<p>Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden på ett eller annat sätt. Förståelsen och hjälparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vänta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion på döden när de förlorar en närstående, hur de bearbetar sorgen och vad de tror händer efter döden. Området belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig på publicerade brev. Resultatet bygger på en bok med publicerade brev och brev från Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms län, där barn själva berättar hur de reagerade och bearbetade sorgen och även vad de har för tankar om livet efter döden. För att göra det valdes en kvalitativ analys. Denna metod strävar efter att beskriva det viktiga i innehållet. Resultatet visar att saknaden av fysisk kontakt och psykisk stimulans är det tydligaste i barns sorg. Traditioner och minnen är en stor del av hur barn bearbetar sorgen och oavsett ålder tror de på en plats efter döden.</p>

Allmänhetens medvetenhet kring miljörelaterade ämnen har ökat på senare år, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövänliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer på marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sämre insyn i produktionens miljöpåverkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av världens miljöförstöring till följd av de giftiga ämnen som används i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmänhet och företag förutspås kunna leda till tillväxt på marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat på att hållbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet. Ämnet för uppsatsen har sin utgångspunkt i vår kandidatuppsats ”Svenska modeföretag synas i sömmarna” som visade att företag inte känner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom när det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull. Full spårbarhet anses vara nödvändigt vid ekologisk bomull för att kunna påvisa för konsumenten att odlingen lever upp till särskilda standarder. Syftet med magisteruppsatsen är därför att undersöka om och i sådant fall hur det är möjligt för fyra modeföretag i textilbranschen att uppnå full spårbarhet i leverantörskedjan för ekologisk bomull. För att besvara undersökningens syfte valdes lämpliga teorier, vartefter semistrukturerade intervjuer och sekundärdata analyserades utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen visar att företagen har olika koncept för ekologisk bomull och olika utformade leverantörskedjor, något som får betydelse för företagens förmåga att uppnå spårbarhet. De företag som påvisar en ambition om att ha transparens och full kontroll genom leverantörskedjan förstärker trovärdigheten när det kommer till full spårbarhet genom leverantörskedjan. Det går att ifrågasätta huruvida de företag som använder sig av kontroll genom tredjepartsorganisation själva har vetskap om hela leverantörskedjan. Dessa företag lägger order på plagg med ekologisk bomull från närmaste fabrik och har därefter inte kontakt med leverantörer längre bak i ledet, något som minskar trovärdigheten i deras möjlighet att ha full spårbarhet.

Genom närläsning av ämnesplanen i svenska samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger är detta en undersökning som har fokuserat på varför och hur litteraturundervisning sker i klassrummet. Hur kan en pedagog tolka de nya styrdokumenten och därefter lägga upp undervisning i litteratur? Pedagogerna som intervjuades valde, ofta utan elevpåverkan, vilka skönlitterära texter som skulle belysas. Synen på hur litteraturhistorien skulle bearbetas skilde sig åt beroende på den gemensamma hållningen att låta elevernas intressen och erfarenheter stå i centrum. Under läsningen var den vanligaste inställningen att låta eleverna läsa enskilt hemma. Genom att besvara frågor, men även genom att ibland samtala bearbetades sedan läsningen. Såväl kunskapskraven i ämnesplanen som elevernas läslust satte upp ramarna för vilka didaktiska val som gjordes. Att använda multimediala texter var en av de främsta metoderna som nyttjades i syfte att skapa lust att lära om och av skönlitteratur.

Att kunna skriva är en av våra viktigaste förmågor för att kunna leva och verka samhället. Dessutom har forskning visat att skrivförmågan är viktig då den bidrar till ett ökat lärande i alla skolans ämnen. I skolan finns det två olika typer av skrivundervisning, den traditionella skrivundervisningen och den processorienterade skrivundervisningen. Den traditionella skrivundervisningen är en undervisning som präglas av att ha fokus på själva slutprodukten medan den processorienterade skrivundervisningen har fokus på själva skrivprocessen. För att eleverna ska kunna arbeta med den processorienterade skrivundervisningen behöver eleverna få formativ återkoppling samt tid för bearbetning. Syftet med studien är att undersöka elevers utveckling av texter för att få syn på vad eleverna faktiskt utvecklar i sina texter när de bearbetar dem samt att undersöka i vilken mån den formativa bedömningen påverkar. Syftet har sedan preciserats i följande frågeställningar; Vilka aspekter i elevers texter utvecklas när eleverna får bearbeta sina texter med hjälp av formativ bedömning? Hur påverkar den formativa bedömningen elevernas revideringar? Metoden som vi använt oss av är textanalys där vi har analyserat elevers texter med hjälp av texttriangeln som analysredskap. Resultatet i denna studie kommer fram till att eleverna kan utveckla flera olika aspekter i sina texter när de får arbeta med bearbetning och får formativ bedömning som är specifik och är en blandning mellan styrkor och brister. De kan i sina sista utkast stava bättre, visar en större säkerhet kring användandet av skiljetecken, har en bättre meningsuppbyggnad, innehållet har utvecklats, strukturen är bättre och deras text är bättre anpassad efter syfte och mottagare.

