No description available.

No description available.

Arbetet ger en översikt om hur 10 stycken specialpedagoger/lekpedagoger beskriver det lekpedagogiskaförhållningssätt vilka styrkor och nackdelar det ser med det lekpedagogiska förhållningssättetsamt hur och om det gagnar barns utveckling och lärande. I arbete diskuterasäven om och i så fall hur specialpedagogerna har påverkats genom att även vara utbildadelekpedagoger. Vi har använt oss av intervjuer i denna undersökning.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att samtliga specialpedagoger/lekpedagoger användersig av det lekpedagogiska förhållningssättet även utanför lekarbetsrummet. De upplever detsom ett positivt förhållningssätt som gagnar barns utveckling och lärande. Det finns dockskillnader i när i sitt specialpedagogiska arbete de använder sig av det lekpedagogiska förhållningssättet.De kunde även se vissa svårigheter med att använda sig renodlat av det lekpedagogiskaförhållningssättet i mötet med en del barn.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt problem med många konsekvenser. Riktlinjer för att bemöta och hantera våld mot kvinnor finns både på en internationell samt nationell nivå. Detta fenomen är av komplex natur och resulterar i att våld mot kvinnor inte alltid upptäcks eller behandlas inom hälso- och sjukvården (HSV). Det är av betydelse att belysa kvinnors upplevelser av kontakten med HSV för att utifrån det kunna ge ett bra bemötande och ett optimalt vårdtillfälle. Syfte: Att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av kontakten med HSV. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ och kvantitativ ansats gjordes för att se över det rådande kunskapsläget inom ämnet. Resultat: HSV-personal upplevdes inte ha tid att prata om våldsutsatthet och konfidentialiteten upplevdes att brista. Servicestandard och produktivitet upplevdes prioriterade och våldsutsatthet som underliggande orsak till att söka vård upplevdes inte uppmärksammat utav vårdpersonal. Vid vårdtillfället erhölls ingen eller otillräcklig information om tillgänglig hjälp. En bristande tillit till HSV beskrevs relaterat till kontakten med andra instanser samt ett bristfälligt bemötande vid kontakt med HSV. Diskussion: För att ge den våldsutsatta kvinnan ett optimalt vårdtillfälle krävs en förtroendefull relation för att kunna samtala om våld. Tidigare forskning har visat att HSV-personal beskriver barriärer till att samtala om våld och behöver utbildas och tränas i att bemöta våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Vidare forskning behövs av våldsutsatta kvinnors upplevelser, specifikt av mötet med sjuksköterskan för att kunna utveckla denna professions arbete med kvinnors våldsutsatthet. / <p>Examinationsdatum 2020-04-29</p>

I detta arbete har jag valt att undersöka hur arbetet om förintelsen tar sig uttryck genomatt intervjua historielärare i årskurserna 7–9. Genom att fokusera på vilket syftehistorielärare har med att undervisa om förintelsen för att sedan se hur detta påverkarlärarnas urval av historiskt stoff samt deras undervisningsmetod har jag försökt skapa migen förståelse för detta. För att möjliggöra detta har jag valt tre forskningsfrågor som liggertill grund för detta arbete och var och en av dessa berör syfte, urval ochundervisningsmetod. För att kunna precisera vad historielärare anser vara syftet med attundervisa om historia presenteras en analysmodell, framarbetad av Fredrik Alvén, därmin intention har varit att se hur intervjuade lärarna beskriver syftet med sin undervisningom förintelsen. Analysmodellen utgår från två förhållningssätt till historieundervisning,det ena handlar om ett bekräftande förhållningssätt till undervisningen medan det andrasnarare handlar om ett omprövande dito. Genom kvalitativa intervjuer med fyrahistorielärare ämnar jag att kunna svara på de forskningsfrågor jag ställer mig iinledningen av detta arbete. Jag kommer fram till att de intervjuade lärarna i störreutsträckning förhåller sig till ett bekräftande förhållningssätt till undervisningen omförintelsen men att detta kan ta vitt skilda vägar i form av urval. Jag kommer också framtill att synen på undervisningsmetoden är relativt lik mellan de intervjuade lärarna vilketjag tror beror på den särställning som lärarna uttrycker att förintelsen har i den svenskahistorieundervisningen.

