Den här studiens syfte var att undersöka hur förskollärare och barnskötare arbetar med självkänsla samt hur de definierar begreppet. Vi undersöker även om införandet av begreppet självkänsla i den nya läroplanen för förskolan har påverkat förskollärarna och barnskötarna i deras arbete. Vi undersöker detta med hjälp av en webbaserad enkätstudie. Resultatet presenteras och analyseras med en läroplansteoretisk utgångspunkt där vi använder oss av tre centrala begrepp formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. I studien framkommer det att de båda yrkesgrupperna är relativt eniga i sin syn på självkänsla samt hur de realiserar arbetet i förskolan. Vi problematiserar hur de båda yrkeskategorierna realiserar sitt innehåll och sina kunskaper i förskolan. Läroplanen föreskriver en likvärdig utbildning men frågan är om den kan blir likvärdig när alla besitter olika kompetenser och erfarenheter vilket skapar olika tolkningar som i sin tur påverkar undervisningen. I studien framkommer det att förskollärare och barnskötare arbetar med självkänsla dagligen och deras syn på hur de arbetar med självkänsla är relativt samstämmiga.

Studiens syfte är att klargöra hur förskollärare respektive barnskötare uppfattar begreppet undervisning i förskolans verksamhet samt hur de reflekterar över de olika yrkesrollerna i relation till detta. Studien utgår ifrån frågeställningarna: Vilka betydelser tillskriver förskollärare respektive barnskötare begreppet undervisning i relation till förskolans praktik? Hur betraktar förskollärare respektive barnskötare de olika yrkesrollernas ansvar i relation till begreppet undervisning? För att söka svar på detta har en kvalitativ metod med inspiration från fenomenografin använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med både förskollärare och barnskötare. Tidigare forskning har visat att undervisningsbegreppet mottagits på olika sätt både nationellt och internationellt. Undervisning associeras starkt till skolan och på grund av detta finns ett motstånd till att använda sig av begreppet. Tidigare forskning visar också att fördelning av ansvars- och arbetsuppgifter är ett känsligt ämne. Detta på grund av att förskolan är präglad av ett arbetslagsansvar där alla gör allt. Även vår studies resultat visar att både förskollärare och barnskötare inledningsvis reagerade starkt på införandet av undervisningsbegreppet. Däremot visar sig förskollärarna i vår studie numera ha en betydligt positivare inställning till undervisningen. Av resultatet framkommer en tydlig skillnad i vilka betydelser yrkesrollerna tillskriver begreppet undervisning. En enighet hos yrkesrollerna visar sig dock gällande att förskolläraren ska ha, och har, mer ansvar för undervisningen men paradoxalt nog fortsätter de att upprätthålla förskolans långa tradition av att arbeta tillsammans i arbetslag.

Föreliggande studie syftade till att undersöka om pedagoger i förskolan tar hänsyn till barns integritet i dokumentationsarbetet. Vi ställde oss frågan om pedagogerna frågar barnen om de vill delta i dokumentationen både före, under och efter processen, samt om det finns någon skillnad i agerandet mellan förskollärare och barnskötare. Vidare undersöktes om det är dokumentationsuppdraget eller uppdraget om barns integritet i Lpfö18 som väger tyngst samt om pedagoger upplever svårigheter kring dokumentation och barns integritet. Studiens material baserades på en digital enkätundersökning där 104 förskollärare och 34 barnskötare från hela landet deltog. Utifrån det sociokulturella perspektivet och dess centrala begrepp har resultatet noga analyserats och diskuterats.  Studiens resultat påvisade att pedagoger i viss mån tar hänsyn till barns integritet i dokumentationsarbetet. Vi fann dock att det i större utsträckning var barnskötarna än förskollärarna som tog hänsyn till barns integritet. Studien visade att det var många respondenter som inte upplevde svårigheter kring dokumentation och barns integritet, däremot kan detta diskuteras då respondenterna sa emot sig själva vilket visades i delen av enkäten där de fick skriva sin fria text. Ett annat resultat var att uppdragen om att dokumentera, som skrivs fram i styrdokumenten, visade sig vara det som vägde tyngre än barns integritet.

No description available.

