Syftet med studien var att undersöka årskurs 1-3-lärares uppfattningar om motivationsfrämjande inslag i läs- och skrivundervisning. Metoden utgick från en kvalitativ forskningsmetod bestående av 8 semistrukturerade intervjuer med lärare från årskurserna 1-3. I empirin framkom lärares uppfattningar om vilka inslag i läs- och skrivundervisning som de anser främja eller hämma elevers motivation. Lärarna anser att varierad undervisning är viktigt för att främja motivationen hos elever och att undervisningen kan varieras genom att exempelvis använda digitala verktyg. Även undervisning som består av grupparbeten kan främja elevers motivation. För mycket enskilt arbete kan enligt lärarna hämma motivationen. Lärarna är dessutom överens om att enformiga och alltför svåra arbeten hämmar elevernas motivation. Det är många faktorer som är avgörande. Till exempel elevers mående och elevers olika behov och förutsättningar. Därför är det enligt lärarna viktigt att anpassa undervisningen.

<p>Det är en ständigt pågående debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. Många, främst inom den psykologiska skolan, är kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som är det dominerande synsättet hos företag? Syftet med denna uppsats är att ställa den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrån denna se om det går att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesättet är det som dominerar och därmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie på företaget Tempur och dess säljare, samt tagit hjälp av teorier ur såväl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man. Utifrån detta har vi dels dragit slutsatsen att den ekonomiska teorin dominerar såväl Tempurs antaganden om individen som säljarnas beteenden, dels att belöningar i form av pengar är den mest betydande faktorn för säljarnas motivation.</p>

Monetära belöningssystem är vanligt förekommande inom organisationer och implementeras vanligtvis för att öka motivationen hos medarbetare för att kunna påverka deras prestation, dock kan det finnas andra effekter som det inte tas någon hänsyn till. Syftet med studien är att skapa kunskap och en djupare förståelse om effekter av monetära belöningssystem i arbetslivet och hur monetära belöningssystem påverkar prestationen. Den teoretiska referensramen komponerades av tidigare studier på monetära belöningssystem och olika motivationsteorier, såsom Maslows behovshierarki och Vrooms förväntansteori. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer utförts med åtta informanter. Valet av informanter gjordes med vissa kriterier där kriterierna var att informanten skulle arbeta vid en arbetsplats där de hade ett monetärt belöningssystem som antingen baserades på individen eller gruppen prestation eller både individen och gruppen prestation. Studiens resultat visar att uppfattningen av det monetära belöningssystemet påverkas främst av hur trygg personen känner sig ekonomiskt. Det visar att det finns positiva effekter i form av ökad motivation, men att det även finns negativa effekter i form av minskad motivation i vissa fall. Studien visar även att det monetära belöningssystemet i vissa fall även kan bidra till stress, oro, rädsla för att misslyckas och försämrad kvalité i arbetsuppgifter som inte innefattas av det monetära belöningssystemet. I vissa fall visar resultatet även att samarbetet och kommunikationen blir lidande vid användning av ett belöningssystem som är baserat på individens prestation, medan i andra fall så påverkas inte samarbetet och kommunikationen av belöningssystemet som är baserat på individens prestation. Vi har kommit fram till att monetära belöningssystem har både positiva och negativa effekter och påverkar prestationen båda positivt och negativt och att det främst beror på hur ekonomiskt trygg personen känner sig. Organisationer behöver ta hänsyn till detta vid implementeringen av ett monetärt belöningssystem så att belöningssystemet kongruerar med organisationens intresse. / Monetary reward systems are common in organisations and are usually implemented to increase motivation amongst the employed. The goal is to have an impact on the performance, but there may be other effects that are not considered. The purpose of the study is to create knowledge and a deeper understanding of the effects of monetary reward systems in the working life and how monetary reward systems affect the performance. The theoretical frame of reference was composed of previous studies on monetary reward systems and various motivational theories, such as Maslow's hierarchy of needs and Vroom's expectancy theory. In order to collect data, semi-structured interviews have been conducted with eight informants. The selection was based on a few criteria where the criteria were that the informant would work at a workplace where they had a monetary reward system that either was based on the individual or group performances or both the individual and the group performances. The study's results show that the perception of the monetary reward system is affected primarily by how financially secure the person feels. It shows that there are positive effects like increased motivation, but that there are also negative effects in terms of reduced motivation in some cases. The study also shows that in some cases the monetary reward system also contributes to stress, concern, fear of failure and a deterioration in the quality of tasks that are not included in the monetary reward system. In some cases, the result also shows that the cooperation and communication suffer when using a reward system that targets the individual's performance, while in other cases the cooperation and communication of the reward system that is based on the individual's performance is not affected. We have concluded that monetary reward systems have both positive and negative effects and affect both performances positively and negatively and that it depends primarily on how financially secure the person feels. Organizations need to take this into account when implementing a monetary reward system, so that the reward system correspond with the organisation's interest

