Bakgrund: Personer med substansberoende är benägna att oftare hamna i våldsamma situationer och olyckor som kräver vård än befolkningen i övrigt. Som sjuksköterska kommer bemötandet av denna patientgrupp bli en del av den professionella yrkesrollen, men olika aspekter visar att sjuksköterskor inte inkluderar denna patientgrupp i den jämlika vården. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med substansberoende inom somatisk vård och primärvård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie där Cinahl och Psycinfo har använts som databaser för litteratursökningar. Artiklarna har granskats utifrån SBU:s granskningsmall och meta-aggregering har använts som analysmetod av resultatet. Resultat: Analysen av de tio inkluderade artiklarna resulterade i sju kategorier som beskrev hur sjuksköterskor upplevde bemötandet av patienter med substansberoende: 1) Patientgruppen upplevs som krävande och komplex. 2) Patientgruppen framkallar varierande känslor. 3) Patientgruppen får god vård. 4) Tidigare erfarenheter spelar en roll i bemötandet. 5) Det finns en brist på kunskap och utbildning. 6) Det finns en oenighet mellan den organisatoriska strukturen och vad patienten behöver. 7) Det finns behov av stöd. Dessa kategorier resulterade i två synteser: 1) Sjuksköterskor har varierande inställningar, erfarenheter och känslor som påverkar deras bemötande av patienter med substansberoende. 2) Utbildning, kollegialt stöd och hur organisatoriska strukturer är utformade lägger grund för sjuksköterskans möjlighet att agera i bemötandet av patienter med substansberoende. Konklusion: Sjuksköterskor upplever bemötandet av patienter med substansberoende som komplext, både personligt och organisatoriskt. Att bemöta denna patientgrupp väcker många känslor och tankar som ger utmaningar i att kunna ge en jämlik vård.

Bakgrund Beroendesjukdomar är inom den somatiska vården ett främmande område, trots att beroende är en stor folkhälsoutmaning i Sverige. Beroendesjukdom kräver en komplex behandling och omvårdnad och kunskap är grundläggande för att kunna erbjuda adekvat vård. Kunskap om sjukdomen är också viktig för att kunna ge ett gott bemötande präglat av empati och acceptans. Denna uppsats har fokus på alkohol- och drogberoende. Syfte Syftet var att beskriva vårdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom i den somatiska vården, samt identifiera faktorer som påverkar attityderna. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt där totalt 17 vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och slutligen sammanställdes i ett resultat. Resultat Vårdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom är i många fall negativa och avvisande. Möten med dessa patienter är ofta korta och uppgiftsorienterade där personcentrerad vård och kommunikation uteblir. Påverkande faktorer är många, främst bristen på kunskap i kombination med personliga värderingar. Sjuksköterskeutbildningen innehåller ofta för lite utbildning om beroende och för få möjligheter till praktisk erfarenhet. Slutsats Osanningar som omger beroende och personer med beroendesjukdom är många och medför ett socialt stigma. Negativa attityder och fördomar förekommer i en hög grad både i samhället och inom den somatiska vården. Spridning av kunskap och förståelse för denna sjukdom har stor betydelse för att möjliggöra en minskning av detta stigma. Det i sin tur kommer kunna föra med sig bättre attityder mot dessa patienter och fler behandlingsframgångar.

