Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i ämnet historia resonerar kring användandet av film i undervisningen. Fokus ligger på att undersöka hur lärarna anger att de går tillväga när de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar också till att ta reda på hur lärarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av fyra historielärare från både grundskolan senare del samt gymnasiet.  Undersökningen visar att film kan användas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker på likartade sätt. Det som kan skilja sig åt är förberedelserna inför en filmvisning. Undersökningen visar också att lärarna ser flera fördelar med att använda sig av dokumentärfilm även om de inte är helt negativa till att använda sig av spelfilm.

Olyckor såsom kollisioner mellan fartyg, kollisioner mellan fartyg och föremål samt grundstötningar inom sjöfarten är något som kan leda till såväl miljöförstöring som till enorma kostnader för alla inblandade. Kan det möjligen vara så att en anledning till dessa olyckor är bristande bryggrutiner ombord? Syftet med denna uppsats är att, genom en sammanställning av olycksrapporter från år 2000 till 2007, undersöka om det går tyda några samband mellan fartyg som grundstöter, kolliderar eller kolliderar med annat föremål, inom den svenska handelssjöfarten. Resultatet visade bland annat att tankfartyg grundstöter oftare än andra fartyg. Utifrån det påträffade sambanden genomfördes ett antal intervjuer med lotsar, styrmän och befälhavare som är verksamma inom tanksjöfarten, för att undersöka hur situationen ser ut ombord under de förhållanden då tankfartygen vanligast grundstöter. Flera av de intervjuade personerna beskriver att pappersarbete i form av checklistor med mera, har ökat deras arbetsbörda under vakten och en av de slutsatser vi dragit är att bristande uppsikt över fartygets framförande skulle kunna vara en orsak till olyckorna. / Collisions between vessels and allisions between vessel and obstacles as well as groundings constitute a great problem within the shipping business. Serious damage to vessels, environmental disasters and great costs are invoked for everyone involved. Is it possible that deficient bridge procedures are the reasons behind these types of accidents? The purpose of this thesis is to gather material from accident reports from the years 2000-2007, to investigate whether there are any connections between the accidents on Swedish merchant vessels which have been involved in collisions with each other, allided with an obstacle or that have grounded. The results showed, among other things, that motor tankers are involved in groundings more often than other types of vessels. On the basis of these results, interviews were carried out with motor tanker officers and pilots to investigate what the situation is like onboard during the circumstances where these vessels are most usually grounded. Several of the informants state that paperwork and checklists have become a burden to them during their bridge watches, and one of the implications of our investigation is that inadequate supervision could be the reason behind the accidents.

Examensarbetet är en beskrivande rapport om tillverkningsprocessen av ett gesällprov. Rapportens syfte är att beakta olika konstruktioner och hur de förvärvade kunskaperna används för att utföra en slutprodukt, i det här fallet ett gesällprov. Rapporten försöker svara på vilka faktorer som varit mest avgörande för ett lyckat resultat. Tyngdpunkten i arbetet ligger i att beskriva tillverkningsprocessen. Rapporten beskriver resonemanget kring valet av en möbel. Den presenterar olika träslag och hur de kan påverka möbelns uttryck. Vidare berättar rapporten om olika alternativ på skivmaterial att använda som blindträ. Uttag och hantering av faner och massivträ förklaras. Rapporten visar även olika konstruktioner och sammansättningar. I den avslutande delen presenteras resultatet av tillverkningen och granskarnas betygssättning. Ett resonemang förs angående vilka faktorer, så som erfarenheter, förvärvade kunskaper, noggrannhet etc. som påverkat resultatet. Slutligen beskrivs olika svårigheter och vad som skulle kunna göras annorlunda.

Sammendrag I mitt eksamensarbeid ved Malmstens CTD, Linköpings Universitet, har jeg forsøkt å beskrive en prosess fra ide til ferdig produkt. Tanken bak har vært å fremheve treverk i et produkt som historisk sett er preget av edle metaller. Ved å formgi et smykke i tre, er målet å få treverkets skjønnhet og eleganse frem i produktet og gi det et personlig preg. Arbeidsprosessen er inndelt i etapper, hver etappe er beskrevet og analysert i rapporten. Gjennom en inspirasjonsreise til Liv Blåvarp, en norsk smykkekunstner, har jeg fått innsikt i hva produksjon av smykker i tre kan innebære. Hennes arbeid har vært min viktigste inspirasjonskilde. Mitt formprosjekt ønsket jeg skulle resultere i et smykke som kan produseres i mindre nummererte serier, med størrelse tilpasset ”normalen” og uttrykksmessig kunne fremheve følelser fra våre fire årstider. Skisseetappen resulterte i tre armbånd. I rapporten er produksjonen av disse tre prototypene beskrevet med tekst og bilder. I smykkene har treverkets fremtoning fått mye plass. Jeg har valgt å beholde de naturlige trefargene og bruke dem bevisst. Kommentarer fra venner og kjente ble: Hvordan kan det bli så glatt og hvordan blir det slike mønster? Når interessen melder seg på denne måten har jeg oppnådd litt av mitt mål, de blir overrasket over tre som materiale på en positiv måte. Jeg har funderinger på utformingen av smykkene. De kan utvikles og bli bedre både i form og produksjonsvennlighet. Samtidig er jeg relativt fornøyd med resultatet, det er armbånd som fremhever treverket, de er lette og ledige på armen og gir bærer en følelse av egenhet og en viss verdighet. Treverk gir et varmt og vennlig uttrykk som hjelper den personlige karakteren frem. Armbåndene kan produseres med ulik indre diameter med enkle endringer, som gjør det mulig å tilpasse ”normalen”. Jeg har valgt ut hvilke årstider jeg synes fremhever formen på mine prototypener, men det var for optimistisk å regne med at folk flest funderte på sinnestemningen rundt årstid og utsmykning. Jeg kan håpe at det like vel ubevisst fører til å forsterke kroppspråk og utstråling.