<p>En av vårdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen är att motivera patienter med kronisk sjukdom till förändring av levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna användes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillåtande dialog hjälper patienten att bli motiverad. Vårdgivaren ska fokusera på patientens personliga förståelse om sin sjukdom och ha insikt om att patienter har olika utgångslägen gällande i vilket stadium de befinner sig i angående motivation till förändring av levnadsvanor. Kompanjonskap mellan vårdgivare och patient är av betydelse för att patienten ska klara av att integrera sjukdomen i det dagliga livet och uppnå självkompetens. Slutsatsen är att det finns faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Bekräftande omvårdnad i undervisningen får patienten att känna sig sedd, hörd och tagen på allvar vilket ökar motivationen att ändra levnadsvanor. Förändring av levnadsvanor är nödvändigt och undervisningen av patienter ska medverka till att sena komplikationer undviks. Vidare forskning vore önskvärt om huruvida SAUK-modellens bekräftande omvårdnad kan implementeras i den svenska hälso- och sjukvården.</p>

En av vårdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen är att motivera patienter med kronisk sjukdom till förändring av levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna användes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillåtande dialog hjälper patienten att bli motiverad. Vårdgivaren ska fokusera på patientens personliga förståelse om sin sjukdom och ha insikt om att patienter har olika utgångslägen gällande i vilket stadium de befinner sig i angående motivation till förändring av levnadsvanor. Kompanjonskap mellan vårdgivare och patient är av betydelse för att patienten ska klara av att integrera sjukdomen i det dagliga livet och uppnå självkompetens. Slutsatsen är att det finns faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Bekräftande omvårdnad i undervisningen får patienten att känna sig sedd, hörd och tagen på allvar vilket ökar motivationen att ändra levnadsvanor. Förändring av levnadsvanor är nödvändigt och undervisningen av patienter ska medverka till att sena komplikationer undviks. Vidare forskning vore önskvärt om huruvida SAUK-modellens bekräftande omvårdnad kan implementeras i den svenska hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Missfall räknas som den vanligaste graviditetskomplikationen. Kvinnors omvårdnadsbehov efter missfall består av både fysiska och psykiska aspekter. Känslor av skuld, förlust, tomhet och sorg uppkom och ofta kvarstod känslorna under en längre tid. Kvinnorna som fått missfall upplevde ofta att deras omvårdnadsbehov inte tillgodosetts adekvat. Sjuksköterskans kompetensområde innefattar tillgodoseende av både fysiska och psykiska omvårdnadsbehov. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter och omvårdnadsbehov vid missfall. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att erfarenheten av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och socialt. Resultatet indelades i två huvudteman; Känslomässiga erfarenheter vid missfall och Vårderfarenheter vid missfall, med tre underkategorier; Behov av bekräftande bemötande, Behov av stöd och Behov av information. Diskussion: Diskussionen behandlade bland annat hur en god vård skall kunna uppnås genom exempelvis empatiskt bemötande, förståelse för sorg och skuld samt information. Vidare fördes diskussion kring hur den teoretiska modellen för bekräftande omvårdnad, SAUK, kan användas för att skapa en optimal omvårdnad efter missfall. Målet med att använda SAUK-modellen är att kvinnan ska kunna bearbeta missfallet och låta den händelsen bli en del av hennes liv. / Background: Miscarriage is counted as the most common pregnancy complication. Women's nursing needs after miscarriage consists of both physical and mental aspects. Feelings of guilt, loss, emptiness and grief arose and the feelings often persisted for a long time. The women who miscarried often experienced that their nursing needs were not met adequately. The nurse's competence includes satisfying of both physical and psychological nursing needs. Aim: To describe women's experiences and needs of care after miscarriage. Methods: A literature study based on eleven scientific papers, which have been examined using a content analysis. Results: The result of this study shows that the experience of undergoing an abortion affects women psychologically, physically and socially. The results were divided into two main themes; Emotional experiences of miscarriage and Care experiences of miscarriage, with three sub-categories; Need of confirming nursing, Need of support and Need of information. Discussions: The discussion dealt with matters such as how good care is to be achieved through for example empathetic attitude, understanding of grief and guilt, and information. Further discussion of how the theoretical model for confirming nursing, SAUK, can be used to create optimal nursing after miscarriage. The goal of using the SAUK-model is to enable the woman to process the miscarriage and allow the incident to become part of her life.

