I sjuksköterskans dagliga arbete möter han eller hon många olika individer i olika åldrar. Ett gott bemötande från vården kan resultera i att individen upplever en trygghet och vågar uppsöka vården vid lidande. I Sverige finns det ett flertal barn som har en förälder med en somatisk sjukdom med minst en veckas sjukhusvård. Då barn inte får utrymme till att hantera den ovana situationen kan barnet skapa vanföreställningar om att det är barnets fel att föräldern vårdas på sjukhus. Sjuksköterskan bör möta varje individ utifrån dennes förutsättningar och anpassa kunskapsnivån efter detta. Hur kan sjuksköterskan bemöta barn som anhöriga? Vad kan sjuksköterskan göra för att stödja föräldrarna? Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet barn som anhörig ur olika perspektiv. Uppsatsens metod bygger på en litteraturstudie. Totalt har 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat. Det framkommer i resultatet att barn upplever ett besök hos sin anhörig som positivt då barnet får en känsla av att vara delaktig och betydelsefull för patienten och dennes vård. Föräldrar uttrycker en önskan om att få mer stöd från vårdpersonalen i den ovana situationen. Sjuksköterskan önskar mer utbildning kring ämnet samt att det är av vikt att involvera barnet i vården och delge barnet den informationen som krävs innan, under samt efter besöket.

Varje år förlorar Sverige cirka 133 miljarder kronor på obeskattade arbetsinkomster i form utav svartarbete och det här beloppet utgör en betydande del utav Sveriges ekonomi.Det finns ett förslag om att revisionsplikten för små aktiebolag skall avskaffas vilket kan komma att vinna laga kraft den första juli år 2010. Det här förslaget medför således både för- och nackdelar, dels att de små aktiebolagen har en möjlighet att välja vilka revisions- och redovisningstjänster de anser sig vara i behov utav och dels att det existerar en risk att skattebedrägerierna ökar. Syftet med uppsatsen är då att studera hur den ekonomiska brottsligheten, med hänsyn till svart arbetskraft, kommer att påverkas om revisionsplikten för små företag avskaffas samt att lyfta fram företagens åsikter angående oannonserade besök och andra åtgärder mot svartarbete.Utifrån ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ datainsamlingsteknik har uppsatsens syfte uppfyllts genom att ett antal intervjuer har ägt rum med Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och sex mindre aktiebolag inom restaurang-, bygg- samt frisörbranschen. Vidare har den här empirin sammanlänkats med relevant teoretisk information som låg till grund för studiens slutsatser.De slutsatser som har identifierats är framtagna genom en analys om vad som kan komma att ske om förslaget går igenom. Det föreligger delade meningar om hur samhället kommer att påverkas utav förslaget dock förutspår flertalet respondenter att skattebedrägerierna kommer att öka. Samhället har vidare en positiv inställning till att Skatteverket skall utöka de oannonserade besöken i Sverige vilket kan reducera skattefusket markant.

Att adoptera och att bli adopterad kan vara en påfrestande livserfarenhet så stöd och hjälp frånbarnhälsovården, socialtjänsten, sjukvården och barnpsykiatrin kan bli nödvändig. Föreliggandestudie är en registerstudie och omfattar 50 221 barn, varav 440 adopterade, som är födda mellan1994-2007 och folkbokförda i Uppsala län. Syftet med studien är att undersöka om det finnsnågra skillnader i kontakten med BVC för adoptivbarn jämfört med biologiska barn vad gällerantal mottagningsbesök, antal hembesök, MPR vaccinationer, skickade remisser till barnläkare,psykolog, ortoptist, audiolog och logoped samt om barnen genomfört syn-, hörsel ochspråkscreening och utfallet på dessa screeningar. Logistiska- och linjära regressionsanlysergjordes och en del korrigerades för ålder. Adoptivbarnen fick både färre hembesök och färremottagningsbesök. Det var också lägre andel adoptivbarn som blev vaccinerade mot MPR. Vadgäller remisser skickades för adoptivbarnen högre andel remisser till BHV-psykolog, ortoptistoch till logoped. De biologiska barnen genomförde synscreening i högre grad. Adoptivbarnenfick i högre grad utfall på syn- och hörselscreening. Adoptivbarnen får i lägre utsträckning änbiologiska barn ta del av viktiga komponenter i svensk barnhälsovård vilket kan leda till sämrehälsa för gruppen på lång sikt. Vården behöver bli mer jämlik för adoptivbarnen och för attkomma till insikt om varför dessa skillnader finns behövs fler studier på området. / To adopt and to be adopted can be a distressing experience of life, and support from child healthcare, social services, health care and child psychiatry may be necessary. This study is aregister study and covers 50,221 children, of which 440 are adopted, born between 1994-2007 and registered in Uppsala län. The purpose of the study is to investigate if there areany differences in the contact with child health care for adopted children compared withbiological children as regards to the number of clinic visits, number of home visits, children whoare vaccinated with MMR, referrals to pediatricians, psychologists, orthoptist and speechtherapist and if the children perform the visual-, auditory-, and language screening and theoutcome of these screenings. Logistic- and linear regression analyzes were made and some werecorrected for age. The adoptees had both significantly fewer home visits and office visits than thebiological children. There were also a lower proportion of adopted children who were vaccinatedagainst MMR. The adopted children had significantly more referrals sent to the BHVpsychologist,the orthoptist and the speech therapist. Adopted children take a lesser part inimportant childcare components than biological children. This could lead to a worse health forthis group in the long term. The healthcare need to be more equal amongst children, and to getcloser to the cause of these differences more studies is needed.

