Previous studies concerning the study of Curiosity have found the presence of a reward mechanism when Curiosity is satiated. This study aims to investigate whether this reward mechanism might be extrapolated to other cognitive systems, specifically that of long-term memory. The key hypothesis for this study is that correctly recalling distant memories is inherently satisfying. Additionally, the more uncertain an event is represented in memory, the more satisfying it should be to retrieve. A total of 30 participants (male = 8, female = 22, mean age = 29.9, standard deviation = 9.4) were recruited and had complete datasets. A within-subjects longitudinal design was employed. Participants were subjected to 5 sessions over a period of 7 days, performing an encoding and retrieval memory experiment hosted on Pavlovia.org with data handling through Proflic.com. Results were analyzed using advanced statistical methods including mixed-method generalized linear models and linear regression. Results show events encoded closer to the time of recall are more satisfying, a finding contrary to what was expected. A direct link between self-perceived confidence in a cognitive task and satisfaction was also observed. It is concluded that the current reward-driven theory of curiosity may need rethinking and future research should aim address this. / Tidigare studier angående nyfikenhet har funnit närvaron av en belöningsmekanism när nyfikenhet är mätt. Denna studie syftar till en undersökning om denna belöningsmekanism kan extrapoleras till andra kognitiva system, särskilt för långtidsminne. Nyckelhypotesen för denna studie är att korrekt återkalla avlägsna minnen är tillfredsställande i sig. Desto mer osäker händelse som är representativ i minnet, desto mer tillfredsställande bör den vara att hantera. Totalt 30 deltagare (hane = 8, hona = 22, medelålder = 29,9, standardavvikelse = 9,4) rekryterades och hade fullständiga datamängder. En longitudinell design inom individer använde. Deltagarna utsattes för 5 sessioner under en period av 7 dagar och utförde en kodning och hämtningsexperiment som var värd på Pavlovia.org med datahantering via Proflic.com. Resultatanalyser med hjälp av avancerade statistiska metoder inklusive generaliserade linjära modeller med blandad metod och linjär regression. Resultaten visar att händelser som är kodade närmare återkallelsestiden är mer tillfredsställande, ett fynd som strider mot vad som förväntades. En direkt koppling mellan självuppfattning förtroende för en kognitiv uppgift och tillfredsställelse observatörer också. Det dras slutsatsen att den nuvarande belöningsdrivna teorin om nyfikenhet kan behöva omprövas och framtida forskning bör syfta till att lösa detta.

Belöning och erkännande är två fenomen som sägs öka medarbetares motivationsfaktorer för att nå en ökad arbetstillfredsställelse hos dem. Dessa fenomen är omdiskuterade ämnen i dagens samhälle då organisationer förser sina medarbetare med detta på olika sätt, eller i vissa fall inte alls. Vårt syfte med studien var att undersöka relationen mellan fenomenen belöning och erkännande med medarbetares arbetstillfredsställelse. Vi har genomfört åtta stycken semistrukturerade intervjuer med medarbetare i olika organisationer, i olika åldrar samt vid olika befattningar. I den teoretiska referensramen presenteras relevant och aktuell forskning samt teorier som behandlar arbetstillfredsställelse, motivationsfaktorer, belöning samt erkännande. Vårt syfte för att få fram underlag till denna studie framställdes genom att studera den forskning samt de teorier som framgår i den teoretiska referensramen som genomförts inom detta ämnesområde. Diskussionsavsnittet innehåller de upplevelser och tolkningar som vi erhållit efter att ha analyserat den teoretiska referensramen tillsammans med insamlad empiri i undersökningen. Resultatet av vår studie visar att respondenterna hellre erhöll erkännande än belöning. Vår slutsats av denna studie är att fenomenen belöning och erkännande tolkas ur olika perspektiv. Det är vår upplevelse att detta sker eftersom varje individ är unik och eftersträvar olika typer av belöningar och erkännande. På grund av de individuella omständigheterna innebär ämnesområdet, enligt oss, en enorm komplexitet. Vi vill påpeka att en större studie angående belöning och erkännande skulle vara en fördelaktig aspekt att genomföra. Vi menar attmed fler respondenter och att bland annat undersöka skillnaderna när det kommer till belöning och erkännande i offentlig samt privat sektor hade varit av intresse enligt oss. / Reward and recognition are two phenomena that are said to increase employees' motivational factors in order to achieve increased job satisfaction. These phenomena are controversial topics in today's society as organizations provide their employees with this in different ways, or in some cases not at all. Our purpose with this study was to investigate what significance the phenomena of reward and recognition have to employees' job satisfaction. We have conducted eight semi-structured interviews with employees in different organizations, at different ages and in different positions. The theoretical frame of reference presents relevant and updated research as well as theories that deal with job satisfaction, motivational factors, reward and recognition. Our question in order to obtain a basis for this study has been presented by studying the research and the theories that appear in the theoretical frame of reference that has been carried out in this subject area. The discussion section contains the experiences and interpretations we obtained after analyzing the theoretical frame of reference together with the collected empirical data in the study. The result of our study shows that the respondents rather receive recognition than reward. Our conclusion from this study is that the phenomena of reward and recognition are interpreted from different perspectives. It is our experience that this happens because each individual is unique and also strives for different types of rewards and recognition. This is done to increase the individuals' motivational factors so that they can obtain job satisfaction. Due to the individual circumstances in the chosen area, in our opinion, entails an enormous complexity. We would like to point out that a larger study regarding recognition and reward would be a beneficial aspect to conduct. We mean, that with more respondents and to, for example, examine the differences when it comes to reward and recognition in the public and private sector would have been of interest in our opinion.

