnskötare har i förskolan. Detta resulterar i att förskollärare tar mer ansvar för att kompensera för denna osäkerhet.

The purpose of this study is to examine how educators in preschool and kindergarten handle children with ADHD diagnosis or concentration difficulties. Are the educators based on a special way of working with these children? We have chosen to use the theory of Vygotskijs sociocultural perspective. We have also chosen to carry out the study with a qualitative method by doing six interviews and two observations at a preschool we choose to call ́Sommarängen. We believe that these methods are the optimal ones to obtain the answers to our questions. Our questions focus on how educators based on their experiences and knowledge create environments and working methods that can either promote or inhibit children with ADHD diagnosis or concentration difficulties, and if it is possible to discover signs of ADHD before diagnosis is made and in such cases, in what way may it appear? The main result of this study is that there were differences in the respondents' answers about their thoughts on diagnosing children already in preschool age. The results show that the preschool teachers had common opinion that children with ADHD diagnosis have greater opportunities for support and thanks to that early efforts can be made for future schooling. However, the child caregiver had other thoughts about the diagnosis and claim preschool teachers should be careful about placing children in compartments and that it could have negative consequences for the child in the future. A common response was that materials and environments were central to helping children with ADHD or concentration difficulties in their daily lives.

I denna studie är syftet att synliggöra, och på så sätt bidra med mer kunskap kring, vilka uppfattningar vårdnadshavare till barn i förskolan har kring yrkesrollerna barnskötare och förskollärares olika ansvar och innebörder, samt hur dessa relaterar till de mål och riktlinjer kring ansvar och arbetsfördelning som skrivs fram i förskolans läroplan. Fem vårdnadshavare från tre olika kommuner i västra Sverige har deltagit i den kvalitativa studien där metodansatsen är diskursanalys. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och en diskursanalys vid analysering av materialet. Resultatet visar att det finns en diskurs som handlar om att vårdnadshavare uppfattar att barnskötare innefattas av arbetet med barnen och ansvarar för deras omsorg, och en annan diskurs som handlar om att förskollärare uppfattas som den av rollerna som ansvarar för barnens utbildning och organisering av förskolans verksamhet. Det framkommer även att vårdnadshavarna i studien visar sig ha lite kännedom om hur förskolans läroplan relaterar till yrkesrollernas ansvar och arbetsuppgifter. Den uppgift som förskolans personal har ålagts gällande att upplysa vårdnadshavare om dess innehåll verkar därav inte prioriteras i den dagliga kommunikationen. Detta då studien visar att vårdnadshavares uppfattningar om förskolans yrkesroller skiljer sig åt från hur barnskötare och förskollärare beskrivs utifrån Skolverket (2018), vilket kan ge konsekvenser för samverkan mellan förskola och hem. / The purpose of this study is to visualize what perceptions parents of children in preschool have about the professional role’s childcare workers and preschool teacher’s different responsibilities and meanings, and how these relate to the goals and guidelines regarding responsibility and division of work that are written in the preschool curriculum. Five parents from three different municipalities in western Sweden have participated in the qualitative study where the method approach is a discourse analysis. Qualitative semi-structured interviews were used to collect data and a discourse analysis for analyzing the material. The results show that there is a discourse regarding to how parents perceive childcare workers as included in the work with the children and are responsible for their care, and another discourse about how preschool teachers are perceived as those responsible for the children’s education and the organization of the preschool. It also emerges that the parents in the study appear to have little knowledge of how the preschool curriculum relates to the professional role’s responsibilities and tasks. The assignment that are required by the preschool staff as to inform parents about its content, do therefore not seem to be prioritized in the daily communication. This as the study shows that parent’s perceptions of the professional roles in preschool are different from Skolverket’s (2018) description of childcare workers and preschool teachers, which can have consequences for the collaboration between preschool and home.

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt och metoder kring barn som uppvisar ADHD liknande beteende i förskolan. Barn får oftast sin diagnos i skolåldern och vill med hjälp av denna studie ta reda på pedagogers kunskaper kring dessa barn när de är i förskoleåldern. Vi har utgått ifrån Vygotskij och det sociokulturella perspektivet för att se pedagogernas och vårdnadshavares syn på inkludering. Studien är baserad på två olika metoder där den kvalitativa metoden bestod av intervjuer av förskollärare, barnskötare och rektorer i förskolan och den kvantitativa metoden bestod av en enkät där vårdnadshavare fick ge sitt perspektiv. I studien visar det sig att pedagogerna inte har utbildning riktad mot ADHD utan den kunskap de har är erfarenhetsbaserad. Ett perspektiv som även vårdnadshavare delade. Bristen på kunskap blir till konsekvenser för barnen, som leder till dålig självkänsla och sämre förutsättningar i det sociala samspelet och skolan. Forskningen belyser vikten av tidiga insatser och att alla som arbetar med barn bör känna till symtomen hos ADHD samt ha en kunskap kring vilka strategier och åtgärder som kan hjälpa barnet i förskolan och skolan.