Tidigare forskning visar att barn, efter förlusten av en förälder, mår bra av att komma tillbaka till rutinerna i förskolan, där barnet hela tiden ges möjlighet till lek, något som är en central del i barnets bearbetning av sorgen.Vårt syfte med studien är att ta reda på hur förskolan uppfattar att de arbetar med och stödjer, samt tror att de skulle arbeta och stödja, barn som förlorat en förälder. Vi vill även ta reda på vilken hjälp de kan ta in om pedagogernas stöd och kunskap inte räcker till. Slutligen vill vi se om det finns handlingsplaner för situationer som dessa i förskolorna.I studien använde vi oss av empiriska undersökningar i form av informella intervjuer. Urvalet bestod av fem pedagoger på olika förskolor i en kommun. Tre av dessa pedagoger har, i sitt arbete, mött ett barn som förlorat en förälder.Resultatet visar på att pedagoger anser att leken är en viktig del i barns bearbetning, men att det måste vara barnet som tar initiativet till denna lek och även till samtal kring förlusten. Resultatet visar även på att alla pedagoger ställde sig positiva till att ta in extern hjälp till barnet, men att kunskapen om vart man kan få denna hjälp ifrån inte var tillräcklig. Inte alla förskolor i studien har handlingsplaner för hur de skall gå tillväga om ett barn mister en förälder. / Previous research shows that, after the loss of a parent, the child’s wellbeing is enchanced if the child gets back to pre-school, where the children all the time are given the opportunity to play, which is a central part of the child's processing of grief.Our purpose of this study is to find out how the pre-school perceive the way they work and support, and how they think they would work and support, children who has lost a parent. We also want to find out what help they can bring in when the teachers’ support and knowledge is not enough. And finally we want to see if there are plans for situations like these in pre-schools.In this study, we used empirical research in the form of informal interviews. We randomly selected five teachers in different pre-schools in the municipality. Three of these teachers have worked with a child who has lost a parent.The results show that teachers believe playing is an important part of a child’s grief process, but it must be the child who takes the initiative to play and also to talk about their loss. The results also shows that all the teachers were positive of bringing in outside help for the child, but that the knowledge of where to get this help from was not sufficient. Not all pre-schools in the study have plans for how to proceed if a child loses a parent.

Detta arbete handlar om hur man visuellt kan påvisa samband mellan händelser i rum och tid. I rapporten redovisas en funktionsmodell för analys av händelser i rum och tid i syfte att se eventuella mönster. Jag anser att de problem som i första hand behöver lösas för att kunna automatisera analysstegen är vetenskaplig forskning som handlar om att formulera, modellera och lösa problem av liknande art, vilkas informationsstruktur än så länge är otillräckligt känd. Framtagen funktionsmodell bygger därför på en interaktion mellan en erfaren analytiker och ett begränsat verktygsstöd. Detta betyder inte att konkreta delproblem inte kunnat lösas, vilket är vad denna rapport redovisar. Växelvisa urval (kluster) i tid och rum kombinerat med manuell värdering av sammanhang ökar förmågan att göra utsagor om position, identitet, omfattning och verksamhet för stora mängder underrättelsedata. I en vidareutveckling av analyser i rum och tid, med tillhörande programvarustöd, förutsätts kravställning av: · Rapportdata - mätvärdesnoggrannhet, kvalitet och referenssystem · Mätsystem och rapportering – tillgänglighet och tillförlitlighet · Modeller av relevanta företeelser som skall kunna analyseras · Åtgärdsalternativ för kompletterande underrättelsefrågor De händelsedata som analyserats i detta arbete kommer från Rikskriminalpolisen och består av mobiltelefonsamtal. Mobiltelefonsamtalen har analyserats med hjälp av CrimeStat och PredictIT där resultatet, som består av samband mellan samtalen i rum och tid, kan presenteras visuellt i ArcView. Kombinationen av programvarorna ger positiva resultat då man med rätt kunskap och erfarenhet om händelserna kan urskilja samband på ett relativt snabbt sätt.