Bakgrund Barn till föräldrar med psykisk sjukdom och/eller beroendesjukdom drabbas ofta av konsekvenser i form av fysiskt och psykiskt lidande. Om barnet klarar av att bemästra situationen och växa upp till ett välfungerande liv benämns dessa som maskrosbarn. För att möjliggöra för barnen att bemästra situationen kan stödet ha en betydande roll. Enligt lag är hälso- och sjukvårdspersonal skyldiga att bistå barnen med stöd och information. Trots detta förekommer det brister inom hälso- och sjukvården kring kunskap inom området och implementeringen av aktuell lagstiftning. Syfte Syftet var att beskriva hur vuxna barn till föräldrar med psykisk sjukdom och/eller beroendesjukdom upplevde sin situation som barn samt deras behov av stöd under uppväxten. Metod En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor genomfördes med sju deltagare, vilka identifierade sig som maskrosbarn. Resultatet analyserades genom en induktiv innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att barn till föräldrar med psykisk sjukdom och/eller beroendesjukdom ofta drabbas av lidande och upplever skuld och skam till följd av sin förälders sjukdom. Vidare visade resultatet att hälso- och sjukvården brister i att ge barn till föräldrar med psykisk sjukdom och/eller beroendesjukdom det stöd och den information de behöver för att hantera sin situation. Slutsats Stöd från hälso- och sjukvården är av betydelse för att lindra lidande hos barn till föräldrar med psykisk sjukdom och/eller beroendesjukdom. Ökade kunskaper inom hälso- och sjukvården om hur dessa barn uppmärksammas och bemöts, samt implementering av aktuell lagstiftning i verksamheterna, kan leda till att barnens lidande lindras och ökar möjligheterna till att de växer upp till att bli maskrosbarn.

Bakgrund: Sjuksköterskor upplever det som problematiskt att vårda personer med beroendesjukdom. Sjuksköterskor beskriver svårigheter att leva upp till sin professionella yrkesroll. Brist på förståelse och kunskap hos sjuksköterskorna bidrog till frustration och osäkerhet samt framkallade negativa attityder. Sjuksköterskor har i tidigare studier upplevt patienter med beroendesjukdom som manipulativa och med avsaknad vilja att ta eget ansvar. Tidigare studier tyder på att personer med beroendesjukdom har blivit bemötta på ett fördomsfullt sätt samt att sjuksköterskor hade låg motivation till att vårda dessa patienter. Syfte: Syftet med intervjustudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med beroendesjukdom. Metod: Tio sjuksköterskor inom öppen- och slutenvården intervjuades med semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. En kvalitativ innehållsanalys användes vid analysering av materialet. Resultat: I analysen av sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med beroendesjukdom framkom tre kategorier och åtta subkategorier som handlade om sjuksköterskans yrkesroll, relationen mellan sjuksköterska och patient samt att möta brister. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde arbetet som utmanande och att personer med beroendesjukdom var komplicerade och svåra att vårda. Viktigt i mötet var gränssättning och tydliga ramar. Sjuksköterskorna beskrev att starka känslor väcktes. Bemötandet var av stor betydelse för en god relation mellan patient och sjuksköterska. Fördomar gentemot personer med beroendesjukdom upplevdes av samtliga sjuksköterskor. Det fanns en önskan hos sjuksköterskorna att bidra till att dessa fördomar mot patientgruppen minskade. / Background: Nurses found it problematic to care for people with substance use disorder (s.u.d.). A lack of understanding and knowledge among nurses has contributed to frustration and uncertainty as well as induced negative attitudes. Nurses described difficulties in living up to their professional and occupational role. Previous research has shown that patients with s.u.d. were perceived as manipulative and unwilling to take their own responsibility. Previous studies indicate that people with s.u.d. have been treated in a prejudicial manner and that nurses had low motivation to care for these patients. Objective: The purpose of the interview study was to describe nurses' experiences of caring for people with s.u.d. Method: Ten nurses in open and closed wards were interviewed with semi-structured interviews. The interviews were recorded and transcribed word for word. A qualitative content analysis was used in analyzing the material. Results: In the analysis from the nurses' experience of caring for people with s.u.d. three categories and eight subcategories emerged, the nurse's professional role, the relationship between the nurse and the patient and how to overcome obstacles with shortcomings. Conclusion: Nurses perceived their work as challenging and that people with s.u.d. were complicated and difficult to care for. Important in the meeting were boundaries and clear frameworks. The nurses described that strong feelings were aroused. The response was of great importance for a good relationship between the patient and the nurse. Prejudice towards people with addictive illness was experienced by all nurses. There was a desire on the part of the nurses to help reduce these prejudices against the patient group. / <p>Godkännandedatum: 2020-01-15</p>

