Bakgrund: För att företag ska bli effektiva och framgångsrika har det kommit att bli en förutsättning att det finns en tydlig och välformulerad strategi. Strategin ska vara tillämpbar och implementerad i organisationen och det är viktigt att den är förstålig och påverkbar hos de anställda. Trots detta misslyckas flertalet företag med att kommunicera ut sina strategiska mål men dock har det visats sig att det går att styra de anställda genom att tillämpa ett effektfullt belöningssystem. Det problematiska ligger i att få strategierna och belöningssystemet att samspela med varandra samt att belöna de anställda efter rätt beteende. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur valt belöningssystem påverkas av företagets givna strategi. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida fallföretagen inom inredningsbranschen använder sig av ett effektivt belöningssystem för att motivera de anställda på den operativa nivån. Metod: Uppsatsen är en deduktiv studie och för att svara på studiens syfte har en kvalitativ ansats valts. Vidare bygger uppsatsen på en fallstudie där sammanlagt sex semistrukturerade intervjuer genomförts i tre svenska inredningsföretag. Resultat: Resultatet visar att de utvalda företagen tagit hänsyn till de teoretiska aspekterna vid utformningen av ett effektivt belöningssystem. Det som främst präglar belöningssystemets utformning är företagens ambitioner att växa utefter tillväxtstrategin. Däremot är det inte lika framträdande huruvida konkurrensstrategierna präglar hur företagens belöningssystem är konstruerade. Dock anses de kvantitativa försäljningsmåtten vara av en subjektiv karaktär varför belöningarna till viss del följer en differentieringsstrategi. Vidare visar resultatet svårigheter med att koppla monetära och icke monetära belöningarna samt huruvida belöningarna bör vara av en individuell eller gruppbaserad karaktär utefter respektive strategi.

Sammanfattning Nyckelord: Behov & Motivation, Belöning, Företagets mål och Nackdelar. Bakgrund: Personalen är en av de viktigaste resurserna inom företagen idag vilket innebär att fokus ligger på att behålla kompetent personal. Att förlora och nyanställa personal är förenat med en stor kostnad för företag. Ett sätt att stimulera anställda att vilja stanna kvar inom företaget är att ha ett väl fungerande belöningssystem. Problemformulering: Ett belöningssystem som är olämpligt utformat kan ge negativa konsekvenser som ex att den anställde inte uppfattar belöningen eller att den upplevs som orättvis. Vilka belöningsaktiviteter har bäst effekt för att motivera anställda inom banker att vilja prestera sitt yttersta för att företaget ska nå uppsatt resultat? Syfte: Studien avser att undersöka vilka belöningsaktiviteter chefer och anställda uppfattar finns och hur dessa motiverar enskilda individer samt vilka belöningar som påverka mest? Metod: En förstudie har gjorts på Handelsbankens kontor i Helsingborg för att testa intervjufrågorna som används i vår kvalitativa studie med chefer på Swedbanks kontor i Helsingborg, Falköping och Skövde. Även en kvantitativ studie med enkäter utfördes hos de anställda på dessa kontor. Teori: Den teoretiska referensramen i studien bygger på vetenskapliga artiklar och litteratur kring belöningssystem och motivationsfaktorer. Empiri: Empiriskt material har samlats in genom intervjuer av anställda på chefspositioner samt genom enkätundersökning med de anställda inom berörda Swedbank kontor. Analys: I analysdelen jämför vi chefers och anställdas svar mot varandra. Slutsats: Studien visar att både chefer och anställda har en blandad uppfattning om det nuvarande belöningssystemet och vilka belöningsaktiviteter som uppfattas som mest positiva, men vi fokuserar på de belöningar som omfattar trivsel. Intressant är att chefer hade en klar uppfattning kring bankens nuvarande ekonomiska belöningssystem ”Eken” medans anställda hade en annan inställning och inte såg detta som en belöning. Det framkom också att anställda hade låg sjukfrånvaro vilket kan tyda på att de trivs på sin arbetsplats och att banken är en bra arbetsplats.

Landets kommuner står inför en stor rekryteringsutmaning då 150 000 medarbetare ska rekryteras till vård och omsorgsyrken i landet. För att täcka detta behov måste kommunerna arbeta för att behålla personal och attrahera ny personal att vilja arbeta inom dessa yrken.Umeå kommun har i sin kompetensförsörjningsplan formulerat att arbetsplatserna ska möjliggöra karriärvägar som en del i detta åtgärdsarbete. Därför är det intressant att studera hur medarbetarna inom dessa yrken uppfattar deras möjligheter till karriär och vad detta har för betydelse för deras val av arbetsplats. Sju intervjuer genomfördes på ett äldreboende i Umeå kommun. Vad som framkom under dessa intervjuer var dels vilka utvecklingsmöjligheter som medarbetarna upplevde, men främst deras förståelse av begreppet karriär samt upplevelsen att något sådant inte finns inom dessa yrken. Under intervjuerna framkom även omständigheter i den rådande arbetssituationen som hinder i medarbetarnas motivation och möjlighet till utveckling. I huvudsak ansågs hög arbetsbelastning som följd av bristande resurser vara orsak till detta läge. För att förändra och förbättra arbetssituationen upplevdes uppmuntran, stöd från chef och belöning vara viktiga faktorer. Resultatet visade även på skillnader mellan olika befattningar och deras upplevelse av karriärmöjligheter. Det varierade även mellan dessa befattningar om karriärmöjligheter var en viktig del i deras val av arbetsplats eller inte. I huvudsak ansågs det viktigaste i arbetet att vårda människor och göra gott.