Nyfikenhet är inneboende strävan mot inhämtande av ny information. Länge har det ansetts vedertaget att yttre motivation hämmar nyfikenhet, men på senare år har det framkommit forskning som indikerar ett delvis annorlunda förhållande. För att undersöka interaktionen mellan nyfikenhet och yttre motivation konstruerades ett bildbaserat inlärningsexperiment i vilket deltagarna belönades respektive bestraffades för att inhämta information som stillade deras nyfikenhet. I experimentets första del skattade deltagarna sin nyfikenhet på mosaikmaskerade bilder. I experimentets andra del presenterades de skattade mosaikbilderna med en konstant bild. De 24 deltagarnas uppgift var att välja en av de två bilderna i varje spelomgång. Bilden deltagarna valde demaskerades efter olika väntetider. Väntetiden var antingen dragen från en lång eller kort väntetidsfördelning och avhängig om bilden var ny eller återkommande. Huruvida det var den nya eller återkommande bilden som hade kort respektive lång medelväntetid varierade mellan de två inomgrupps-betingelserna. Deltagarna antogs vara yttre motiverade att minimera väntetiden genom att lära sig och sedan föredra den bildkategori med kortast genomsnittlig väntetid. Deltagarna antogs dessutom vara nyfikna att se bilder demaskerade. I ena betingelsen sammanföll deltagarnas yttre motivation och nyfikenhet, i andra betingelsen var deltagarnas yttre motivation och nyfikenhet i konflikt. I en tredje kontrollbetingelse var nyfikenhetsdimensionen eliminerad för att mäta inlärning av väntetid. Experimentet visade att det krävdes fler spelomgångar för att lära sig väntetiden i kontrollbetingelsen jämfört med betingelsen där nya bilder också hade kortare medelväntetid. Betingelsen där nya bilder var förknippade med längre medelväntetid delade deltagarna i två grupper. Deltagare i den ena gruppen valde sällan nya bilder (proportionsmått: 0.75 – 1.0) medan deltagare i den andra gruppen valde nya bilder i hög utsträckning (proportionsmått: 0.0077 – 0.069). Dessa grupper utmärks också på personlighetsdrag kopplade till nyfikenhet. Sammantaget ger studien stöd för att nyfikenhet och yttre motivation kan integreras och att personlighetsdrag är relaterade till värderingen av information. / Curiosity is an intrinsic aspiration to obtain new information. It has been considered that external motivation inhibits curiosity, but over the last years new research has indicated a partially different relationship. To investigate the interaction between curiosity and external motivation a picture-based learning experiment was constructed, in which the participants were rewarded, alternatively punished for obtaining new information which pleased their curiosity. In the first part of the experiment, the participants scored their curiosity of mosaic-covered pictures. In the second part of the of the experiment, the scored mosaic-covered pictures were consequently presented next to a constant picture. The task for the 24 participants was then to choose one of the pictures in each round. The chosen mosaic-covered picture would then show according to a certain waiting time - either short or long - depending on if it was new or recurring. Whether the new or recurring picture had a short or long average waiting time varied between the two in-group conditions. It was hypothesized that the participants would be externally motivated to minimize the waiting time by learning and favouring the category of pictures with the shortest waiting time. In addition, it was hypothesized that the participants would be curious of the mosaic-covered pictures. In one of the conditions, the participants external motivation coincided with their curiosity, in the other condition the external motivation was in conflict with their curiosity. In a third controlling condition, the dimension of curiosity was eliminated to measure the learning of the waiting time. The experiment showed that more rounds are needed to learn the waiting time in the controlling conditions compared to when the new pictures also had a shorter average waiting time. When new pictures were associated with a longer average waiting time, it divided the participants into two groups. In one group the participant rarely chose new pictures (proportion: 0.75 – 1.0) while the participants in the other group to a large extent chose new pictures (proportion: 0.0077 – 0.069). These differences were also shown in the participants personal traits connected to curiosity. All together, the study supports the idea that curiosity and external motivation can be integrated and that personal traits are related to the evaluation of information.