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med komplexa smärttillståndABSTRAKTBakgrund: Cancer är en sjukdom som snabbt ökar och det är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Hälften av alla patienter med cancer drabbas någon gång under sin sjukdomstid av smärta som kräver insatser från sjukvården. Nya läkemedel mot smärta har utvecklats de senaste åren, men många patienter med cancer med måttlig till svår smärta förblir underbehandlade.  Motiv: Att uppmärksamma sjuksköterskornas upplevelser vid vård av patienter med komplexa smärttillstånd är betydelsefullt. Denna studie kan belysa olika områden där eventuella stöd- och utbildningsinsatser behöver genomföras för att lära sig hantera eventuella utmaningar och för att kunna ge patienten en tryggare omvårdnad vid alla typer av smärttillstånd. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med cancer och komplex smärta som vårdas på en vårdavdelning specialiserad på onkologi Metod: Kvalitativ intervjustudie. Åtta individuella intervjuer utfördes med sjuksköterskor på en onkologiavdelning i norra Sverige.  Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, utmaningar vid smärtlindring, omvårdnadens betydelse för patienter med smärta, sjuksköterskans känslomässiga motgång och vinster samt teamets betydelse för smärtlindring Konklusion: Arbetslivserfarenhet är viktigt för att kunna utföra en tillfredställande smärtbedömning, men även att besitta en ödmjukhet inför patienternas svåra situation. För att kunna stärka patienternas egna resurser och för att främja deras trygghet bör relationen mellan sjuksköterskor och patienter prioriteras. Sjuksköterskor behöver stödjas i sin professionella utveckling för att kunna anpassa och förbättra omvårdnaden och öka möjligheterna till god smärtlindring. / Nurses’ experiences of caring for patients with complex pain   ABSTRACT Background: Cancer is a disease that is rapidly increasing, and it is one of the most common causes of death in Sweden. Half of all patients with cancer experience pain at some point during their illness that requires interventions from the healthcare system. New drugs for pain have been developed in recent years, but many patients with cancer suffering moderate to severe pain continue to receive inadequate pain relief.  Motive: To study nurses’ experiences when caring for patients with complex pain is significant. This can shed light on various areas where possible support and training need to be implemented to learn to deal with possible challenges and to be able to provide the patient with safer care for all types of pain conditions.  Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences of caring for patients with cancer and complex pain in a specialized oncology ward. Method: Qualitative interview study. Eight individual interviews were conducted with nurses in an oncology ward in northern Sweden.  Results: The analysis resulted in four categories, challenges in pain relief, The importance of care for the patient in pain, Nurse's emotional setbacks and gains, and the team's importance in pain relief. Conclusion: Having past work experiences is important to be able to correctly perform a pain assessment, but also having a humility in the face of the patients' difficult situation. In order to be able to strengthen the patients' own resources and to promote their feeling of saftey, the relationship between nurses and patients should be prioritized. Nurses need to be supported in their professional development to be able to adapt and improve nursing and increase the possibilities for good pain relief.   Keywords: affirmative nursing, cancer-related pain, challenges, nurses, experiences.

Bakgrund: Amning är fördelaktigt för både mor och barn och en positiv amningsstart kan gynna fortsatt amning. De senaste decennierna har amningsfrekvensen i Sverige sjunkit. Amning är ingen medfödd förmåga utan en process som måste läras in av både mor och barn. Ett professionellt stöd av personal under vistelsen på BB kan ge en god förutsättning för fortsatt amning. Syfte: Att undersöka förstagångsmammors upplevelse av professionellt amningsstöd på BB. Metod: Datamaterialet samlades in genom frågeformulär med en öppen fråga och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. 16 kvinnor ingick i studien. Resultat: Kvinnorna beskrev vikten av att bli sedda som unika individer under amningsrådgivningen. Den information och det stöd de fick från personalen skulle vara individanpassat för att kvinnorna skulle känna sig sedda. Studiens resultat presenteras i två kategorier: Att bli sedd som en unik individ vid professionellt amningsstöd samt Hur det professionella stödet erbjuds har betydelse för amningsstarten. Dessa kategorier bildar tillsammans temat: Individanpassat professionellt amningsstöd leder till att förstagångsmammor upplever trygghet i amningssituationen. Konklusion: Förstagångsmammor som av personalen på BB får individanpassat professionellt amningsstöd upplever sig trygga i amningssituationen och i rollen som nyblivna mammor. / Background: Breastfeeding is beneficial for mother and child. A positive lactation start may benefit breastfeeding. In recent decades breastfeeding rates in Sweden have fallen. Breastfeeding is not an innate ability but a process that must be learned by both mother and child. Professional support from the staff during the stay at maternity ward can provide a prerequisite for continued breastfeeding. Aim: To investigate first-time mothers experience of professional breastfeeding support in maternity ward. Method: Data was collected through questionnaires with an open question and analyzed by qualitative content analysis with inductive approach. 16 women participated. Results: The women described the importance of being seen as unique individuals during breastfeeding. The information and support they received from staff would be individualized to make them feel confirmed. The results of the study are presented in two categories: Being seen as unique individual in professional breastfeeding support and how the professional support offered is important for breastfeeding. These categories together form the theme: Personalized professional breastfeeding support causes first-time mothers to experience safety in the breastfeeding situation. Conclusion: First-time mothers who from the staff at maternity ward receive individualized professional breastfeeding support feel safe when breastfeeding and in the role of new mothers.