Separationer bland föräldrar har tidigare ansetts ovanligt, skamligt och som ett misslyckande men är numera vanligt förekommande bland många svenska familjer. Även om antalet separationer minskat de senaste åren är det fortfarande ett stort antal barn som berörs. Studiens syfte är att undersöka pedagogers sätt att bemöta och arbeta med förskolebarn som har behov av en känslomässig bearbetning efter föräldrars separation. Undersökningens empiriska underlag baseras på semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer med pedagoger med olika utbildningar och alla var verksamma inom förskolan. Tre utav pedagogerna var utbildade förskollärare, en specialpedagog samt en barnskötare. Alla personer var kvinnor. Tidigare genomförd forskning inom ämnet har ofta inriktats på de negativa konsekvenserna som barnen får uppleva, och även hur pedagogerna arbetar med detta i förskolan. Utifrån detta finns ett intresse att studera i helhet hur och om barnen påverkas vid föräldrarnas separation samt hur det arbetas med i förskolan i praktiken. Det erhållna resultatet tyder på att pedagogerna mestadels har observerat negativa konsekvenser hos barnen vars föräldrar har separerat. Barnen i förskolan har visat sig blivit mer känsliga i konflikter, ha lättare till gråt och kan känna sig otrygga. Pedagogerna har även upplevt positiva konsekvenser som att barn har lättare att ta för sig och fungera socialt. Pedagogerna inom förskolan har olika tankar och synpunkter när det gäller att både bemöta och förhålla sig till barnen, och de arbetar alla på olika sätt. En del anser att ta första steget till att prata om separationen är en bra metod, medan andra anser att de då kan riva upp något som kanske inte redan finns. De olika synesätten har både likheter och skillnader med den tidigare forskningen.

Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden på ett eller annat sätt. Förståelsen och hjälparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vänta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion på döden när de förlorar en närstående, hur de bearbetar sorgen och vad de tror händer efter döden. Området belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig på publicerade brev. Resultatet bygger på en bok med publicerade brev och brev från Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms län, där barn själva berättar hur de reagerade och bearbetade sorgen och även vad de har för tankar om livet efter döden. För att göra det valdes en kvalitativ analys. Denna metod strävar efter att beskriva det viktiga i innehållet. Resultatet visar att saknaden av fysisk kontakt och psykisk stimulans är det tydligaste i barns sorg. Traditioner och minnen är en stor del av hur barn bearbetar sorgen och oavsett ålder tror de på en plats efter döden.

<p>Rapporten handlar om komprimerat trä. Det är en teknik där materialet trycks ihop och fibrerna ”krossas”, vilket gör att man kan böja det i kallt tillstånd, en längre period efter komprimeringen.</p><p>Materialet används inte i så stor omfattning idag. Dels finns det andra tekniker för att tillverka komplicerade former i trä, men också för att komprimerat trä är kostsamt. Det finns även olika tillverknings- och tillämpningsproblem vid användandet av materialet.</p><p>Syftet med arbetet är att ge en inblick i vad komprimerat trä är och metodens olika för- och nackdelar. Förhoppningen är att arbetet kan leda till att komprimerat trä används mer eller till ytterligare forskning inom ämnet. Rapporten fungerar som en plattform för fortsatta arbeten inom ämnet.</p><p>Rapporten innehåller en kort sammanfattning om vad komprimerat trä är, olika verktyg och maskiner, samt idéer till hur de kan användas för bearbetning av komprimerat trä. Olika illustrationer av möbler som visar möjligheterna och begränsningarna med att tillverka möbler av komprimerat trä.</p><p>Arbetet resulterade i en djupare diskussion och idébank för främjandet och utvecklingen av komprimerat trä. Två förslag till skaftfräsar togs fram för att optimera bearbetningen av komprimerat trä.</p>

<p>Examensarbetet är en beskrivande rapport om tillverkningsprocessen av ett gesällprov. Rapportens syfte är att beakta olika konstruktioner och hur de förvärvade kunskaperna används för att utföra en slutprodukt, i det här fallet ett gesällprov. Rapporten försöker svara på vilka faktorer som varit mest avgörande för ett lyckat resultat.</p><p>Tyngdpunkten i arbetet ligger i att beskriva tillverkningsprocessen. Rapporten beskriver resonemanget kring valet av en möbel. Den presenterar olika träslag och hur de kan påverka möbelns uttryck. Vidare berättar rapporten om olika alternativ på skivmaterial att använda som blindträ. Uttag och hantering av faner och massivträ förklaras. Rapporten visar även olika konstruktioner och sammansättningar.</p><p>I den avslutande delen presenteras resultatet av tillverkningen och granskarnas betygssättning. Ett resonemang förs angående vilka faktorer, så som erfarenheter, förvärvade kunskaper, noggrannhet etc. som påverkat resultatet. Slutligen beskrivs olika svårigheter och vad som skulle kunna göras annorlunda.</p>