Abstrakt   Bakgrund: Under många år har det varit brist på sjuksköterskor inom offentlig sektor. Ökat vårdtryck, tung arbetsbörda och pensionsavgångar har lett till en pressad bemanningssituation. Trots detta finns alltjämt en stor och stark sjuksköterskekår som kämpar på och jobbar hårt för att upprätthålla en stabil sjukvård, denna studie vill medverka till förståelse för vilka faktorer som driver och motiverar dem i deras arbete. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som får sjuksköterskor att trivas på och stanna kvar på sina arbeten i offentlig sektor. Metod: Detta arbete är en litteraturstudie där resultaten från 9 kvalitativa intervjustudier sammanställs. Analys har gjorts efter inspiration av Fribergs analysmetod. Resultatet tolkades och jämfördes med tidigare studier och forskning inom området. Resultat: Resultatet visar att det i hög utsträckning är de sociala faktorerna som får sjuksköterskorna att trivas på sina arbetsplatser, där patientkontakt, tid för vårdarbetet, glädje i arbetslaget och multiprofessionellt lagarbete med ömsesidig utbildande dialog var faktorer som fick sjuksköterskorna att trivas, glädjas och känna sig värdefulla i sin arbetssituation. Konklusion: På organisatorisk nivå kan göras mycket för att få sjuksköterskorna att trivas, en översikt av scheman, utvärdering av enskilda behov och ett aktivt arbete för att skapa starka multiprofessionella arbetsteam med högt till tak, är viktiga parametrar för att nå hög arbetstillfredsställelse inom gruppen. Detta är billiga om än arbetsamma processer som kräver ett tydligt, envist och målinriktat ledarskap.

Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka de psykosociala effekterna av förtroendearbetstidutifrån ett individperspektiv. Tanken grundas på att upplevelserna av det individuella och fria arbetstidssystemet påverkas av den sociala kontexten med kollegor på arbetsplatsen. Studien undersöker således i vilken mån samvaron med kollegor påverkar individens upplevelse av förtroendearbetstiden vad gäller krav och förväntningar.Metod: Studien görs som en fallstudie med intervjuer som metod. Den insamladeinformationen från intervjuerna utgör basen för empirin. Dessa sätts sedan i relation till för studien relevanta teorier och modeller kring arbetsvetenskap.Resultat & Slutsats: I studiens resultat framkommer att individens upplevelse avförtroendearbetstid i stor mån påverkas av kollegorna vad gäller såväl uttalade som outtalade krav och förväntningar. Individen tenderar även att förlägga en stor del av arbetet utifrån dessa faktorer. Det visar sig att den undersökta avdelningen omgärdas av många outtalade krav och förväntningar som i stor del grundar sig i de traditionella avgränsningar mellan arbetet och fritid som den reglerade arbetstiden tillhandahåller.

Det finns olika beskrivningar av hur generation Y beter sig på arbetsmarknaden varav en återkommande är att de ofta byter jobb. Det finns även tidigare forskning kring hur arbetstrivsel kan motverka personalomsättning och här nämns bland annat den inverkan som belöning kan ha. Syftet med detta arbete är att uppnå en hermeneutisk förståelsetillväxt för generation Y:s syn på framtida arbetsliv och deras resonemang kring inre och yttre belöning. Lawler och Porters (1967) motivationsteori behandlar belöning och arbetstrivsel och kopplar detta till fenomen som personalomsättning. Likt mycket annan organisationsforskning som berör företagsekonomiska problem utgår de från en mer funktionalistisk, kvantitativ ansats. I denna studie har semistrukturerade intervjuer genomförts som sedan tolkats genom tillämpningen av en hermeneutiskt spiral. Utifrån detta tolkningsarbete kunde slutsatsen dras att relationer och utvecklingsmöjligheter kan kopplas, både direkt och indirekt, till arbetstrivsel och spelar en central roll i generation Y:s framtida arbetsliv och deras intentioner att stanna eller lämna ett arbete. Vidare visar studien att det även finns normer kring jobbyte som företeelse vilket generation Y har att förhålla sig till. Studien bidrar till en mer holistisk förståelse kring generation Y och kan ge organisationer en ökad medvetenhet kring normer om jobbyte samt förhoppningsvis leda till en utökad förståelse för dagens och morgondagens arbetskraft. / The behaviour of Generation Y in the labor market has been described in several different ways, one of the recurrent descriptions is that they often change jobs. There are also previous research about how job satisfaction can counteract turnover and amongst other things the impact of rewards are mentioned within this research context. The purpose of our study is to attain a growth of hermeneutic understanding about the future work life of Generation Y and their reasoning about intrinsic and extrinsic rewards. Lawler and Porters (1967) theory of motivation deals with topics like rewards and job satisfaction and links these to phenomenon such as turnover. They, as well as much other organizational research, have a functionalist, quantitative point of view while dealing with problems related to business economics. Semi-structured interviews have been conducted and later interpreted through the application of a hermeneutic spiral. Based on this interpretation process we have reached the conclusion that relations and development possibilities can be linked, bothdirect and indirect, to job satisfaction and that they play a central role in Generation Y’sfuture work life and that these elements also influence intentions to stay at or leave a job. Furthermore our study shows that job change is a phenomenon surrounded by norms that Generation Y has to relate to. Our study contributes to a more holistic understanding of Generation Y and can give organizations a raised awareness about norms related to job change and hopefully lead to an extended understanding about the work force of today and tomorrow.