Abstract Den svenska förskolan har stegvis gått från en platt till en hierarkisk förskoleorganisation. Förskolans läroplan reviderades 2018 och med detta uppdaterades ansvarsområdena i verksamheten och förskollärarna fick ansvaret för den pedagogiska verksamheten. Syftet med vår studie är att analysera och undersöka hur förskollärare och barnskötare talar om denna förändring i ansvarsområde och vilka värden som förmedlas samt hur detta påverkat arbetslagets gruppdynamik. Studiens empiri består av sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer och materialet analyseras med hjälp av begreppen myt, makt, motmakt och disciplinär makt från Foucault, samt begreppen roll och inramning från Goffmans teori om identitet.    Studien resulterar i att förskollärare och barnskötare både talar om förändringen som något positivt men att en del också menar att det fortfarande delar lika på ansvaret. Det verkar också som att en glad och tillmötesgående personlighet värdesätts och det finns tendenser av att personlighet är en viktigare faktor än yrkesroll i en kollega. Det är få som talar om en stor förändring i gruppdynamiken trots förändringen i läroplanen. En möjlig förklaring är hur rollerna måste anpassa sig till en tydlig eller otydlig hierarkisk organisation.

Under tidigare verksamhetsförlagd undervisningspraktik har vi iakttagit händelser som ställer oss undrande. Vi fick bevittna varierande tillvägagångssätt, diskussioner och samtal som tycktes förändras beroende på utbildningsgrad inom arbetslagen. Detta ledde till att viintresserade oss för arbetslagets dynamik och inverkande faktorer. Ramfaktorteorin behandlar faktorer som kan ha inflytande på verksamhetens arbete. Syftet med denna studie har varit att undersöka dessa faktorer och analysera hur de påverkar klyftor inom arbetslagen. Vår förhoppning med studien har varit att belysa och fastställa dessa faktorer för att effektivisera arbetslagets samarbete i framtiden. Ramfaktorteorin är strukturerad i fem grupper; det pedagogiska ramsystemet, det administrativa ramsystemet, det resursrelaterade ramsystemet, det organisationsrelaterade ramsystemet och ramar med anknytning till individers kulturella bakgrund.  Studien grundar sitt material i den enkätundersökning som gjorts inom förskolor i Uppsala Kommun. Enkäten är inriktad kring ämnet diskriminering och kränkande behandling på sin arbetsplats. Vi har utformat frågorna med flersvarsalternativ samt fritextsvar för att enkelt kunna sammanställa resultaten i cirkeldiagram och se procentsatser för varje fråga. Resultaten av våra två delstudier påvisar att det resursrelaterade ramsystemet samt det organisationsrelaterade ramsystemet synliggörs i större utsträckning än resterande ramsystem. Enkätundersökningen har belyst en del problematiska områden. Materialet påvisar en genomgående tidsbrist som i sin tur leder till störningar i de sociala förhållandena inom verksamheten.

Denna studie har som syfte att kartlägga förskollärares och barnskötares uppfattningar om fenomenet tid, och hur de tänker kring tid i relation till undervisning i förskolan samt vilka likheter och skillnader som finns i deras uppfattningar och reflektioner kring tid. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer som metod och utgått från fenomenografin och den didaktiska reliefen som teoretisk utgångspunkt. I bakgrunden har vi presenterat hur ‘tid’ har definierats under historiens gång, och redovisat Skolinspektionens kvalitetsgranskning av bland annat matematik i förskolan. Det har forskats lite om specifikt undervisning av tid i förskolan, och vi har således bland annat utgått från olika studier om matematik i förskolan och tittat på tidigare forskare som undersökt hur begreppet tid används i undervisningen och hur barn förhåller sig till matematik och tid.Utifrån intervjuerna kunde vi kartlägga att det fanns en mångfald av olika uppfattningar både hos förskollärare och barnskötare. Resultatet visade att den mest förekommande reflektionen kring undervisning om tid handlade om att undervisa om klockan. Annars reflekterade de intervjuade kring tid i samband med rutinmoment, förändringar, tid som något linjärt – något som bara tickar framåt och som de måste förhålla sig till. Resultatet visade också att en stor skillnad kring förskollärares och barnskötares uppfattningar kring tid var att förskollärare hade större fokus i sina reflektioner på undervisningsmoment medan barnskötare hade större fokus på rutiner och att hinna utföra sina arbetsuppgifter inom en viss tidsram. Båda arbetsgrupperna reflekterade kring att tid är viktigt för barn, och att tiden upplevs annorlunda för barn och för vuxna.