No description available.

Det är en ständigt pågående debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. Många, främst inom den psykologiska skolan, är kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som är det dominerande synsättet hos företag? Syftet med denna uppsats är att ställa den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrån denna se om det går att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesättet är det som dominerar och därmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie på företaget Tempur och dess säljare, samt tagit hjälp av teorier ur såväl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man. Utifrån detta har vi dels dragit slutsatsen att den ekonomiska teorin dominerar såväl Tempurs antaganden om individen som säljarnas beteenden, dels att belöningar i form av pengar är den mest betydande faktorn för säljarnas motivation.

No description available.

Titel: Inre och yttre motivation – En studie om vilka faktorer som motiverar unga medarbetare mest i fyra detaljhandelsföretag Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Joel Lawrence Tribble &amp; Abdi Fatah Jimaale Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2013 – Juni Syfte: Syftet med undersökningen är att, med hänsyn till incitamenten som tillämpas i detaljhandelsföretag, studera huruvida det är inre eller yttre motivationsfaktorer som har störst positiv påverkan på unga medarbetares motivation. Våra forskningsfrågor är: Är det inre eller yttre motivationsfaktorer som har störst positiv påverkan på unga medarbetares motivation? Vilka incitament tillämpar företag för att motivera sina medarbetare att utföra önskade prestationer? Metod: Vi har gjort fallstudier på fyra branschledande detaljhandelsföretag, där vi utförde fyra kvalitativa intervjuer med företagens respektive chefer. Vi delade även ut 60 enkäter till de valda företagens respondenter där vi riktade oss till unga medarbetare i åldrarna 15-30 år. Även sekundärdata som litteratur inom området och tidigare forskning har studerats. Informationen som genererats behandlades och analyserades vilket sedan ledde till vår slutsats. Resultat &amp; Slutsats: Vi har kommit fram till att arbetstrygghet och goda arbetskamrater är de två mest motiverande faktorerna bland studiens unga medarbetare, och dessa är inre motivationsfaktorer. Förslag till fortsatt forskning: Vilka skillnader av motivationspreferenser finns det mellan olika generationsgrupper? Vilket styrsystem motiverar medarbetare mest? Utformar företag sina incitamentsystem på ett effektivt sätt?                      Uppsatsens bidrag: Det bidrag som uppsatsen gett är en ökad förståelse om vad som motiverar unga medarbetare mer och mindre inom detaljhandeln, och vilka incitament de valda företagen använder för att motivera sina medarbetare att utföra önskade prestationer. / Title: Intrinsic and extrinsic motivation - a study of what motivates young employees the most within four retail businesses. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Joel Lawrence Tribble &amp; Abdi Fatah Jimaale Supervisor: Lars Ekstrand Date: 2013 - June Aim: The purpose of the study is that, given the incentives applied in the retail businesses, consider whether it is intrinsic or extrinsic motivators that have the greatest positive impact on young employees' motivation. Our research questions are:                      Is it intrinsic or extrinsic motivators that have the greatest positive impact on young employees' motivation?     What incentives do companies apply to motivate their employees to perform the desired performance?             Method: We have done case studies on four industry-leading retail companies, where we conducted four interviews with their respective managers. We also distributed 60 surveys to the selected companies employees where we aimed ourselves to young employees aged 15-30 years. Secondary data in forms of literature and prior research have been studied. The information generated were then processed and analyzed, which then led to our conclusion. Result &amp; Conclusions: We have found that job security and good coworkers are the two most motivating factors among the study's young employees, and these are intrinsic motivators. Suggestions for future research:           What are the differences of motivation preferences between different generational groups? Which control system motivates employees the most? Do companies design their incentive systems in an efficient way? Contribution of the thesis: The contribution that the thesis has given is an increased understanding of what motivates young employees more and less within the detail industry, and what incentives the studied companies use to motivate their employees to perform the desired performance.