<p>In today’s fast changing environment it is important for knowledge intense companies that want to stay competitive to actively work with their knowledge, knowledge sharing and Knowledge Management (KM). Barriers decrease the efficiency of how knowledge is created, stored and shared, and they are therefore important to reduce or preferably remove making the KM activities result in as much value for the organisation as possible. To achieve this, it is important that the KM activities become a natural part of the employees’ daily work. Activities become natural when employees are truly motivated, which can be achieved through for example further education, reward systems and supporting work conditions.</p><p>In this study we have focused on existing barriers for knowledge sharing and we ask ourselves “what barriers exists?”, “how is existing IT being used as a support?” and “how does motivation, reward and punishment affect knowledge sharing?”. By conducting a qualitative case study at a knowledge intense company in Huskvarna, we will answer these questions and also recommend how the company can reduce the barriers we find, thus creating prerequisites for more effective knowledge sharing. We carried out an interview and an observation of how an employee at the company worked with knowledge sharing.</p><p>Through the case study, we found that the company worked with knowledge sharing using both a discussion forum and a CV database located on the company’s intranet. However, we did find barriers and the most important ones were low awareness and realisation amongst staff of the value and benefit of possessed knowledge, lack of an intentional KM strategy and lastly their IT systems were not adjusted to employees’ needs. The foremost consequence of these barriers is that the company can not effectively utilize their knowledge, which is their most important resource making the company competitive. Since motivation and understanding are the two primary factors for employees to work more naturally with knowledge sharing, and to achieve this we recommend that the company implement some sort of reward or incentive system combined with education.</p><p>In working with this thesis, we have learnt that knowledge sharing exists in all companies, with or without an intentional strategy and with or without IT supporting the activities. Thus, barriers also exist in all companies. The cardinal thing to understand is that companies must work to reduce or remove barriers, regardless how many they are. Knowledge has become such an important resource that no knowledge intense company today can afford to ignore this fact.</p> / <p>För kunskapsintensiva företag är det viktigt att arbeta aktivt med kunskap, kunskapsdelning och Knowledge Management (KM) för att vara konkurrenskraftiga på dagens föränderliga marknad. Vi har i denna studie fokuserat på existerande hinder för kunskapsdelning, användning av IT som stöd och hur motivation, belöning och bestraffning påverkar kunskapsdelningen. Hinder inom KM minskar effektiviteten av hur ny kunskap skapas, lagras och delas, vilket därför måste tas hänsyn till och helst minskas eller undanröjas för att uppnå högsta möjliga värde för organisationen. För att företag ska få största möjliga värde av sitt KM-arbete, är det viktigt att det blir en naturlig del av de anställdas vardag. Därför är det viktigt att skapa en inre långsiktig motivation genom till exempel utbildning, belöning och arbetslivsförutsättningar.</p><p>Utifrån problemdiskussionen ovan ställer vi oss frågorna ”vilka hinder finns?”, ”hur används befintlig IT som stöd?” och ”vilken påverkan har motivation, belöning och bestraffning på kunskapsdelning?”. Genom att utföra en kvalitativ fallstudie på ett kunskapsintensivt företag i Huskvarna, ska vi svara på frågorna ovan och även ge rekommendationer för hur företaget kan reducera de hinder vi kartlägger och därmed skapa förutsättningar för mer effektiv kunskapsdelning. Vi genomförde en intervju och observation av hur en anställd på företaget arbetade med kunskapsdelning.</p><p>Genom fallstudien fick vi reda på att företaget arbetade med kunskapsdelning genom ett diskussionsforum och en CV-databas på deras intranät. Dock kunde vi kartlägga hinder och de viktigaste var att personalen hade låg medvetenhet av värdet och fördelarna med den innestående kunskapen för andra anställda, företaget hade inte en medveten KM-strategi samt att de IT-system som företaget använde inte var anpassade efter personalens behov. Den främsta konsekvensen av hindren blir att företaget inte mer effektivt kan nyttja den kunskap som är den främsta resursen för att företaget ska vara konkurrenskraftigt. Eftersom motivation och förståelse för kunskapsdelning är två av de viktigaste faktorerna för att personal naturligt ska vilja arbeta med kunskapsdelning, rekommenderar vi företaget att införa någon form av belöningssystem kombinerat med utbildning för att uppnå detta.</p><p>Vi har genom denna uppsats lärt oss att kunskapsdelning förekommer på alla företag, med en medveten eller omedveten strategi och med eller utan IT som stöd. Således förekommer det också hinder på alla företag. Det viktiga att förstå är att företag aktivt måste arbeta med att reducera eller undanröja hinder, oavsett om det är ett eller flera. Kunskap har idag blivit en så pass viktig resurs att inget kunskapsintensivt företag har råd att ignorera detta faktum.</p>