Sammanfattning Barn vistas stora delar av sin vardag i förskolan, vilket gör att de pedagoger som arbetar i förskolan har stora möjligheter till att påverka barns framtida syn på samhällets normer. Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare och barnskötare arbetar med normkritisk pedagogik i förskolan samt om det finns skillnader i yrkeskategoriernas beskrivningar i deras arbetssätt utifrån ämnet. Vi anser att studien är av relevans, då vi ser en brist på kunskap om hur normkritisk pedagogik kan inkorporeras i förskolans utbildning. Studiens data samlades in genom kvalitativa intervjuer, där förskollärare och barnskötare som är verksamma i förskolan intervjuades. Empirin analyserades med hjälp av hermeneutisk metod med inslag av tematisk analys och bearbetades sedan med utgångspunkt från queerteorin samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att både förskollärare och barnskötare arbetar med normkritisk pedagogik i förskolan, men att förskollärarna har en större medvetenhet om hur normkritik kan integreras i utbildningens undervisning, och visar därför på skillnader i förskollärarnas och barnskötarnas kunskaper om ämnet. Resultatet visar på att samtliga förskollärare och barnskötare menar att barn gör motstånd mot utbildningens och pedagogernas normer i förskolan. Dock finns, enligt vår tolkning, en skillnad i förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar om när det ses som acceptabelt att barn gör motstånd i förskolan. Vi tycker oss ändå, trots skillnader i förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar, se en viss kontinuitet i respondenternas förhållningssätt i deras bemötande gentemot barn och hur arbetet med normkritisk pedagogik kan utföras.

Det här är en kvalitativ studie om fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet genom att belysa hur förskollärare och barnskötare konstruerar kunskaper och erfarenheter kring fysisk aktivitet. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och barnskötare som inte arbetar på en idrottsförskola konstruerar kunskaper och erfarenheter kring fysisk aktivitet i förskolans kontext. Studien har genomförts med fokusgruppssamtal tillsammans med förskollärare och barnskötare för att få en insikt om vad de har för erfarenheter och kunskaper kring fysisk aktivitet i förskolan. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av tre frågeställningar: Hur beskriver förskollärarna och barnskötarna fysisk aktivitet i förskolan? Vilka föreställningar om arbetet med fysisk aktivitet i en idrottsförskola framställs av förskollärarna och barnskötarna? Vad uttrycker förskollärarna och barnskötarna om pedagogers engagemang i barns fysiska aktivitet?    I resultatet framkommer det att deltagarna har olika uppfattningar av vad fysisk aktivitet är och att barns fysiska aktivitet påverkas av olika faktorer, såsom förskolans struktur, barns personlighet och av vårdnadshavare. Förskollärarna och barnskötarna kan se både för- och nackdelar med att idrottsförskolor finns, då det kan finnas risk för elitsatsning enligt deltagarna. Något som är framträdande i resultatet är att förskollärarna och barnskötarna tycker att det är viktigt att vuxna är engagerade i barnens fysiska aktivitet och att det kan öka barns fysiska aktivitet.

Föreliggande studie är en kvalitativ intervjustudie där syftet är att undersöka hur förskollärare respektive barnskötare uppfattar ämnet naturvetenskap i förskolan. Studien syftar även till att undersöka om det finns någon skillnad i hur de olika yrkeskategorierna uppfattar undervisning i naturvetenskap. Bakgrunden till studien är bland annat läroplanen för förskolan, som belyser arbetet kring naturvetenskap och dess olika ämnesområden. Men även att vi under vår förskollärarutbildning har läst i tidigare forskning om att pedagoger uppfattar naturvetenskap som ett svårt ämne att undervisa om i förskolan. Vi har tagit utgångspunkt i fenomenografin när vi analyserat vår insamlade empiri. Det för att kunna synliggöra om det finns skillnader i hur förskollärare respektive barnskötare uppfattar undervisning i naturvetenskap i förskolan. Med hjälp av begreppet didaktisk relief kan vi också synliggöra vad pedagogerna ställer i förgrund, respektive bakgrund och om något väljs bort helt i undervisningen. Utifrån studiens resultat fann vi att pedagoger berör naturvetenskap som ämne i förskolan i många olika situationer, men att arbetet med djur och natur var något de placerade i förgrunden. Det blev också tydligt att arbetet med kemiska processer och fysikaliska fenomen är sådant som pedagoger placerar i bakgrunden. Resultatet visar att genom kompetensutveckling inom naturvetenskap ökar pedagogers undervisning inom ämnet. De skillnader vi fann mellan de olika yrkeskategorierna är att förskollärare är mer insatta i läroplanen 2018 än vad barnskötarna är.