Syftet med detta examensarbete är att utforska pedagogiken vid förskolans bemötande och lekens betydelse för barn som genomgår sorg. Vi vill genom detta arbete få kunskap om hur pedagoger bör förhålla sig till barn som sörjer. Genom att utgå från litteraturen som finns inom ämnet och intervjuer med förskollärare som vidareutbildat sig till lekarbetspedagoger, har vi studerat hur pedagoger bemöter barn som drabbats och hur lekarbetspedagogik kan hjälpa dem. Resultatet visar att barn sörjer på olika sätt och att de sörjer i perioder. Då barn inte har den verbala förmågan att utrycka sin sorg kan de istället göra det genom att till exempel leka och rita. Resultatet visar vidare på att leken enligt respondenterna är en viktig del i barns sorgearbete och att vuxna bör finnas där för barnen som genomgår sorg. Låta barnen prata när de vill prata och inte tvinga dem till det. Vuxna bör även svara ärligt på barnens eventuella frågor kring det som skett.

We need to talk you and I, in a place that is our own. There, we can see everything around us as less important. There, I can sink into you, live, and tell everything. Take back the power over you. Take back the power over the events that destroyed us both. There, I can become a part of myself, and then, nothing else is visible. I listen to the body without distancing. Free movement of the body without the guidance of others. I let the mind meet the body, in a way it previously failed. Whatever we go through here, we will do it together, and no one else is inside. If we get through this, can we come closer to each other and experience the mental freedom that includes us both? We need to talk you and I, in a place that is our own. A performative work with the weave as the tool

Rapporten handlar om komprimerat trä. Det är en teknik där materialet trycks ihop och fibrerna ”krossas”, vilket gör att man kan böja det i kallt tillstånd, en längre period efter komprimeringen. Materialet används inte i så stor omfattning idag. Dels finns det andra tekniker för att tillverka komplicerade former i trä, men också för att komprimerat trä är kostsamt. Det finns även olika tillverknings- och tillämpningsproblem vid användandet av materialet. Syftet med arbetet är att ge en inblick i vad komprimerat trä är och metodens olika för- och nackdelar. Förhoppningen är att arbetet kan leda till att komprimerat trä används mer eller till ytterligare forskning inom ämnet. Rapporten fungerar som en plattform för fortsatta arbeten inom ämnet. Rapporten innehåller en kort sammanfattning om vad komprimerat trä är, olika verktyg och maskiner, samt idéer till hur de kan användas för bearbetning av komprimerat trä. Olika illustrationer av möbler som visar möjligheterna och begränsningarna med att tillverka möbler av komprimerat trä. Arbetet resulterade i en djupare diskussion och idébank för främjandet och utvecklingen av komprimerat trä. Två förslag till skaftfräsar togs fram för att optimera bearbetningen av komprimerat trä.

Inom forskning kring affekt och emotioner har man funnit att positiv sinnesstämning leder till ökad perception utifrån helheten av visuell stimulans på en global nivå medan negativ sinnesstämning leder till ökad perception utifrån detaljer på en lokal nivå (e.g. Gasper &amp; Clare, 2002, Gasper, 2004). Denna rapport syftar till att hitta ett samband mellan dessa fynd och de två typer av mental bearbetning som är kända inom forskningen kring minne: en som ger minnet kontext och en som gör det enklare att urskilja (e.g. Burns, 2006). Detta samband är i författarens kännedom inte tidigare testat i publicerade studier. Resultaten stöder inte de två hypoteserna som testades men en möjlig förklaring till de motsägelsefulla data som noteras föreslås, vilken beaktar en interaktion av effekter funna för inducerat sinnesstämning.