Since the use of opioids started to emerge for analgesic reasons in the 19th century with the synthetization of morphine, opioids have been studied rigorously to better understand its effects on the brain. This thesis shows that both the analgesic effects and the reinforcing effects of opioids are mediated by the same receptor, the mu opioid receptor (MOR). MOR activity has been correlated to both primary and secondary reinforcers and should be considered to cause positive reinforcement together with increases in dopamine transmission for all drugs of abuse, and not only in relation to opioids. Opioid tolerance, dependence and even addiction are to some extent thought to relate to opioids’ acute effect of cyclic adenosine monophosphate (cAMP) superactivation. Based upon these findings, the allostasis theory of addiction is considered to be the most suitable in defining opioid addiction. The theory claims that the mesolimbic dopamine system becomes sensitized, increasing the attractiveness of opioids. This while counteradaptation increases the pleasurable tolerance of opioids, encouraging the user to increase its intake for the same initial reward. Furthermore the theory claims that cAMP superactivation is causing an unfolding effect of neurobiological and neurochemical expressions which leads to the disorder of addiction. cAMP superactivation is mediating the negatively reinforcing aspects of opioid addiction together with changes to corticotropin-releasing factor (CRF) in the brain stress system, such as the hypothalamic-pituitary-adrenal (HPA) axis and the extended amygdala.

Bakgrund och problem: Ett styrmedel företag kan använda för att nå sina mål är belöningssystem. Utformningen av belöningssystemet samt att det tydligt motiverar de anställda är två viktiga aspekter. Tillsammans är belöningssystem samt motivation två välstuderade ämnen inom vissa branscher. För mer monotona arbeten som lagerverksamhet saknas dock detta arbete. Av denna anledning är det av intresse att studera hur lagerpersonal upplever att de motiveras av belöningssystemet.    Syfte: Syftet med studien är att beskriva fallföretagets belöningssystem samt utreda hur de anställda upplever belöningssystemet och huruvida det motiverar dem. Om det empiriska materialet visar på svagheter i belöningssystemet presenteras förslag på förändringar.    Metod: Studien har genomförts i form av en fallstudie på fallföretaget. Flertalet respondenter har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer. För att stärka studiens kvalitet har flertalet teoretiska källor använts.     Slutsats: Fallföretaget har idag uppsatta mål som de anställda arbetar mot samt ett utvecklat belöningssystem. Det som saknas för att belöningssystemet ska vara en motivationsfaktor är kopplingen mellan uppnådda mål och belöningen för detta.Det empiriska resultatet visar att gemenskapen är det som gjort att de anställda stannat kvar på företaget. Gemenskapen och grundlönen är även de största motivationsfaktorerna. / Background: One of the control mechanisms the companies can use to reach their objectives is a reward system. The parts included in the reward system and that it motivates the employees are two important aspects. The two subjects, reward system and motivation, are very well studied for certain branches. For more monotonous works such as warehouse operations, that is not the case. Therefore,it is interesting to study how warehouse employees experience if and in what way they are motivated by the reward system.    Purpose: The purpose of this study is to describe the case company’s reward system but also examine how the employees are experiencing the system and to find out how it motives them. If the empirical data shows that there are weaknesses in the reward system, suggestions for improvements will be given.    Method: The paper has been conducted in a case study form. More than one respondent has been interviewed, by semi-structured interviews. To increase the quality of the study different theoretical sources have been used.    Conclusions: The employees at the case company are working towards achieving objectives conducted by the company and the company has a well-developed reward system. However, what is missing is the connection between the objectives and the reward to make the reward system a factor of motivation. The empirical data shows that the feeling kinship among the employees is the reason why they have stayed at the company. The kinship and the salary is also the most important factors of motivation.

