According to the World Health Organization, physical inactivity is the fourth largest cause of global mortality. To promote health, reduce the risk of disease, prevent premature death, and maintain/improve exercise capacity it is recommended that all adults are physically active for at least 150 minutes/week of moderate intensity. Employers have an important role to encourage employees to a healthy lifestyle. Regularly physically active have higher physical resistance, higher stress tolerance, better performance, increased motivation and higher productivity. Machine operators has a sedentary job, repetitive movements and long shifts and are exposed to whole body vibrations which could contribute to musculoskeletal disorder. The aim was to survey machine operators’ physical activity and the prevalence and cause of functional limitation in work due to pain. A further purpose was to investigate if and how the machine operators believe that the employer can promote physical activity? The method was quantitative method. The results show that 8/9 of the machine operators in the study are physically active for more than 150 min/week of moderate intensity. There is pain and functional limitation in the work but this can´t be explained by sex, age, BMI or activity level. Respondents believe that the employer can promote physical activity through smaller grants, access to the gym and exercise during working hours.

Syftet med arbetet är att identifiera arbetsmiljörisker genom att analysera arbetsmomenten och arbetsmiljön vid en separatoröverhalning ombord ett fartyg. För att identifiera arbetsmiljörisker användes Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2012:02, bedömningsmallen KIM 1 och programmet ALBA. Resultatet av arbetet visar att det finns belastningsrisker och punkter att förbättra. Ett förslag på förbättringar är att ytterligare en arbetsyta på det undersökta fartyget bör utformas för att möjliggöra en bättre arbetsställning och minska antalet lyft. Resultatet visar även att det är viktigt att använda rätt lyftteknik för att minska risken för belastningsskador. Arbetet kan användas för grund till fortsatta studier inom arbetsmiljö till sjöss. / The purpose of the study is to identify work hazards by analyzing the work activities and work environment during a separator overhaul onboard a ship. To identify risks the study used the Swedish Work Environment Authority´s regulation AFS 2012:02, the assessment form KIM 1 and a biomechanical program ALBA. The results show that there are risks for stress load on the body and that there is room for improvements. An example of an improvement is to design an additional workbench to allow proper work postures and decrease the number of lifts. The results also show the importance of using the right technique while lifting to reduce the chance of stress load. The study can be used for further studies on the work environment hazards onboard ships.

Ländryggsbesvär förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvård och hemtjänst, trots anpassningar och förbättrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet består även av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver använda bilen. Det kan bli många i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna påverka besvären ytterligare i ländryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen. Syftet med denna studie har varit att kartlägga vilka besvär som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som ansträngande, samt vilka faktorer som kan påverka hälsan såväl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har också varit att studera vilken betydelse användandet av bil som transportmedel i tjänsten kan ha för besvär i ländrygg, samt kartlägga önskemål på utformningen av bil. Tack vare en positiv attityd från chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkätundersökning bland 178 individer av kommunens personal. Studien visar att personalen har mest besvär med ländrygg, tätt följt av skuldror och nacke. I jämförelse med genomsnittliga befolkningen förekommer mer besvär i framförallt ländrygg, men även i bröstrygg, höfter och händer. Besvär i skuldror och ländrygg är vanligare bland hemtjänsten än hemsjukvården, och besvär i ländrygg och knän är vanligare bland kvälls- och nattpersonal. Arbetet är varierande och består av många olika arbetsmoment. Att hjälpa vårdtagare att komma upp från golv anses vara tyngst, liksom att förflytta vårdtagare i trånga miljöer eller att lägga om sår i låga sängar. Att ett larm från annan vårdtagare kan tillkomma skapar stress, vilket anses vara den största negativa faktorn i arbetet. Uppskattning, kamratskap och att möta människor anses vara positiva faktorer liksom frihet, variation och utomhusarbete. Studien pekar på att de som använder bilen mer har större besvärsförekomst i ländrygg, höfter, skuldror och nacke. Däremot förekommer inga skillnader mellan den personal som enbart cyklar eller promenerar och den personal som använder bil deltid eller heltid, trots att man har beskrivit motionen på arbetstid som en friskfaktor i arbetet. Motionsvanor har inte heller visat på skillnader i denna studie. I studien har personalen specificerat vilka krav som bör ställas på en bil som ska användas för många och korta transporter under ett arbetspass. / Low back pain occurs frequently in personnel working