Problemområde: Nedsatt psykiskt välbefinnande kan öka risken för sjukskrivning med psykisk ohälsa som orsak. Sjukskrivningar orsakad av psykisk ohälsa överrepresenteras av; kvinnor och kommunanställda. Den psykosociala arbetsmiljön kan vara en anledning till detta, dock saknas förståelse för anledningen. För att förstå denna kontext kan ansträngning- och belöningsmodellen tillämpas. Forskning påvisar att obalans mellan ansträngning- och belöning associerar med nedsatt psykiskt välbefinnande. Dock behövs fler studier inom ämnesområdet i en svensk kontext med fokus på kommunal förvaltning som utreder könsskillnader. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om associationen mellan psykiskt välbefinnande och balansen mellan ansträngning- och belöning var olika hos respektive kön bland anställda inom barn- och utbildningsnämnden i en kommun. Metod: En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign tillämpades. Data samlades in genom en elektronisk enkät, vilken mailades ut till de 259 tillsvidareanställda i urvalspopulationen. 153 respondenter besvarade enkäten, varav 123 var kvinnor och 30 var män. Datan analyserades genom logistiska regressionsanalyser. Resultat och slutsats: Resultatet från den logistiska regressionsanalysen, vilken inkluderade respektive kön, indikerade en positiv statistisk signifikant association mellan summaindex balans och psykiskt välbefinnande (p=,006, OR=4,539). Resultatet från den logistiska regressionsanalysen, vilken enbart inkluderade kvinnor, indikerade en positiv statistisk signifikant association mellan summaindex balans och psykiskt välbefinnande (p=,025, OR=3,685). Männen hade ingen statistisk signifikant association med någon variabel. Slutsatsen är att oddset avseende att ha nedsatt psykiskt välbefinnande ökar när respondenterna rapporterar mer obalans mellan ansträngning- och belöning, uttryckligen mer ansträngning för varje belöning. Vidare har studien inte kunnat fastställt skillnader mellan könen avseende associationen mellan psykiskt välbefinnande och balansen mellan ansträngning- och belöning. / Purpose: The purpose of the study was to investigate whether the association between psychological well-being and the effort-reward imbalance differ in gender among employees in the child- and education council in a municipality. Method: A total of 153 respondents participated, whereof 123 were women and 30 were men. The method that was used in this study was a quantitative method with a cross-sectional design. The data was collected through an electronic questionnaire. The data was analyzed by several logistic regression analyzes. Results: The results from the logistic regression analysis, which included both genders, indicated a positive statistically significant association between the sumindex for balance and psychological well-being (p=,006, OR=4,539). The result from the logistic regression analysis, which included only women, indicated a positive statistically significant association between the sumindex for balance and psychological well-being (p=,025, OR=3,685). Men had no statistical significant association with any variable. Conclusion: The study showed that the odds of have impaired psychological well-being increase when respondents report more imbalance between effort and reward, explicitly more effort for each reward. Furthermore, the study has not been able to determine gender differences regarding the association between psychological well-being and the effort- reward imbalance.

Curiosity is thought to be an intrinsically motivated driving force for seeking information. Thus, the opportunity for an information gain (IG) should instil curiosity in humans and result in information gathering actions. To investigate if, and how, information acts as an intrinsic reward, a search task was set in a context of blurred background images which could be revealed by iterative clicking. The search task was designed such that it prevented efficient IG about the underlying images. Participants therefore had to trade between clicking regions with high search target probability or high expected image content information. Image content IG was established from “information-maps” based on participants exploration with the intention of understanding (1) the main theme of the image and (2) how interesting the image might appear to others. Note that IG is in this thesis not identical with the information theoretic concept of information gain, the quantities are however probably related. It was hypothesised that participants would be distracted by visually informative regions and that images independently rated as more interesting would yield higher image based IG. It was also hypothesised that image based IG would increase as a function of time. Results show that participants sometimes explored images driven by curiosity, and that there was considerable individual variation in which images participants were curious about. Independent interest ratings did not account for image based IG. The level of IG increased over trials, interestingly without affecting participants’ performance on the visual search task designed to prevent IG. Results support that IG is rewarding as participants learned to optimize IG over trials without compromising performance on the extrinsically motivated search; managing to both keep the cake and eat it.