Denne oppgaven omhandler den historiske romanen Livläkarens besök av Per Olov Enquist. Min problemstilling i arbeidet med romanen har vært: Fremstilling av historie, kjønn og makt i Livläkarens besök, der jeg hovedsakelig ser på hvordan Enquist velger å fremstille en fortidig historie, med fokus på romanens kvinner og deres makt. Intensjonen er ikke å påpeke feil i Enquists historiekonstruksjon, men å vise hvordan han fremstiller, og legger vekt på enkelte av historiens elementer. Innledningsvis skriver skisserer jeg først romanens handling, og deretter min problemformulering. Jeg skriver videre litt om hvem Per Olov Enquist er, og hvordan han har utvikler sin særegne skrivestil som han er så kjent for. Videre prøver jeg å definere hva en historisk roman er, og hvordan den kan skilles fra faglig historieskriving, da Enquist ofte tilsynelatende legger seg tett opp mot denne faglige normen i Livläkarens besök. Både faglig historieskriving og skjønnlitterær skriving er preget av narrative strukturer, og er en prosess som innebærer valg. En historisk beretning, uansett type, kan derfor ikke være fullstendig objektiv. Deretter skriver jeg om Livläkarens besök som historisk roman, og hvordan Enquist konstruerer en historie, og velger ut elementer han ønsker å fremstille. Jeg sammenligner Enquists fremstilling med historiske kilder for å vise hvordan beretningen er preget av valg, fortellerstil og retoriske grep, men også for å vise hvordan Enquist har ilagt romanen normer og verdier som er typiske for hans egen samtid. I siste kapittel kommer oppgaven inn på hvordan Enquist har fremstilt kjønn og makt, og da spesielt kvinner, i Livläkarens besök. Her viser jeg hvordan romanens kvinner har fått betydelig posisjoner i Enquists historiefremstilling, som i ulik grad kan gjenfinnes i historiske kilder. Dette viser romanens ”ønske” om å fremstille en historie som tidligere har vært oversett, og samtidig hvordan romanens normer og verdier henger sammen med forfatterens- og vår egen tids oppfatninger.