in home-care, despite adjustments and improved working environment in the home. The work also consists of deliveries and transports, which means that staff increasingly has to use the car. During a work period they have to go into and out of the car frequently, which could further affect the symptoms in the lumbar region. So far, the problem is not described in the literature. The purpose of this study was to identify what injuries the employees have, which tasks they perceive as strain full, and the factors that can affect health negative as well as positive. A specific aim has been to study what impact the use of car as a transport service in work may have to cause troubles in the low back, and to identify what wishes the personnel have for the design of the car. Thanks to a positive attitude from management and staff in Ystad Municipality it has been possible to conduct observational studies, interviews and finally a questionnaire among 178 individuals of the municipal staff. The study reveals that staff has the most trouble with lower back, closely followed by shoulders and neck. In comparison with the average population the staff has more problems in the lumbar back, thoracic back, hips and hands. Discomfort in the shoulders and lower back are more common among home care staff than among nursing and rehabilitation staff, and discomfort in the lower back and knees are more common among evening and night staff. The work is varied and consists of many different operations. Helping patients to get up from the floor seems to be paramount, as well as moving tasks in confined environments, or to put on wounds in the lower beds. Alarms from other patients can create stress, which is considered as the biggest negative factor at work. To feel appreciation, fellowship and to meet people considered to be very positive factors as well as freedom, variety and outdoor work. The study suggests that persons who are using the car more frequently have got more occurrence of difficulties in low back, hips, shoulders and neck. However, there are no differences between the staff only bicycling or walking compared to the staff using the car part of or all working time, despite having described the exercise at work as a health factor. Habits of sports have not shown differences in this study. In the study the staff has specified what requirements should be placed on a car that will be used for many short distance trips during a work period. / QC 20101115

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten av muskuloskeletala besvär, vilka faktorer som orsakar dessa samt vilka kroppsdelar som drabbar kliniskt verksamma tandhygienister. Metod: Studiens design var en litteraturstudie baserad på tidigare forskning av 14 vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna CIHNAL, MEDELINE och DOSS. Artiklarna som inkluderades i denna litteraturstudie var mellan åren 2012–2022. Utvalda artiklar är kvalitetsgranskade för att säkerställa hög kvalité och de besvarade studiens syfte. Resultat:  Muskuloskeletala besvär drabbade i genomsnitt 80% av tandhygienisterna från alla studier. Faktorer som kan leda till muskuloskeletala besvär inkluderade arbetsrelaterade faktorer såsom arbetstid, arbetsbelastning och arbetsställning. Individuella faktorer som kön, ålder, fysisk kondition och tidigare skador. Psykosociala faktorer som stressnivå, arbetsplatsmiljö och socialt stöd. Mer än hälften av tandhygienisterna upplevde besvär i flera kroppsdelar samtidigt. Kroppsdelarna som drabbades var nacken (67%), axlar (54%), ryggen (46%), Händer/Handleder (44%), armbågar (20%) höften (17%) knäna (12%) och fötter (12%) Slutsats: Det finns tydliga resultat att muskuloskeletala besvär är ett stort problem för tandhygienister. Det bör uppmärksammas i arbete för en god arbetsmiljö. Mer forskning och mer utbildningsprogram inom ergonomi behövs för att kunna förebygga muskuloskeletala besvär bland tandhygienister som jobbar kliniskt i framtiden. / Aim: The aim of the literature study was to investigate the prevalence of musculoskeletal disorders, which factors cause these, and which body parts affect clinically active dental hygienists. Method: The study design was a literature review based on previous research of 14 scientific articles found in the databases CIHNAL, MEDELINE and DOSS. The articles included in this literature review were between the years 2012–2022. Selected articles are quality reviewed. Results: Musculoskeletal disorders affected an average of 80% of dental hygienists from all studies. The factors where work-related such as working hours, workload and working posture. Individual factors such as gender, age, physical fitness and previous injuries. Psychosocial factors such as stress level, workplace environment and social support. More than half of the dental hygienists experienced problems in several body parts at the same time. The body parts affected were the neck (67%), shoulders (54%), the back (46%), hands/wrists (44%), elbows (20%), the hip (17%), the knees (12%) and the feet (12%) Conclusion: Musculoskeletal disorders are a major problem for dental hygienists. This should be considered in the work for a good working environment. More research and more educational programs in ergonomics are needed to prevent musculoskeletal disorders among dental hygienists who work clinically in the future.