Det finns mycket forskning som behandlar stress rent generellt men också i relation till yrken och branscher där problemen de senaste åren fått stor uppmärksamhet, exempelvis inom sjukvård och skola. Stress i kunskapsintensiva branscher och mer specifikt i revisionsföretag är ett mindre utforskat område. Vi ville genom en kvalitativ studie, vilken innehöll fyra semistrukturerade intervjuer med anställda på revisionsföretag, öka vår förståelse för dessa anställdas upplevelser av stress. Studien gjordes med utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) och anträngnings-belöningsmodellen (Siegrist, 1996). I studien fann vi att stress upplevs både negativt och positivt samt att utvalda modeller kan hjälpa oss att förstå delar av fenomenet stress men inte erbjuder någon heltäckande bild. Vi upptäckte också att stress förstås olika inte bara av olika individer utan också av samma individer vid olika tillfällen.

Detta examensarbete undersöker en spelares val av loot-lådor i ett 2D-plattformsspel i relation till grafik och ljud. Undersökningen studerar om det finns specifika kopplingar mellan auditivt och/eller grafiskt uttryck till en spelares preferenser. Fenomenet loot-lådor har förknippats med gambling och jämförts med enarmade banditer, samtidigt som det är en förekommande mekanik i spel tillgängliga för minderåriga. För att testa frågeställningen skapades ett spel, sju loot-lådor och nio olika ljud vilka kombinerades i olika konstellationer. Efter varje avslutad spelnivå ställdes respondenten inför ett val av tre olika loot-lådor vilka var varierade i grafiskt och auditivt uttryck. Åtta respondenter deltog i undersökningen och majoriteten valde loot-låda efter vad de ansåg återspeglade en mysig tematik eller trodde skulle gynna dem i spelet. Slutsatserna vilka dras från analysen är att det främst är ett spels mekaniker vilket påverkar och influerar en spelares val.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka faktorer som anställda upplever som centrala respektive perifera för medarbetarengagemanget samt hur detta skiljer sig, om alls, mellan visstid- och tillsvidareanställda. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ metod där det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från olika branscher. Resultatet av studien visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan respondenternas upplevelse av faktorerna, beroende på anställningsform. Däremot visar resultat på att anställningsformen bör betraktas som en enskildfaktor, snarare än en kontext. / The purpose of the study has been to examine which factors employees perceive as central respectively, peripheral for employee engagement and how this differs, if at all, between temporary and permanent employees. To achieve the purpose, a qualitative method was chosen where the empirical material was collected through semi-structured interviews with nine respondents from different businesses. The results of the study show that there is no significant difference between the respondents' experience of the factors, depending on the form of employment. On the other hand, results show that the form of employment should be considered as an individual factor, rather than a context.

Syftet med uppsatsen är att granska språklärarnas uppfattningar av meritpoängs-systemets effekter på elevers motivation, samt vilka konsekvenser effekterna får för den egna pedagogiken, det vill säga hur läraren som pedagog kan arbeta för att vid behov öka motivationen hos eleverna. De två styrande frågeställningarna i uppsatsen är (1) vad lärarna anser om meritpoängssystemets effekter på elevernas motivation att studera moderna språk; och (2) har implementeringen av meritpoängssystemet påverkat lärarnas pedagogik. Metoden som används är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, eller ”djupintervjuer”, av ett antal lärare på två gymnasieskolor i Malmö. Den teoretiska utgångspunkten är teorier rörande meritpoängssystemet. Även teorier inom angränsande forskningsområden, inriktade på betyg, examination och motivation, har använts. Slutsatserna i uppsatsen är att lärarna uppfattar meritpoängssystemet positivt när det gäller antalet elever som väljer språk, och att statusen beträffande moderna språk har ökat. En annan slutsats är att lärarna oreflekterat noterar – utan att se sambandet mellan systemet och elevernas motivation – att elevernas motivation och djupkunskaper har minskat. Skolan behöver nya pedagogiska strategier i mötet med meritpoängssystemets implementering vilket lärarnas fått tillfälle att studera.