In today’s fast changing environment it is important for knowledge intense companies that want to stay competitive to actively work with their knowledge, knowledge sharing and Knowledge Management (KM). Barriers decrease the efficiency of how knowledge is created, stored and shared, and they are therefore important to reduce or preferably remove making the KM activities result in as much value for the organisation as possible. To achieve this, it is important that the KM activities become a natural part of the employees’ daily work. Activities become natural when employees are truly motivated, which can be achieved through for example further education, reward systems and supporting work conditions. In this study we have focused on existing barriers for knowledge sharing and we ask ourselves “what barriers exists?”, “how is existing IT being used as a support?” and “how does motivation, reward and punishment affect knowledge sharing?”. By conducting a qualitative case study at a knowledge intense company in Huskvarna, we will answer these questions and also recommend how the company can reduce the barriers we find, thus creating prerequisites for more effective knowledge sharing. We carried out an interview and an observation of how an employee at the company worked with knowledge sharing. Through the case study, we found that the company worked with knowledge sharing using both a discussion forum and a CV database located on the company’s intranet. However, we did find barriers and the most important ones were low awareness and realisation amongst staff of the value and benefit of possessed knowledge, lack of an intentional KM strategy and lastly their IT systems were not adjusted to employees’ needs. The foremost consequence of these barriers is that the company can not effectively utilize their knowledge, which is their most important resource making the company competitive. Since motivation and understanding are the two primary factors for employees to work more naturally with knowledge sharing, and to achieve this we recommend that the company implement some sort of reward or incentive system combined with education. In working with this thesis, we have learnt that knowledge sharing exists in all companies, with or without an intentional strategy and with or without IT supporting the activities. Thus, barriers also exist in all companies. The cardinal thing to understand is that companies must work to reduce or remove barriers, regardless how many they are. Knowledge has become such an important resource that no knowledge intense company today can afford to ignore this fact. / För kunskapsintensiva företag är det viktigt att arbeta aktivt med kunskap, kunskapsdelning och Knowledge Management (KM) för att vara konkurrenskraftiga på dagens föränderliga marknad. Vi har i denna studie fokuserat på existerande hinder för kunskapsdelning, användning av IT som stöd och hur motivation, belöning och bestraffning påverkar kunskapsdelningen. Hinder inom KM minskar effektiviteten av hur ny kunskap skapas, lagras och delas, vilket därför måste tas hänsyn till och helst minskas eller undanröjas för att uppnå högsta möjliga värde för organisationen. För att företag ska få största möjliga värde av sitt KM-arbete, är det viktigt att det blir en naturlig del av de anställdas vardag. Därför är det viktigt att skapa en inre långsiktig motivation genom till exempel utbildning, belöning och arbetslivsförutsättningar. Utifrån problemdiskussionen ovan ställer vi oss frågorna ”vilka hinder finns?”, ”hur används befintlig IT som stöd?” och ”vilken påverkan har motivation, belöning och bestraffning på kunskapsdelning?”. Genom att utföra en kvalitativ fallstudie på ett kunskapsintensivt företag i Huskvarna, ska vi svara på frågorna ovan och även ge rekommendationer för hur företaget kan reducera de hinder vi kartlägger och därmed skapa förutsättningar för mer effektiv kunskapsdelning. Vi genomförde en intervju och observation av hur en anställd på företaget arbetade med kunskapsdelning. Genom fallstudien fick vi reda på att företaget arbetade med kunskapsdelning genom ett diskussionsforum och en CV-databas på deras intranät. Dock kunde vi kartlägga hinder och de viktigaste var att personalen hade låg medvetenhet av värdet och fördelarna med den innestående kunskapen för andra anställda, företaget hade inte en medveten KM-strategi samt att de IT-system som företaget använde inte var anpassade efter personalens behov. Den främsta konsekvensen av hindren blir att företaget inte mer effektivt kan nyttja den kunskap som är den främsta resursen för att företaget ska vara konkurrenskraftigt. Eftersom