This report presents a Master of Science Thesis, conducted at the Royal Institute of Technology, within Industrial Design Engineering, in collaboration with the privately owned healthcare company Praktikertjänst AB. The purpose of this project was to investigate the distribution of injuries and issues in the hand-/arm extremities among dentistry personnel, as well as explore the possibility to prevent these to emerge. Through literature studies, field visits and empirical methods, valuable insights have been obtained. These were processed and resulted in recommendations for future product development including suggestions of solutions, and a checklist for clinics which they can use to prevent strain issues from occurring. The result shows that work-related strain issues in the hand-/arm extremities exist to a large extent among dentistry personnel. Most dentistry personnel with hand-/arm problems experience pain in their fingers and wrist on their right-hand side. Then, it is most common with strain injuries in the fingers and wrist, where the three most specified injuries were thumb arthritis, carpal tunnel syndrome and lateral epicondylitis. Moreover, the most common symptoms were cold hands, numbness, and impaired grip. However, these symptoms were not connected to a specific injury. The underlying causes of these issues are many but could be reduced by ergonomic product development and human centered design. Furthermore, it would be interesting to examine the impact of vibrations, since symptoms of vibration syndromes can be seen, and few respondents have specified a diagnosis. Also, the result shows that there are presumably unrecorded cases in national statistics considering work related injuries. Whether the result can be generalized for the whole dental care sector or not is difficult to determine, since most of the material was gathered from the private sector. Therefore, it would be of great interest to carry out a similar study within the regional dentistry. / Denna rapport redovisar ett masterexamensarbete utfört på Kungliga Tekniska Högskolan, inom Teknisk Design, i samarbete med det privata vårdbolaget Praktikertjänst AB. Syftet med projektet var att undersöka utbredningen av skador och problem i hand-/armregionen hos tandvårdspersonal, samt utforska möjligheten att förebygga uppkomsten av dessa besvär. Med hjälp av litteraturstudier, studiebesök och empiriska metoder har värdefulla insikter erhållits. Dessa har sedan bearbetats och resulterat i rekommendationer för framtida produktutveckling innehållande lösningsförslag, samt en checklista för kliniker som kan hjälpa till att förebygga belastningsbesvär. Resultatet visar att det i stor utsträckning förekommer arbetsrelaterade belastningsbesvär i hand-/armregionen hos tandvårdspersonal. För de med hand-/armproblem är smärta vanligast att uppleva i fingrar och handled på höger sida. Sedan förekommer flest belastningsskador i fingrar och handled, där de tre mest specificerade skadorna är artros i tummen, karpaltunnelsyndrom och tennisarmbåge. Vidare är de vanligaste symtomen kalla händer, domningar och försämrad gripkraft. Dessa symtom i hand/arm är dock inte kopplade till någon specifik skada. De bakomliggande orsakerna till dessa besvär är många, men skulle kunna reduceras med hjälp av ergonomisk produktutveckling och människocentrerad design. Det vore intressant att närmare undersöka hur vibrationer påverkar dessa besvär, då symtom till vibrationsskador existerar, men få har specificerat en diagnos. Vidare tyder resultatet på att det troligen är ett stort mörkertal i nationell statistik angående arbetsskador. Om resultatet går att generalisera för hela tandvården är svårt att avgöra, eftersom övervägande mängd material har samlats in från privat sektor. Därför vore det intressant att utföra en liknande studie inom Folktandvården.