Motivation är en central del för organisationer vad gäller att skapa och bibehålla en engagerad personal att sträva mot de mål som sätts upp. Belöningar kan användas för att öka motivationen hos medarbetare. Till följd av Covid-19 pandemin har många organisationer behövt anpassa sina arbetssätt där distansarbete bedrivs i större omfattning vilket kan ha en påverkan på de anställdas motivation. Det finns även tankar kring att belöningar inte används i samma utsträckning i offentligt finansierade organisationer och därmed är det intressant att undersöka då det verkar kunna ha en effekt på motivationen. Syftet med den här studien var att undersöka hur motivationen i en offentlig organisation har påverkats under rådande pandemi till följd av fenomenen digitalisering och distansarbete. Vi ville även se på sambandet mellan motivation och belöning i en offentlig organisation. För att kunna genomföra studien valde vi att tillämpa en kvalitativ fallstudie. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer för att samla in relevant material till vårt forskningsområde. Valet av respondenter baserades på att individerna hade påverkats av pandemin med distansarbete som följd. Utifrån studiens resultat framkommer det att de viktigaste motivationsfaktorerna är samhörighet, utvecklingsmöjligheter och erkännande från omgivningen. Vi kan se att distansarbetet har påverkat organisationen både positivt och negativt. Vissa av medarbetarna upplever att deras motivation har minskat och andra upplever inga skillnad eller en ökning. De negativa effekterna som upplevs till följd av distansarbetet består främst av sämre kommunikation, samhörighet och struktur. Det framkommer att belöningar är viktigt men det finns ingen förväntan i organisationen att få ta del av ekonomisk ersättning, det är dock inget som verkar ha en negativ effekt. De slutsatser som framkommit från vår studie är att motivationen påverkas på ett eller annat sätt till följd av digitalisering och distansarbete där individernas tidigare erfarenheter och preferenser gällande arbetssätt spelar in. Vidare kan vi även dra en slutsats kring att belöning har en påverkan på offentligt anställdas motivation, främst i form av feedback och erkännande. / Motivation is a central part of organizations in terms of creating and maintaining a committed staff to strive for the goals that are set. Rewards can be used to increase employee motivation. As a result of the Covid-19 pandemic, many organizations have had to adapt their working methods where remote work is conducted to a greater extent, which could have an impact on employee motivation. There are also thoughts that rewards are not used to the same extent in publicly funded organizations and thus it is interesting to investigateas it seems to influence motivation. The purpose of this study was to investigate how the motivation in a public organization has been affected during the prevailing pandemic as a result of the phenomenon of digitalization and remote work. We also wanted to look atthe connection between motivation and reward in a public organization. In order to be able to carry out the study, we chose to apply a qualitative case study. We conducted semi-structured interviews to gather relevant material for our research area. The choice of respondents was based on the fact that the individuals had been affected by the pandemic with remote work as a result. Based on the results of the study, it appears that the most important motivation factors are belonging, opportunities for development and recognition from the surroundings. We can see that the distance work has affected theorganization both positively and negatively. Some of the employees feel that their motivation has decreased, and others experience no difference or an increase. The negative effects experienced as a result of remote work mainly consist of poorer communication, belonging and structure. It turns out that rewards are important, but there is no expectation in the organization to receive financial compensation other than salary, but it doesn’t seem to have a negative effect. The conclusions that emerged from our study are that motivationis affected in one way or another as a result of digitalization and remote work where the individuals' previous experiences and preferences regarding working methods come into play. Furthermore, we can also draw a conclusion that reward has an impact on public employees' motivation, primarily in the form of feedback and recognition.