I detta projekt har garn spunnits fram med olika blandningar av återvunna och jungfruliga fibrer av merinoull/polyamid 6.6. Detta för att möjliggöra återföring av tillskärningsspill i produktionskedjan åt företaget Woolpower® då spillmaterialet idag används till att tillverka filtsulor. Genom att spinna garn av spillmaterialet kan det därmed sluta kretsloppet för deras återvinningsprocess då garnet kan återinföras i den ursprungliga produktionskedjan. Fokus under projektet låg på att undersöka hur fint garn som kan spinnas med så hög andel återvunna fibrer som möjligt.  Mätning av fiberlängdsfördelning genomfördes av både återvunna fibrer och jungfruliga fibrer, garn spanns med olika fraktioner inblandning av återvunna fibrer samt dragprovning utfördes på de garnprover som tagits fram för att jämföras med referensgarn.   Det spanns sex garner med olika fraktioner inblandning av återvunna och jungfruliga fibrer, där de inblandningar som gjorts innehöll 10 %, 20 % eller 30 % återvunna fibrer samt två garn med 100 % jungfruliga fibrer. Det starkaste garnet innehållande återvunna fibrer som spanns under projektet var ett garn innehållande 20 % återvunna fibrer. Garnet hade dock en signifikant minskning av styrka jämfört med referensgarnet, vilket ledde till slutsatsen att det inte går att spinna ett garn med liknande garnnummer utan statistisk signifikant minskning av garnets mekaniska styrka som referensgarnet som Woolpower® använder i produktion idag.  Hos de återvunna fibrerna observerades en procentuell minskning av fiberlängden på strax över 82 %.  Minskningen tros bero på att de har genomgått fler process- och produktionssteg samt en slitsam textilupprivning i jämförelse med de jungfruliga fibrerna.

Bakgrund: Att föda barn är en unik händelse och upplevelsen kan följa kvinnan genom hela livet. En negativ förlossningsupplevelse kan leda till psykisk ohälsa och förlossningsrädsla. Barnmorskor har en viktig roll i att ge professionellt stöd vid bearbetning av en negativ förlossningsupplevelse. Syfte: Att belysa omföderskors upplevelse av professionellt stöd i relation till tidigare negativ förlossningsupplevelse som resulterat i sekundär förlossningsrädsla. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. Semistrukturerade intervjuer med sju omföderskor med sekundär förlossningsrädsla utfördes. Resultat: Kvinnorna beskrev vikten av att bli sedd och att barnmorskan tog deras rädsla på allvar. Att inte få gehör försvårade möjligheten till bearbetning av förlossningsupplevelsen och det upplevdes negativt att inte följas av samma barnmorska genom vårdkedjan. Att få stöd i rätt tid uttrycktes vara en viktig faktor för bearbetningen. Konklusion: Att som barnmorska visa intresse och se varje kvinnas unika behov av stöd främjar möjligheten till bearbetning. När i tiden stöd ges har stor betydelse och för att kunna ge mer individanpassad eftervård som utgår från varje enskild kvinnas behov av bearbetning, är det viktigt att barnmorskor är lyhörda. Kontinuitet i vårdkedjan bidrar till en trygg relation mellan kvinnan och barnmorskan och främjar en positiv förlossningsupplevelse. / Background: To give birth is an unique life event and the experience follow women throughout life. A negative birth experience can lead to mental illness and fear of childbirth. Midwives have an important role in providing professional support in processing a negative birth experience. Aim: To illuminate multiparas' experiences of professional support in relation to previous negative birth experience which has resulted in secondary fear of childbirth. Method: Qualitative content analysis with inductive approach was used. Seven semi-structured interviews were performed with multiparas having secondary fear of childbirth.   Result: The women described the importance of being seen and that the midwives took their fear seriously. Not being heard and lack of continuity reduced their capability to process their negative birth experience. Getting support at the right time was an important factor for processing. Conclusion: To promote women's capability to process their negative birth experience midwives need to show an interest in every woman's unique need of support. Timing of support is important and in order to provide more personalized postpartum care midwives needs to be responsive to women's needs. Continuity of care contributes to a good relationship between the woman and the midwife and promotes a positive birth experience.