Bakgrund: Beroende av narkotika och alkohol är ett stort samhällsproblem världen över som bidrar till negativa konsekvenser för den utsatte samt dess anhöriga. Människor med beroendesjukdom har stor samsjuklighet både fysiskt och psykiskt vilket gör att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal möter denna grupp frekvent. Studier visar att vårdpersonal ser på människor med beroende som svåra att behandla och att tillfredsställa i vården. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vårdgivare vårda alla människor på lika villkor och sjuksköterskan har ansvar att bedriva jämlik vård till alla människor som är i behov av omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva vilka erfarenheter människor med beroendesjukdom har av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Elva kvalitativa vetenskapliga artiklar har hämtats från databaserna CINAHL samt PubMed och sammanfattats i en litteraturöversikt. Artikelanalys har gjorts utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av studiedeltagarna någon gång upplevt ett stigmatiserande bemötande från vårdpersonal. Bristande kunskap ansågs bidra till ett stigmatiserande bemötande. Däremot hade deltagare även erfarenhet av att bli bemötta med respekt och värdighet, framförallt från personal som arbetade inom specialiserad beroendevård. Sammanfattning: Den stigmatisering som deltagare vittnade om handlade dels om att bli ovänligt bemötta, dömda på förhand, inte blivit tagna på allvar men även att de var oönskade patienter i vårdsammanhang. Deltagare berättade även att vårdpersonal ofta kunde för lite om beroendesjukdom och kunde betrakta beroende som ett val snarare än en sjukdom. Flera deltagare i studierna berättade även om vårdmöten som kantats av respekt och öppenhet från vårdpersonal. Detta genom att deltagare har blivit involverade i vården, att de kände sig lyssnade på och att vårdpersonalen bemötte dem med medkänsla och empati. / Background Dependency on drugs and alcohol is a major social problem worldwide, contributing to negative consequences for both the afflicted individuals and their loved ones. People with addiction have a higher prevalence of both physical and mental co-morbidities, making this group more frequently encountered by nurses and other healthcare professionals. Studies show that healthcare professionals view individuals with addiction as difficult to treat and satisfy in their care. According to the Health and Medical Services Act, healthcare providers are required to provide care to all individuals equally, and nurses have a responsibility to deliver equitable care to all those in need of nursing care. Aim The purpose was to describe the experience of people with addiction disorders regarding the treatment they rave eceived from health care professionals. Method Eleven qualitative scientific articles retrieved from the databases CINAHL and PubMed were summarized in a literature review. The article analysis was based on Friberg's analysis model. Results The results indicated that the majority of the study participants had experienced stigmatizing treatment from healthcare professionals at some point. Insufficient knowledge was considered a contributing factor to stigmatizing encounters. However, participants also had experienced respectful and inclusive treatment, especially from staff working in spicialized addiction care. Summary The stigmatization that participants witnessed was partly about being treated unfriendly, judged beforehand, not taken seriously but also being unwanted patients in health care settings. Participants also reported that health care professionals often knew too little about addiction disorder and could see addiction as a choice rather than a disease. Several participants also reported health care meetings characterized by respect and openness from health care professionals. This was achieved by involving participants in their care, feeling listened to, and being treated with compassion and empathy by healthcare professionals.