Syftet med studien är att undersöka hur begreppet motivation uppfattas i klassrumssituationer. Vad anser lärarna om motivation och hur väl stämmer det med elevernas bild av motivation. Jag har valt att besöka och intervjua elever och lärare i årskurs tre och årskurs sex. Detta för att se om det finns en skillnad i hur man motiverar när betyg blir en del av ekvationen i skolarbetet i årskurs sex. Arbetets frågeställning har besvarats genom det empiriska materialet, vilket består av observationer i klassrummet och intervjuer av lärare och elever. Resultatet visar hur lärarna arbetar med sina elever i respektive årskurs och vad elever uppfattar som motiverande. Resultatet visar skillnader mellan årskurserna men också likheter, hur struktur och sociala relationer kan påverka elevernas motivation.

This study addresses the experience of using token economy among parents who have children with the diagnoses autism spectrum disorder and Asperger’s syndrome. The study also examines the factors that may have contributed to the outcome of the results, as age, knowledge and gender. The children counts from the ages 0-18 years old at the time for the use of token economy. The study gathered information through questionnaires who was distributed in Facebook groups for the targeted group. 54 respondents answered the questionnaire in a useful way. The result showed that the most part of the respondents experienced token economy as a poor behavior modification method on these children. One factor that could be of significance for the children with autism, if token economy works, is if they are older than 12 years. More and deeper surveys is needed to generalize the result and the conclusion. Token economy is a controversial and a debated subject within the circle of people who knows the method. Therefore, it is important with continued scientific research and development of the method’s applications. / Studien behandlar upplevelsen av användandet av teckenekonomi bland föräldrar som har barn med diagnoserna autismspektrumtillstånd eller Aspergers syndrom. Studien undersöker även faktorer som kan ha spelat in för resultatet, såsom ålder, kunskap och kön. Barn räknas från ålder 0-18 år vid användandet av teckenekonomi. Studien hämtade information genom enkäter som distribuerades ut i Facebookgrupper för målgruppen i fråga. 54 respondenter besvarade enkäten på ett användbart sätt. Resultatet visade på att flertalet respondenter upplevde teckenekonomi som en dålig beteendemodifikation på dessa barn. En faktor som skulle kunna ha betydelse för om teckenekonomi fungerar på barn med autism, är om de är över 12år. Fler och djupare undersökningar krävs för att kunna generalisera resultatet och slutsatsen. Teckenekonomi är ett kontroversiellt och debatterat ämne inom den krets som känner till metoden. Därför är det viktigt med fortsatt forskning och utveckling av metodens tillämpningar.

Försvarsmakten har framför allt från år 2000 intill idag minskat sin personal, inte linjärt, utan som en följd av olika omständigheter och händelser, såsom omstruktureringar, nedskärningar och politiska beslut. Nu går Försvarsmakten en ny framtid till mötes där myndigheten går in i en tillväxtfas nationellt med etablering av nya regementen. Ett eventuellt medlemskap i Nato står vid dörren och därmed också en ökning av antalet utlandsstationeringar.  Vi har identifierat tre förhållanden som påverkar den personella utmaningen som Försvarsmakten står inför vid ett eventuellt medlemskap i Nato. Antalet officerare som är tillgängliga idag med konstaterandet att det har minskat över tid. Det ökade behovet av officerare för tjänstgöring utomlands om Sverige blir en Nato-medlem. Den frivillighet som råder idag när det gäller att stationeras utomlands med URA-avtalet. I denna kvalitativa intervjustudie har målet varit att skapa en fördjupad förståelse för vad som motiverar och begränsar officeren förenat med en stationering utomlands. Studiens slutsatser är indelad i motivation och begränsningar där de tre viktigaste för respektive begrepp kortfattat redovisas nedan: Vad som motiverar• Utvecklas som individ och i sin yrkesroll och bidra till FM med ny kompetens• För officeren är det viktigt att ha familjen med sig vid en utlandsstationering• Arbetets karaktär och den internationella arbetsmiljön Vad som begränsar• Ekonomisk förlustaffär när officeren har medföljande• Brister i sammanhållen personalplanering på individnivå• Brister i information och stöd från arbetsgivaren / The Swedish Armed Forces have primarily reduced their personnel from the year 2000 up until today, not in a linear fashion, but as a result of various circumstances and events, such as restructuring, cutbacks, and political decisions. Now, the Armed Forces are heading towards a new future, where the authority is entering a growth phase nationally with the establishment of new regiments. A potential membership in NATO is on the horizon, and thus an increase in the number of foreign deployments. We have identified three conditions that affect the personnel challenge that the Armed Forces face in the event of membership in NATO. The number of officers available today with the finding that it has decreased over time. The increased need for officers for service abroad if Sweden becomes a NATO member. The voluntary nature that prevails today when it comes to being stationed abroad with the URA agreement. In this qualitative interview study, the goal has been to create a deeper understanding of what motivates and limits the officer associated with a stationing abroad. The study's conclusions are divided into motivation and limitations, where the three most important for each concept are briefly presented below:  What motivates• Develop as an individual and in their professional role and contribute to Swedish Armed Forces with new skills• For the officer, it is important to have the family with them when posted abroad• The nature of the work and the international work environment What limits• There is an economic loss situation when the officer has accompanying family members• Shortcomings in coherent personnel planning at the individual level• Lack of information and support from the employer