Syftet med uppsatsen är att granska språklärarnas uppfattningar av meritpoängs¬systemets effekter på elevers motivation, samt vilka konsekvenser effekterna får för den egna pedagogiken, det vill säga hur läraren som pedagog kan arbeta för att vid behov öka motivationen hos eleverna. De två styrande frågeställningarna i uppsatsen är (1) vad lärarna anser om meritpoängssystemets effekter på elevernas motivation att studera moderna språk; och (2) har implementeringen av meritpoängssystemet påverkat lärarnas pedagogik. Metoden som används är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, eller ”djupintervjuer”, av ett antal lärare på två gymnasieskolor i Malmö. Den teoretiska utgångspunkten är teorier rörande meritpoängssystemet. Även teorier inom angränsande forskningsområden, inriktade på betyg, examination och motivation, har använts. Slutsatserna i uppsatsen är att lärarna uppfattar meritpoängssystemet positivt när det gäller antalet elever som väljer språk, och att statusen beträffande moderna språk har ökat. En annan slutsats är att lärarna oreflekterat noterar – utan att se sambandet mellan systemet och elevernas motivation – att elevernas motivation och djupkunskaper har minskat. Skolan behöver nya pedagogiska strategier i mötet med meritpoängssystemets implementering vilket lärarnas fått tillfälle att studera.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur belöning och bestraffning används i den svenska skolan. Vårt intresse för belöning och bestraffning medförde en önskan att studera Kometprogrammet närmre. Komet är ett utbildningsprogram som riktar sig till pedagoger och föräldrar och vars huvudsakliga mål är att förbättra kommunikationen mellan den vuxne och barnet. I metoden används belöning och positiv förstärkning som verktyg för att nå detta mål. Därför vill vi även med detta examensarbete undersöka vilka fördelar respektive nackdelar det finns med att arbeta med Komet samt hur elevernas åsikter om metoden skiljer sig från pedagogernas. Ytterligare ett syfte var att undersöka av vilken anledning läraren valde att använda sig av Kometprogrammet. För att besvara våra problemställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av fem pedagoger från fyra olika skolor samt fem elever från tre olika skolor i åldrarna sex till elva år. Våra resultat visar tecken på att belöning har en mer framträdande roll i den svenska skolan än vad bestraffning har. Anledningen till att pedagogerna började använda Kometprogrammet var i stort sett densamma; att eleverna uppvisade beteendeproblem. De fördelar med Komet som framkommit i våra intervjuer är att metoden hade en positiv påverkan på elevernas presterande i skolan och på arbetsron i klassrummet och detta var något som både pedagoger och elever ansåg. De nackdelar som var mest framträdande i vår undersökning var att metoden kunde utnyttjas av vissa elever samt att arbetet med programmet kunde ha en negativ påverkan på klassen då det skapade avundsjuka. Det senare var en negativ konsekvens som togs upp av både pedagoger och elever.

Background- Today online subscription based information products are becoming all the more common. A lot of them are using a immediate reward to compensate the quality uncertainty customer's experience. Even though an immediate reward creates a lot of customer attraction, some services today struggle with customer retention. Purpose- The purpose of this study is to examine how timing of rewards and quality uncertainty affects the choice of products. Method- For this study, four different surveys were conducted all representing one condition each. The survey was distributed to a total of 120 industrial workers from two different companies. A deductive reasoning lay as foundation for the construction of surveys. Result- Our result shows that under specific circumstances an immediate-and-delayed reward is preferable over an immediate reward alone. Also, when it comes to customer retention, a immediate-and-delayed reward is better at retaining customers when quality uncertainty becomes a factor. Conclusion- If customers have a reward upcoming, it is less likely they switch to the uncertain service even if there are an immediate reward present for the competing service. If they are going to switch service and have to give up their upcoming reward, they demand a significantly better quality at the competing service. Delimitations- This study focuses on the effects of timing of reward and quality uncertainty when customers choose or switch to an online subscription based information product. The study isolates timing of reward and quality uncertainty as major drivers for affecting purchase behaviour. / Bakgrund- Idag blir abonnemangsbaserade informationsprodukter allt vanligare. Många av dem använder en omedelbar belöning för att kompensera för kundens kvalitetsosäkerhet. Trots att en omedelbar belöning skapar stor kundattraktion, klarar flertalet av tjänsterna idag inte av att behålla kunder i samma utsträckning. Syfte- Syftet med denna studie är att undersöka hur timing av belöningar och kvalitetsosäkerhet påverkar valet av produkter. Metod- För denna studie genomfördes fyra olika enkätundersökningar med olika villkor. Undersökningen distribuerades till totalt 120 industriarbetare från två olika företag. Ett deduktiv resonemang låg som grund för utformandet av enkäterna. Resultat- Vårt resultat visar att under specifika omständigheter skulle en omedelbar-ochuppskjuten belöning vara att föredra framför enbart en omedelbar belöning. När det gäller att bibehålla kunder är det emellertid en omedelbar-och-uppskjuten belöning som bättre bibehåller kunder om kvalitetsosäkerhet är en faktor. Slutsats- Om kunderna har en kommande belöning, är det mindre troligt att de byter till tjänsten med osäker kvalité även om det finns en omedelbar belöning hos den konkurrerande tjänsten. Om de dock ska byta tjänst och måste ge upp sin kommande belöning, kräver de en betydligt bättre kvalitet vid den konkurrerande tjänsten. Avgränsningar- Denna studie fokuserar på effekterna av timing av belöning och kvalitetsosäkerhet när kunder väljer eller byter till en abonnemangsbaserad informationsprodukt. Studien isolerar timing av belöningar och kvalitetsosäkerhet som viktiga faktorer som påverkar köpbeteendet.