Despite efforts of reducing harmful physical ergonomics exposures related to manual handling, the occurrence of heavy or repetitive manual handling, and non-neutral postures is high in many occupational sectors. To reduce these exposures, interventions and job design strategies can utilize risk assessment. A need was identified of an observation-based tool which supported occupational health and safety practitioners for assessments of risk factors related to manual handling. The aim of this thesis was to explore the use and important usability-related aspects of observation-based assessment tools among professional ergonomists, and to develop new research based assessment and screening tools, to present their scientific basis and to evaluate their reliability and usability. A web-based questionnaire was employed to gain knowledge on the use and usability aspects of risk assessment tools among ergonomists in Sweden. The assessment tools RAMP I and RAMP II were developed in an iterative process, including literature searches, expert group judgments, and with input from more than 80 practitioners. The reliability and usability evaluations included assessments and ratings by practitioners. The thesis points to a low use of several internationally spread assessment tools among Swedish ergonomists, and a relatively higher use of tools promoted by the Swedish Work Environment Authority. Several usability-related aspects were identified as important, such as being easy and quick to use, its ability to communicate and visualize the results, and its ability to facilitate improvement measures. The developed tools support assessment of a broad range of risk factors related to manual handling. The thesis supports that assessments with acceptable reliability can be achieved for the majority of items of the two developed tools. The thesis supports that the tools are usable in supporting risk assessments targeting risk factors related to industrial manual handling. / Trots ansträngningar för att minska belastningsergonomiska exponeringar relaterade till manuell hantering är förekomsten av exponering av riskkällor såsom tung eller repetitiv manuell hantering, obekväma arbetsställningar, hand–armvibrationer och helkroppsvibration omfattande inom flera sektorer. Dessa belastningsergonomiska exponeringar tros i betydande utsträckning bidra till en stor andel av arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär och arbetssjukdomar inom flera sektorer som exempelvis tillverkningsindustrin. Riskbedömningar kan användas inom det förebyggande arbetet kopplat till interventioner eller arbetsutformning för att minska dessa skadliga exponeringar (risk faktorer), vilket även är ett krav om arbetet innefattar manuell hantering eller andra riskkällor. Trots det stora antalet observationsbaserade bedömningsverktyg utvecklade för att stödja riskbedömningar av arbete som innefattar manuell hantering identifierades ett behov av ett nytt observationsbaserat bedömningsverktyg som stödjer praktiker i utförliga bedömningar av flertalet riskfaktorer relaterade till manuell hantering och som ger stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet med avhandlingen är att utforska användningen av, och viktiga användbarhetsrelaterade aspekter av observationsbaserade bedömningsverktyg bland professionella ergonomer som arbetar i Sverige. Dessutom är syftet även att utveckla nya forskningsbaserade screeningverktyg och bedömningsverktyg, presentera deras forskningsbas samt att utvärdera deras reliabilitet och användbarhet. En webbaserad enkät användes för att inhämta kunskap om i vilken omfattning dessa verktyg används av professionella ergonomer och vilka användbarhetsrelaterade aspekter som ansågs särskilt betydelsefulla för dessa verktyg. För att utveckla de nya verktygen (dvs. RAMP I och RAMP II) genomfördes litteratursökningar för att identifiera kvantitativt beskrivna riskfaktorer relaterade till manuell hantering och betydelsefulla faktorer som påverkar arbetstagares kapacitet vid manuell hantering. Verktygen utvecklades i en iterativ process med input från mer 80 praktiker, varav mer än 30 professionella ergonomer, samt expertgruppsbedömning. De två verktygen utvärderades med avseende deras interbedömarreliabilitet utifrån bedömningar genomförda av ergonomer och ingenjörer/tekniker utifrån videofilmade arbeten inom industriell manuell hantering. Verktygens användbarhet utvärderas av 20 praktiker med en pappersenkät och verktygens ’användarvänlighet’ av 22 ergonomer. Avhandlingen pekar på en relativt låg proportionell användning av flera internationellt spridda bedömningsverktyg bland professionella ergonomer som arbetar i Sverige, och en relativt hög proportionell användning av bedömningsverktyg som stöds av Arbetsmiljöverket. Flera användbarhetsrelaterade aspekter identifierades som betydelsefulla bland ergonomerna, i synnerhet betydelsen av att bedömningsverktygen är enkla och snabba att använda, deras förmåga att kommunicera och visualisera resultatet av bedömningar, och deras förmåga att stödja åtgärdsarbetet. Det utvecklade screeningverktyget och bedömningsverktyget stödjer bedömning av flertalet riskfaktorer relaterade till industriell manual hantering. Avhandling ger stöd att majoriteten av verktygens bedömningspunkter har acceptabel interbedömarreliabilitet och förbättringsområden för verktygen har identifierats. Avhandling ger stöd att de två utvecklade verktygen är användbara vid riskbedömningar av belastningsergonomiska riskfaktorer relaterade till industriell manual hantering. / <p>QC 20170510</p>