Performativa handlingars genuskraft är en småskalig kvalitativ studie som bygger på socialkonstruktivism med Judith Butlers teori om genusskapande och performativitet som teoretisk utgångspunkt. Studiens syfte är att undersöka förskollärares och barnskötares performativa handlingar i språkbruket gentemot förskolebarn i naturmiljöer beroende på barnets biologiska kön. Avsikten är att belysa hur verksamma förskollärare och barnskötare i södra Sverige använder och uppfattar performativa handlingar i förhållande till förskolebarnets biologiska kön i naturmiljöer. Studien bygger på observationer i naturmiljöer och intervjuer av sex förskollärare och barnskötare. Resultatet visar att förskollärarna och barnskötarna genomför performativer i naturmiljöer och beskriver själva att de uppfattar att inga performativer genomförs medvetet. Mycket av förskollärarnas och barnskötarnas uppfattning grundar sig i inställningen till naturen som neutral med fokus på barnet som individ. Främst urskiljs performativa handlingar i förskollärares och barnskötares tonläge och röstvolym i resultatet. Barn vars biologiska kön tillhör flickor möter ett högre tonläge och svagare röstvolym medan pojkar bemöts med neutralt tonläge och något starkare röstvolym. Förskollärarna och barnskötarna tenderar till att prata med något mjukare och lugnare röst gentemot flickor. Även kroppsspråket gentemot barnet tyder på performativer där övervägande del av informanterna observerats använda något mjukare och mindre rörelser mot flickor. Slutligen indikerar resultatet att samtalsämne skiljer beroende på barnets biologiska kön.

Kollegialt lärande är en metod där arbetslaget definierar problem och utmaningar i den egna praktiken i ett professionsutvecklande syfte. Föreliggande studie fokuserar på kollegialt lärande i arbetslaget i förskolan där samarbetet mellan förskollärare och barnskötare är av stor betydelse. Av den anledningen utgår studien från både ett förskollärarperspektiv och ett barnskötarperspektiv av det kollegiala lärandet i förskolan. För att synliggöra en varierad bild av kollegialt lärande i förskolan syftar denna studie till att söka kunskap om förskollärares och barnskötares resonemang om den egna professionsutvecklingen. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteorin där sociala system likt förskolans organisation, betraktas som öppna och i ständig utveckling. Studien är baserad på intervjuer med förskollärare och barnskötare där deras resonemang av kollegialt lärande lyfts fram. Analysen av dessa resonemang resulterade i tre teman; Resonemang om kollegialt lärande, Förskollärarens och barnskötares roll i det kollegiala lärandet samt Upplevelser av det kollegiala lärandets bidrag till förskolebarnets lärande och utveckling. Resultatet visar betydelsen av kollegialt lärande för att uppnå variation och således ändra konstansen för att tillföra ny kunskap till arbetslaget. Nivåer i organisationen där hierarkier har betydelse för att uppnå struktur i lärandeorganisationen samt upplevelser av att ett helhetstänkande där hela arbetslagets kompetenser är betydelsefulla, dominerar i alla tre teman. Studien har bidragit till att öka kunskapen om att kollegialt lärande är en effektiv metod att använda i förskolans kontext i ett professionsutvecklande syfte. Emellertid visar studien att kollegialt lärande är avhängigt av ett tillvaratagande av hela arbetslagets kompetens samt betydelsen av att förskolläraren leder och strukturerar samarbetet mellan kollegorna. / Collegial learning is a method where the work team defines problems and challenges in their own practice for the purpose of professional development. The present study focuses on collegial learning in the work team in preschool where the cooperation between preschool teachers and nannies is of great importance. For that reason, the study is based on both a preschool teacher’s perspective and a nannie’s perspective on collegial learning in preschool. To create a visible and varied picture of collegial learning in preschool, this study aims to seek knowledge about preschool teachers and nannies reasoning about their own professional development. The study’s theoretical point of departure is system theory, where social systems, like preschools organization, are considered open and in constant development. The study is based on interviews with preschool teachers and nannies where their reasoning for collegial learning is highlighted. The analysis of these reasoning resulted in three themes: Reasoning about collegial learning, the role of the preschool teachers and nannies in the collegial learning and experience of the contribution of the collegial learning to the preschool child learning and development. The result shows the importance of collegial learning to achieve variation and thus change the constancy to add new knowledge to the work team. Levels in the organization where hierarchies are important for achieving structure in the learning organization, as well as experiences of holistic thinking where the competencies of the entire work team are important, dominate in all three themes. The study has contributed to increasing the knowledge that collegial learning is an effective method to use in the preschool context for a professional development purpose. However, the study shows that collegial learning is dependent on utilizing the competence of the entire work team as well as the importance of the preschool teachers leading and structuring the collaboration between colleagues.