motivation och förståelse för kunskapsdelning är två av de viktigaste faktorerna för att personal naturligt ska vilja arbeta med kunskapsdelning, rekommenderar vi företaget att införa någon form av belöningssystem kombinerat med utbildning för att uppnå detta. Vi har genom denna uppsats lärt oss att kunskapsdelning förekommer på alla företag, med en medveten eller omedveten strategi och med eller utan IT som stöd. Således förekommer det också hinder på alla företag. Det viktiga att förstå är att företag aktivt måste arbeta med att reducera eller undanröja hinder, oavsett om det är ett eller flera. Kunskap har idag blivit en så pass viktig resurs att inget kunskapsintensivt företag har råd att ignorera detta faktum.

ABSTRACT Background: To work irregular hours, so called shift work, involves a greater risk to develop bad health compared to work daytime. The society today requires availability 24-hours per day which makes shiftwork necessary. We have to find a way to make shift working people remain at a good health. Purpose: The purpose of this study was to examine the self estimated health of shift workers. This study concerns significant differences between self estimated health and: main reason for shiftwork, possibility to decide what to do at work and possibility to decide how to perform work tasks. Method: A cross sectional study was performed in four companies in industrial manufacturing, printing business and service business in the community of Örebro. 113 questionnaires were delivered and 71 persons filled the questionnaires and returned them, the reply fervency were 65 %. Results: In this population almost 80 % of the participants declared their health good, very good or excellent and no one declared their health as poor. No significant differences was found between self estimated health and: main reason for shiftwork, possibility to decide what to do at work and possibility to decide how to perform work tasks. Keywords: Shift work, self estimated health, Effort-control, Effort-reward, SOC.

Denna studie syftade till att undersöka psykiskt välbefinnande bland statligt anställda män och kvinnor med eller utan ledarskapsansvar. En enkät innehållande frågor om bakgrundsvariabler; kön, ledarskapsansvar samt upplevd ansträngning och belöning skickades ut till 210 anställda. Frågorna om ansträngning och belöning utgick från den så kallade ansträngning- och belöningsmodellen. Femtiotre respondenter, 27 män (51%) och 26 kvinnor (49%), besvarade enkäten. Resultatet visade att 76% (n=40) av respondenterna upplevde enpositiv obalans mellan ansträngning och belöning medan 24% (n=13) upplevde en negativ obalans. Upplevd ansträngning uppvisade en signifikant korrelation med upplevd belöning, rs = -0.458, p&lt;0.05. Dock uppvisade varken kön eller anställningsposition en signifikant association med obalans mellan ansträngning och belöning. Kön: Chi2 (1, n=53) = 0.158, p&gt;0.05. Anställningsposition: Chi2 (1, n=53) = 0.2, p&gt;0.05. Det psykiska välbefinnandet kan påverkas negativt om en obalans mellan upplevelsen av ansträngning och belöning föreligger. På grund av låg sampelstorlek och begränsningar i statistisk styrka kan föreliggande studie inte dra några definitiva slutsatser om balansenmellan ansträngning och belöning samvarierar med kön och/eller anställningsposition i studiepopulationen. / The purpose of this study was to investigate psychological well-being amongst government employees consisting of men and women with or without staff responsibility. A survey, consisting of questions regarding background variables; gender, staff responsibility and experienced effort and reward, was distributed to 210 employees. The questions regarding effort and reward were based on the Effort and Reward Imbalance Model. Fifty-three respondents, 27 men (51%) and 26 women (49%), took part. Results showed that 76% (n=40) of the respondents experienced a positive imbalance between effort and reward while 24% (n=13) experienced a negative imbalance thereof. Experienced effort showed a significant correlation with experienced reward, rs = -0.458, p&lt;0.05. Neither gender nor employment category, however, showed a significant association with effort and reward imbalance. Gender: Chi2 (1, n=53) = 0.158, p&gt;0.05. Employment category: Chi2 (1, n=53) = 0.2, p&gt;0.05. The psychological well-being can be affected negatively if an imbalance between effort and reward occurs. This study cannot draw any firm conclusions of a potential associationbetween gender and employment category within the study population due to low sample size and limitations in statistical power.