Att som närstående få komma på besök till intensivvårdsavdelningen när en närstående är kritiskt sjuk är en viktig utgångspunkt inom familjecentrerad vård. Trots detta visar forskning att det kan finnas negativa attityder från sjuksköterskor kring barn som närstående. Syftet med studien var att sammanställa forskning om barn som besökande närstående på en intensivvårdsavdelning. Metoden som användes var en systematisk integrativ litteraturöversikt. Dataanalysen skedde enligt Whittemore och Knafl’s fem steg. Resultatet baseras på 16 artiklar, varav nio kvalitativa, fyra kvantitativa samt tre med mixad metod. Två huvudteman identifierades; Att som barn få vara besökare på en intensivvårdsavdelning och Att som intensivvårdssjuksköterska ta emot barn som besökare, samt totalt sju subteman. Resultatet visar att barn ville tillåtas besöka för att få se med egna ögon och vara delaktiga. Den fysiska intensivvårdsmiljön kunde uppfattas som både skrämmande och spännande. Förberedelser och information inför och under besöket var viktigt för barnen. Relationen med intensivvårdssjuksköterskan var betydelsefull men bristfällig enligt barnen. Resultatet visar även att intensivvårdssjuksköterskor såg både föräldrarna och sig själva som hindrande faktorer till besöket, trots att de såg vikten av att barn skulle få vara inkluderade i vården. Förberedelser inför och under besöket ansågs enligt intensivvårdssjuksköterskan vara viktigt för att skapa ett bra besök, där föräldrarna hade en betydande roll. Intensivvårdssjuksköterskor uppgav brist på riktlinjer, tillgång till utbildningar och stöd i bemötandet av barn som besökare. Slutsatsen är att det behövs mer forskning för att stärka barns roll som besökande närstående.

Bakgrund: Uteblivna patientbesök är ett problem som påverkar sjukhusen ekonomi men även patienternas hälsa. No shows är ett uttryck som används för de patienter som utan att meddela ej kommer till bokade besök och denna patientgrupp riskerar i högre grad att insjukna akut samt förvärra sitt sjukdomstillstånd genom att utebli. No shows ger även en stor ekonomisk belastning på sjukvården. Patienter som avbokar eller väljer att ej närvara vid besök, där bland screeningpatienter, löper en högre risk att insjukna akut än de som deltar vid screening. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka faktorer till att patienter uteblir från besök vid röntgenavdelningen. Metod: Denna studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed samt Cinhal och resulterade i 15 artiklar som svarade mot syftet. Resultat: Orsaker till uteblivna besök sammanställdes i sex huvudgrenar; rädsla, praktiska faktorer, ålder, administration, familj och socioekonomisk status. Slutsats: Liknande resultat återfinns i studier vid andra avdelningar och resultatet kunde således generaliseras. Mer forskning behövs om varför dessa huvudgrenar påverkar att patienterna ej kommer på sina besök. Det är av vikt för röntgensjuksköterskan att veta om orsaker till uteblivna besök för att kunna jobba mot en förändring som kan förbättra både sjukhusens ekonomi men även patienthälsan. / Background: Missed appointments is a problem that effects the hospital economics and the patients’ health, No- show patients is a term for patients thats without informing don't come to their booked appointment.This patient’s group has a higher risk of falling ill urgently or aggravate the already existing disease. A patient cost too the health care system is bigger when they miss booked appointments. Patient’s who decline or select not to participate in screening also increases their risk of falling ill. the Screening patients that’s participate decreases risk of sickness or finding it early. Purpose: The purpose of this study was to examine factors to no show patient’s in radiology. Method: A literature review was conducted. Articles searches using databases PubMed and Cinhal resulted in 15 articles that’s matched the purpose of the study. Result: Six different factors/reasons was found, fear, practical factors, aged, administrations, family and social status. Conclusions: Similar results was found in study’s in other departments of the hospital and there for a generalization was possible. More research needs to be done in to how the seven main branches actually effects missed appointments and no show patient’s. It is of importance to the radiology nurse to know the reasons so they can work towards a positive change in both hospital economics and patient’s health.

