C-uppsatsens ändamål inriktar sig på att förstå hur olika faktorer influerar bostadspriserna och hur konsumenters betalningsvilja styrs av olika kvalitetsaspekter rörande bostadsrätter. Studien bygger på en empirisk analys som har som utgångspunkt att från teorier härleda hypoteser som hjälper oss förstå hur olika kvalitetsaspekter påverkar priset av en bostadsrätt. Genom hedoniska modellen undersöker vi de underliggande omständigheterna till varför en viss bostad kostar mer än en annan. Balkong, läge och vacker utsikt är några av de attribut som gör bostaden mer eller mindre attraktiv på marknaden och dessa kan vara faktorer som genererar ett ökat värde på bostaden. När vi studerat resultatet av individers preferenser kan vi anta ett förväntat värde på bostadsrätten med den hedoniska prissättningen. Studien pekar på det faktum att priset för samma bostad kan variera beroende på konsument och hur konsumenten värdesätter olika kvalitetsaspekter. Eftersom konsumenter har olika preferenser genererar dessa kvalitetsaspekter och egenskaper ett unikt värde för köparen (bostadspriset). I regressionsanalysen kan man se att kvalitetsaspekterna som boyta, antal rum, avgift, våning, stadsdelar samt byggnadsår (bostadskvalitet) är faktorer som påverkar individers betalningsvilja.

No description available.

För höga halter av näringsämnen och miljögifter i sjöar och vattendrag kan orsaka algblomningar, försämrat siktdjup, förändrade ekosystem, svårigheter att bada och oätlig fisk. Brunnsviken är en av de vattenförekomster som i dagsläget inte uppnår Vattenmyndighetens kriterier för god ekologisk status. För att uppnå målet krävs att åtgärder genomförs och därmed att det finns uppgifter om de kostnader och nyttor som åtgärderna leder till. I den här uppsatsen redovisas resultatet från en enkätstudie som undersöker betalningsviljan bland boende i Stockholms kommun för att genomföra åtgärder som leder till att Brunnsvikens ekologiska status går från otillfredsställande till god innan år 2027. Därutöver genomförs en regressionsanalys för att undersöka huruvida betalningsviljan är högre bland de invånarnare som bor i Brunnsvikens närområde än i övriga Stockholm. Resultatet visar att hushållen i genomsnitt är beredda att betala 465 - 552 kr årligen (i tio år) för en förbättring av vattenkvaliteten i Brunnsviken. Nuvärdet av nyttan skattas till ca 1,7 – 2 miljarder kronor, vilket kan jämföras med åtgärdskostnaderna som skattas till ca 90 miljoner kronor. Detta indikerar att åtgärderna är samhällsekonomiskt lönsamma att genomföra. Resultatet från regressionsanalysen visar att det finns ett positivt samband mellan att bo nära vattenförekomsten och viljan att betala. Däremot påverkar avståndet inte hur stort belopp respondenten är beredd att betala. Personer som anser att det är viktigt med bra fiske i Stockholms sjöar och vattendrag har både signifikant högre sannolikhet att vilja betala och är beredda att betala mer än andra.