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att syntetisera vuxna personers erfarenheter av dagliga aktiviteter under tillfrisknande från beroendesjukdom. Metoden var en systematisk litteraturöversikt av kvalitativa forskningsstudier, där sökning i CINAHL, PubMed, Scopus samt Web of Science resulterade i 11 artiklar som granskades och därefter analyserades genom tematisk analys. Resultatet bestod av två tolkande teman; ”Tillfrisknandeprocessen innebär utmaningar ochförluster i de dagliga aktiviteterna, som kan hindra engagemang och leda till återinsjuknande” och ”Dagliga aktiviteter fyller en både stödjande och utvecklande funktion i ett tillfrisknande, där både aktivitetsmönster och engagemang förändras över tid” samt fem beskrivande teman. Konklusion: Det finns flera hinder för aktivitetsengagemang under tillfrisknandet. Svårigheter att hantera vardagen samt avsaknad av meningsfulla aktiviteter riskerar att resultera i försämrad hälsa och återfall. De dagliga aktiviteterna har stor betydelse för tillfrisknande från beroendesjukdom genom att ge struktur, nya sammanhang, mål och meningsfullhet. Vidare forskning rekommenderas för att undersöka erfarenheterna i en svensk kontext ochutifrån resultatet föreslås även att befintliga arbetsterapeutiska gruppinterventioners användbarhet och effekt provas för aktuell målgrupp. / Abstract The aim for this study was to synthesize adults´ experiences of daily activities during recovery from substance use disorder. Method: A systematic literature review was conducted, where a search in CINAHL, PubMed, Scopus and Web of Science resulted in 11 articles that were reviewed and analyzed through thematic analysis. Result consisted of two interpretive themes: “The recovery process involves challenges and losses in daily activities, which can hinder engagement and lead to relapse” and “Daily activities have both a supporting and developing function in recovery, where activity patterns and engagement changes over time” and five descriptive themes. Conclusion: There are several barriers to activity engagement during recovery. Difficulties in managing everyday life as well as a lack of meaningful activities risk resulting in poorer health and relapse. The daily activities are of great importance for recovery from addiction disease by providing structure, new contexts, goals and meaningfulness. Further research is recommended to examine experiences in a Swedish context and based on the results it is also suggested that existing occupational therapy group interventions are tested and developed to fit the needs of people with addiction disease.

Denna studie syftar till att undersöka vilket stöd maskrosbarn (barn till föräldrar med beroendesjukdom) fick från samhället under barndomen och vilka strategier vuxna kan identifiera sig med idag när de pratar om sina erfarenheter som maskrosbarn. I denna studie har vi använt oss av Thomas Scheffs, Erving Goffmans, John Bowlbys, Peter L. Berger och Thomas Luckmann teorier som är sociala band, skammens sociala funktioner, fasad, anknytningsteorin och socialisation. Dessa teorier har varit tillämpliga för att får en fördjupad förståelse för maskrosbarnens livssituation. Denna studie baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av kvalitativ textanalys där vi studerat tio olika blogginlägg följt av fem vetenskapliga artiklar kring ämnet. En gemensam nämnare bland maskrosbarnens erfarenheter är det stora ansvarstagandet som barnen fick bära på till följd av föräldrarnas beroendesjukdom. Resultatet av denna studie visade att ett ändrat tankesätt är ett gott verktyg till en förändrad livssituation och att stöd från omgivningen kan vara till stor hjälp. Frågorna som grundas i vår studie är: 1. Vilka olika strategier kan vuxna identifiera sig med idag när de pratar om deras erfarenheter som maskrosbarn? 2. På vilket sätt känner maskrosbarn idag att de fick hjälp av samhället i sin barndom. / This study aims to investigate what support invulnerables (kids to parents with an addiction) received from society during their childhood and what strategies adults can identify with today when they talk about their experiences as invulnerables. In this study, we have used the theories of Thomas Scheff, Erving Goffman and John Bowlby, Peter L. Berger and Thomas Luckmann which are social ties, the social functions of shame, the facade, the theory of attachment and socialization. These theories have been applied to gain an in-depth understanding of the life situation of invulnerables. This study is based on a qualitative research method in the form of qualitative text analysis where we studied ten different blog posts followed by five scientific articles on the subject. A common denominator among the invulnerables experiences is the great responsibility that the children had to bear as a result of the parents' addiction. The results of this study showed that a changed way of thinking is a good tool for a changed life situation and that support from the environment can be very helpful. The questions based on our study are: 1. What different strategies can adults identify with today when talking about their experiences as invulnerables? 2. In what way do invulnerables today feel that they received help from society in their childhood.