Title: Introduction in a parents perspective, The importance of secure for parents.   Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur föräldrar upplever en introduktion av sitt barn på förskolan. Studien vill också visa hur föräldrar upplever sin egen roll under introduktionen av sitt barn i förskolan. Studien är en kvalitativ fenomenografisk ansats där vi utgår från föräldrars upplevelser under introduktionen i förskolan. Studiens metod utgår från intervjuer som gjorts med åtta informanter som bor runt om i södra Sverige. Studien utgår även från föräldrarnas upplevelser av sin egen roll under introduktionen. I syftet lyfts att den föreliggande studien görs för att undersöka och belysa föräldrars olika upplevelser av en introduktion i förskolan.   I analysen framträder fem olika kategorier av föräldrars upplevelser och uppfattningar av en introduktion, av sitt barn, i förskolan. De kategorier som blir framträdande är upplevelser av trygghet, upplevelser av första mötet och upplevelser av en trygg anknytning. Vidare framkommer även uppfattningar av den trygga basen samt uppfattningar av pedagogansvar. Resultatet visar att tryggheten är den faktor som föräldrarna anser vara mest betydelsefull vid anknytning i samband med en introduktion i förskolan. Anknytning är något som inte kan förbises i förskolan då den utgör en stor del av introduktionen.   Sammanfattningsvis kan konstateras att pedagogernas tydlighet i att visa hur en introduktion i förskolan kan gå till är betydelsefull för föräldrarnas upplevelser. Föräldrarna vill också bli en del av introduktionen genom att de får veta hur de som föräldrar ska agera under tiden de är med sitt barn på förskolan. Det är av vikt att pedagoger som jobbar i förskolans verksamhet förstår innebörden i begreppen anknytning, trygghet och relationsskapande.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön. En kvalitativ metod tillämpades med intervjuer av sju närstående till patienter på en intensivvårdsavdelning. Som analysmetod användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade bland annat att närstående upplevde det var vårdpersonalens förhållningssätt som till stor del skapade miljön på IVA. Även den fysiska miljön påverkade upplevelsen där önskan om enkelrum för patienten var stark. Miljön på flerbäddsrum uppfattades i regel som stökigare, högre ljudvolym orsakat av mer människor på salen och fler larm. Närstående har ett stort behov av att vara nära sin anhörige då denne är svårt sjuk. De närstående hänvisas antingen till väntrum, speciella anhörigrum eller till att sitta bredvid patienten på rummet när de kommer till IVA. Utformningen av dessa utrymmen skulle kunna utvecklas för att på ett bättre sätt möta de närståendes behov och underlätta deras besök i intensivvårdsmiljön. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

No description available.

Bakgrund: Barnmorskans bemötande är av stor betydelse för kvinnans upplevelse av att känna sig trygg och hantera smärtan under latensfasen och förlossningen. Målet är att kvinnan ska vara hemma under latensfasen då sjukhusmiljön kan ha en negativ inverkan på det fysiologiska förlossningsförloppet. Mödrahälsovården har en viktig roll genom att stötta och förbereda den gravida kvinnan inför förlossningen. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelse av att under latensfasen sökt vård på förlossningsavdelningen och sedan fått åka hem. Metod: En kvalitativ intervjustudie har gjorts och baseras på fem enskilda intervjuer med förstföderskor. Datamaterialet analyserades enligt innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna kände sig oförberedda och uttryckte en okunskap om latensfasen. Bemötandet från barnmorskan på förlossningen var av betydelse för hur kvinnorna upplevde och kunde hantera latensfasen och förlossningen. Smärtsamma förvärkar och sömnbrist var de huvudfaktorer som gjorde att de besökte förlossningen. Slutsats: Studien visade att  informationen från barnmorskan på mödrahälsovården gällande latensfasen var bristfällig och behöver förbättras. Kvinnorna hade svårt att avgöra när de var i aktiv fas och skulle åka in till förlossningen. Barnmorskan på förlossningen behöver se den enskilda kvinnan och anpassa omhändertagandet individuellt. Även partner/närstående kan vara i behov av råd och stöd från barnmorskan för att lättare kunna hjälpa kvinnan under latensfasen. / Background: The midwife's attitudes are important for a woman’s experience of feeling secure and manage pain during latent phase and delivery. The goal is that the woman should be at home during latent phase, because of that the hospital environment can have a negative impact on the physiological delivery process during this phase. Maternal health care has an important role by supporting and preparing the pregnant woman for birth. Objective: To explore women's experiences of latent phase, sought care at the maternity ward, and then had to go home. Method: A qualitative study has been done and is based on five individual interviews with first-time mothers. The data were analyzed according to content analysis. Results: The women felt unprepared and expressed ignorance about latent phase. The treatment from the midwife at the maternity ward was important for the women and how they could handle their experience of latent phase and delivery. Painful contractions and sleep deprivation were the main factors that made the women visit the maternity ward. Conclusion: The study showed that the information about latent phase from the midwife at the maternal health care center was inadequate and need improvement. The women found it  difficult to determine when they were in active phase and would go into the maternity ward. The midwife at the maternity ward need to see the individual woman and adapt care individually. Partners / relatives may be in need of advice and support from the midwife to make it easier to help the woman in latent phase.