The purpose of this study was to examine drug counselors' experience of using reward as a work method and how a more lenient view on substance use can help foster the treatment process and reduce stigma surrounding drug use. The study is based on semi-structured interviews with 4 drug counselors from a municipality in Sweden. The study used a qualitative approach, and the results were analyzed using an abductive approach. The data was analyzed using Becker's theory on labeling and Goffman's theory on stigmatization. The results show that drug-counselors experience the use of reward in drug treatment as an effective tool in creating a positive association to both treatment and the counselors themselves. Reward also helps fulfill an important function in promoting a non-judgmental approach which the counselors then can build upon. The results also show the complexity regarding having a more tolerant outlook on drug consumption, but also that criminalization of drug use is seen as a contributing factor in the stigmatization of youth with substance use disorder. / Syftet med studien var att undersöka behandlares upplevelse av att använda belöning som arbetsmetod samt hur en mer tolerant syn på droganvändningsproblematik kan främja behandlingsprocessen och minska stigmatisering kring droganvändning. Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra missbruksbehandlare inom öppenvården. Studien har en kvalitativ ansats och resultatet analyserades utifrån ett abduktivt förhållningssätt. Data analyserades utifrån Beckers stämplingsteori samt Goffmans teori om stigma. Resultat visar att behandlarna upplever att belöning som arbetsmetod skapar en positiv association till såväl behandlarna som behandlingen i sig. Belöningen fyller även viktig funktion i att främja det icke dömande förhållningssättet som behandlarna arbetar utifrån. Vidare visar resultatet av studien att en tolerant syn på droganvändningsproblematik är komplext utifrån rådande lagstiftningen som kriminaliserar allt eget bruk av narkotika, samtidig som kriminaliseringen ses som en bidragande orsak till att ungdomar med en droganvändningsproblematik stigmatiseras.

Studiens syfte var att söka förstå och visa på praktiska exempel på hur ett inkluderande arbete kan se ut i en engelsk grundskola (Secondary School). Frågeställningarna i undersökningen sökte belysa definitionen av begreppet inkludering, konkreta arbetsmetoder bland pedagoger, specialpedagogisk personal och skolledning för att skapa inkludering samt utmärkande möjligheter och hinder i detta arbete.Studiens förankrades med utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella teori där de specialpedagogiska perspektiven utgjordes av det kategoriska, det relationella och i viss mån det organisatoriska. Aktuell teori och perspektiv hjälpte till att strukturera upp insamlad empiri. Insamlingen skedde med hjälp av observationer, samtal och kvalitativa intervjuer under fyra dagar hösten 2013. Studien var en fallstudie i en engelsk skola i London med cirka 1200 elever i åldrarna 10-19 år, ett hundratal lärare och ett tjugotal lärarassistenter. Skolan var uppdelad på tre adresser inom en central del av staden och aktuell studie utfördes på adressen där eleverna var mellan 10-14 år.Resultatet visade att det fanns en gemensam uppfattning på skolan hur inkludering i teorin definierades, men att det praktiska arbetssättet skilde intressenterna åt. Definitionen innebar att alla elever oavsett kapacitet var välkomna och att de för att få det stöd och den hjälp de ansågs vara i behov av, behövde kategoriseras. Genomgående fokuserade skolan och dess personal på elevens individuella prestation, både uppförandemässigt och resultatmässigt. Åtgärder utgjordes av belöningar och bestraffningar, nivågrupperingar och lärarassistenter. Dessa tre åtgärder bildade teman i resultatet tillsammans med ett fjärde, engelska som andraspråk.De specialpedagogiska implikationerna visar att det kategoriska arbetssättet i fallstudien försvårade ett inkluderande förhållningssätt eftersom eleverna grupperades utifrån uppförande och prestation och därmed inte kunde garanteras ett fullt deltagande. Grupperingarna försvårade utvecklingen av nya undervisningsmetoder på grund av ett minskat behov av differentiering där läraren alltså inte behövde anpassa undervisningen i någon större utsträckning. De specialpedagogiska åtgärderna var ett resultat av en rigid organisation där politiska intentioner om ökad måluppfyllnad och skolans oro för utanförskap och marginalisering satte ramarna för verksamheten. Avsaknad av dialog mellan elever och lärare, lärare och lärare, och lärare och skolledning hindrade ytterligare inkluderingen såsom den förstås utifrån tidigare forskning.