Vi startade vår studie med en vilja att ta reda på hur tidningsföretagen ska göra för att hantera förändringsprocessen som sker inom tidningsbranschen just nu. Upplagorna för papperstidningarna sjunker och många tidningar tvingas säga upp personal för att finansiera verksamheten. Fler och fler tidningsföretag har även börjat införa olika sätt att ta betalt för de digitala nyheterna på internet som ett försök att ordna upp den försämrade ekonomin. Det aktuella ämnet har väckt många frågor hos oss. Är papperstidningen en rest från gamla tider som snart kommer ersättas helt av de digitala nyheterna? Och hur ska det digitala i så fall kunna finansiera tidningarna när läsarna är vana att få sina digitala nyheter gratis? Vi har studerat ämnet genom en kvantitativ studie där vi med en enkät frågat personer mellan 25-45 år om deras vanor och syn på nyheter och nyhetsmedier. Enkäten byggde vi utifrån teorier om värdeskapande, betalningsvilja och prissättning. Vi har i vår studie sett att det inte är så enkelt att bara dödsförklara papperstidningen och se den som en relik. Vi har sett att det fortfarande verkar finnas en nytta och ett behov av den fysiska tidningen som nyhetskanal och att det i slutändan handlar om hur tidningsföretagen väljer att arbeta. Så länge det finns gratisalternativ finns det även en risk för papperstidningens död. Vår studie visar dock att folk ändå föredrar papperstidningen som medium och att om det digitala nyheterna kommer tas betalt för kommer det finnas en större motivation till att köpa papperstidningar, då nyttan av de digitala alternativen minskar när priset för dem ökar. På detta sätt skulle de digitala nyheterna kunna bli ett komplement istället för en ersättning. De olika kanalerna skulle kunna tillföra olika delar i nyhetsrapporteringen. Exempelvis skulle de digitala kanalerna kunna hantera de minutsnabba nyheterna medan papperstidningen skulle kunna stå för trovärdigheten, de fördjupande reportagen och den kvalitativa journalistiken. Skapar tidningsföretagen möjligheten för de olika kanalerna att komplettera varandra, så skapar de även motivationen att betala för dem. Vår studie tyder på att lösningen finns i denna typ av medvetna strategiska satsningar.

Vid användning av metoden contingent valuation erhålls ofta olika resultat beroende på sättet respondenterna frågas på. Tidigare studier har visat att binära frågor leder till en högre estimering av betalningsviljan än öppna frågor, samt att skillnaden mellan dem är lägre vid användning av privata varor än vid kollektiva varor. Uppsatsens undersökning är ett steg för att förbättra förståelsen inom detta område. Syftet är att undersöka om de estimerade betalningsviljorna, härledda från uppsatsens experiment, inte skiljer sig signifikant åt då man använder sig av öppna och binära frågor vid utvalda privata varor. Resultat av t-test, där de binära svaren är justerade från anomalier, visar att de estimerade betalningsviljorna inte skiljer sig signifikant åt för sju av uppsatsens varor. Resultatet visar vidare att de estimerade betalningsviljorna skiljer sig signifikant åt för fem av uppsatsens varor. Vid dessa är den estimerade betalningsviljan högre vid de öppna frågorna. Detta anses bero på problem med bias.

This thesis is quantitatively investigating how packaging of mobilephone cases limit the consumer's willingness to pay, package evaluation and product evaluation. The tactile sense is central in this study. The empirical data in this thesis have been collected via a survey of 300 people in three different groups, each one half woman and half man. The reason why the surveys are devided half woman, half men is because the theory of this study show that women have a larger need for touch before buying. Need for touch is also a concept that is different between each individual and therefore need a for touch scale is included in the survey. Lastly the study did found some interesting conclusions that product packaging has an impact on willingness to buy and product evaluation.

I samband med den pågående urbaniseringen är det viktigt att vi tar hand om och bevarar de grönområden som finns i våra städer. Genom denna studie undersöks boende i Luleå kommuns betalningsvilja för förändringar i form av en investering på Gültzauudden. Bakomliggande faktorer till individens betalningsvilja undersöks, där individens hälsa för första gången inkluderas. En enkät, som inspirerats av metoden contingent valuation, har skickats ut via Facebook och till två företag i Luleå. Studien undersöker endast vuxna i Luleå kommuns betalningsvilja för ett specifikt grönområde. Med hjälp av 218 observationer fastställdes den individuella genomsnittliga betalningsviljan till 134 SEK. Det totala ekonomiska värdet av förbättringar på Gültzauudden i form av en investering uppgår till cirka åtta miljoner kronor. Faktorer som påverkar individens betalningsvilja är om individen besöker området för en kulturaktivitet, kön och hälsotillstånd. Investeringar som kan satsas på är fler grillplatser, anordning av kulturevenemang och utomhusgym.