Arbetsförhållanden blev ett aktuellt ämne efter en nyhet kring det svenska modeföretaget NA-KD uppmärksammades i december 2020. Belöningssystem består bland annat av begreppen motivation och behov som kan uppnås genom att organisationer belönar sinaanställda med hjälp av belöningssystem och belöningar i form av exempelvis lön, förmåner och uppskattning. Den här uppsatsen grundar sig i att få en bättre förståelse på hur de anställda på svenska modeföretag upplever belöningssystem inom deras organisation idag och hur organisationer kan öka de anställdas prestationer med hjälp av belöningssystem. För att undersöka olika organisationers belöningssystem utifrån de anställdas synvinkelanalyseras begreppen behov och motivation med hjälp av en analysmodell uppbyggd på hur faktorerna kan leda till höjd prestation. Studien kommer bidra med en djupgående nyanserad bild av de anställdas upplevelser från åtta djupgående intervjuer med semistrukturerade utformningar. Slutsatsen som kan dras i studien är att de anställda på svenska modeföretag i dagsläget upplever brister i organisationens belöningssystem. Samtliga respondenter belyser behovet av ett mer utvecklat belöningssystem och tydligare riktlinjer kring belöningar inom organisationen. Studien visar att de anställda har olika individuella behov på arbetsplatsen och olika faktorer motiverar de anställda på arbetsplatsen. Belöningar delas ofta in i olika kategorier som Bratton and Gold (2012) presenterar som monetära, icke-monetära och psykosociala belöningar. Det är tydligt i det empiriska materialet att svenska modebranschen är en attraktivbransch vilket organisationerna utnyttjar då de är medvetna om hur eftertraktad arbetsplatsen är och jobbar mindre med monetära belöningar, utöver en grundlön. Istället fokuserar de mer på icke-monetära i form av förmåner som till exempel rabatt på organisationens produkter. Slutligen visar studiens resultat hur de anställda upplever de befintliga belöningssystem och belöningar inom deras organisation samt om uppfyllda individuella behov och motivation leder till höjd arbetsprestation. / This essay is in swedish. Working conditions became a current topic after news about the Swedish fashion company NA-KD received attention in December 2020. Reward systems includes motivation and needs that can be achieved by rewarding employees. The company can use an effective reward system and rewards such as salary, benefits and appreciation. This essay is based on gaining a better understanding into how employees in Swedish fashion companies experience reward systems within their organization today and how organizations can increase employees performance with the help of reward systems. To examine different organizations' reward systems from the point of view of employees, the concepts of need and motivation are analyzed with the help of an analysis model that is based on how the factors can lead to increased performance. The study will provide an in-depth, nuanced picture of employees experiences from eight in-depth interviews with a semi-structured design. The conclusion that can be drawn in the study is that the employees at Swedish fashion companies feel that today there are shortcomings in the organization's work with a reward system. All respondents highlight the need for a more developed reward system and clearer guidelines regarding rewards within the organization. The study shows that employees have different individual needs and that different factors motivate employees in the workplace. Rewards are often divided into different categories that Bratton and Gold (2012) present as monetary, non-monetary and psychosocial rewards. It is clear in the empirical material that the Swedish fashion industry is an attractive industry, which means that organizations take advantage of the fact that the workplace is popular by working less with monetary rewards, in addition to a basic salary. Instead, they focus more on non-monetary rewards in the form of benefits such as discounts on the organizations own products. Finally, the results of the study show how employees experience the existing reward systems and rewards within their organization and whether fulfilled individual needs and motivation lead to an increased work performance.