AbstraktJag har valt att undersöka om beröm med konkreta och målinriktade belöningar påverkar studiemotivation hos högpresterande elever ur ett genusperspektiv på en grundskola. Dessutom vill jag undersöka om det finns andra faktorer som eventuellt bidrar positivt till att dessa elever blir studiemotiverade och presterar bra. Ett annat syfte med undersökningen är att se om någonting från undersökningsresultatet kan användas för att motivera ej så studiemotiverade elever som på min skola finns i ett stort antal. Skolans ledning har visat ett stort intresse för denna användbarhet. Undersökningen gjordes i två klasser i åk. nio där tre flickor och tre pojkar som har Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd i de flesta ämnen valdes ut. Metoden jag valt bygger på kvalitativa inspelade intervjuer där jag har tolkat ungdomarnas upplevelser om vad som driver deras motivation i skolan.Undersökningen visar att eleverna upplever att de påverkades mycket av beröm och belöning.De flesta undersökta eleverna menar också att de själva huvudsakligen drivs av inre mål om att skaffa sig en bra utbildning i framtiden. Andra intressanta faktorer som studien visar är att flickor mer drivs av beröm som bekräftar dem för vem de är medan pojkar i stor utsträckning ser beröm som en bekräftelse på vad de gör. Dessa nya rön kommer skolan fortsättningsvis att beakta. / I have chosen to examine about commend with concrete and objective aimed awards influences study motivation at mound causing students from a gender perspective at an elementary school. Moreover, I want to examine about there be other factors that possible contributes positively to that these students become study motivated and causes good. Another aim with the survey is to see about something from the survey result can to be used in order to justify not so study motivated students that on my school be in a big number. The school's management has shown a big interest for this usefulness. The survey was done in two classes in races. Nine where three girls and three boys that have surely validated and a lot surely validated in most matters were chosen out. The method I select builds on qualitative on qualitative recorded interviews where I have interpreted the young people's experiences about what that runs their motivation in the school. The survey shows that the students experience that they were influenced a lot of commend and award. Most examined students mean also that they mainly is run of internal objective about getting themselves a good education in the future. Other interesting factors that the study show are that girls more is run of commend that confirms them for who they are while boys in big extent see commend as an acknowledgment on what the do. These new findings come the school henceforth to take into consideration.

En studie om inåt- och utåtagerande barn av Christian Antoft. Studien baseras på kvalitativa djupintervjuer av lärare. Syftet med denna studie är att försöka klargöra lärarnas syn på inåt- respektive utåtagerande barn samt hur lärarna bemöter dessa och vilka åtgärder lärarna kan vidtaga för att hjälpa och stötta dessa barn. Intervjupersonernas svar kan ha påverkats av deras personliga erfarenheter vilket framgår av resultatredovisningen. Min slutsats är att intervjupersonerna och litteraturen i stort sett är överens om att de utåtagerande barnen söker all form av kontakt vare sig den är positiv eller negativ, därför är det viktigt att lägga fokus på positivt beteende. Däremot skiljer sig åsikterna åt om de inåtagerande. De inåtagerande behöver uppmärksammas och inte tvingas in i gemenskapen som en del lärare hävdar.