Vi har estimerat betalningsviljan i Linköpings kommun för att undvika intrång i tätorten av projektet Ostlänken. Två alternativ ställs mot varandra, ett som innebär att utbyggnad av järnväg sker i markplan mot ett som innebär att ny och befintlig järnväg förläggs i en tunnel. Detta leder till att betalningsviljan består av att undvika nytt intrång och bli av med befintligt intrång. Trafikverkets kalkyl visade högre samhällsekonomisk nytta vid dragning i markplan. De har dock inte värderat betalningsviljan för minskat intrång och vi undersöker därför om betalningsviljan påverkar resultatet av den samhällsekonomiska lönsamheten för att förlägga järnvägen i en tunnel genom tätorten. För att göra estimeringen har vi använt oss av binär CVM genom att dela enkäter via nätet. Länkar till enkäterna delades i grupper på Facebook knutna till Linköping. Respondenterna randomiserades med hjälp av en server till en enkät med något av de fyra buden. Studien visar att estimeringen av betalningsviljan är svår att precisera för det erhållna urvalet. Enligt de estimerade 95%-konfidensintervallen hamnar betalningsviljan mellan 6 662 miljoner kronor och 20 417 miljoner kronor. Nettonuvärdet när vår estimerade betalningsvilja kompletterar Trafikverkets kalkyl blir då som lägst -690 miljoner kronor och som högst 13 065 miljoner kronor. Detta ger indikationer på att ett tunnelalternativ som undviker intrång skulle kunna vara samhällsekonomiskt lönsamt jämfört med alternativet att förlägga järnvägen i markplan. Till följd av trunkeringar i datamaterialet och ett ej slumpmässigt urval finns osäkerhet i resultatet. Studien visar ändock vikten av att kvantifiera förväntat stora effekter som kan ha en påverkan på den samhällsekonomiska lönsamheten. / We have estimated the willingness to pay in Linköping's county in order to avoid encroachment in the urban area from the project Ostlänken. Two alternatives are compared, one which involves an extension of the railroad on the surface and another which involves the new and existing railroad being located in a tunnel. This means that the willingness to pay consists of avoiding new encroachment as well as getting rid of existing encroachment. Trafikverket's estimation displayed a higher economic benefit from constructing the railroad on the surface. However, they have not estimated the willingness to pay in order to avoid the encroachment. We therefore investigate whether the willingness to pay for a tunnel through the urban area affects the outcome of the economic benefit. In order to perform the estimation, we have used binary CVM through online surveys. Links to the surveys were shared in groups on Facebook which were tied to Linköping. The respondents were randomised with the use of a server to any of the four bids. The study shows that the estimated willingness to pay is hard to pinpoint given the acquired sample. According to the 95\% confidence intervals the willingness to pay is between 6 662 million crowns and 20 417 million crowns. The net present value, when our estimated willingness to pay complements Trafikverket's analysis, ranges from -690 million crowns to 13 065 million crowns. This indicates the possibility that an alternative with a tunnel, which avoids encroachment, is more economically beneficial than the alternative to construct the railroad at the surface. Following truncation in the acquired data in combination with the non-random selection, there is uncertainty in the outcome. The study nevertheless highlights the importance of quantifying effects which are expected to be great enough to impact the outcome.

Swedish housing prices have been on an upward trend for a longer period of time. A significantpart of this increase can be attributed to low interest rates and an optimistic outlook for thefuture. However, discussions have emerged suggesting that there is a lack of comprehensivefoundations for the high price levels. In recent years, consumers' perception of their homes hasbeen a contributing factor to this phenomenon. With that said, the purpose of this study is todescribe the aspects underlying consumers' willingness to pay and how this impacts the housingmarket. The study is based on an empirical analysis that is compared against the existing theoryof location, condition, layout, and price as determining factors. The study is conducted using adeductive research approach. To understand the value of a home based on individuals'preferences, the study relies on the hedonic pricing model. Furthermore, a survey has beendesigned to gather information about consumers' housing situation and the factors influencingtheir willingness to pay. These results have been tested to ensure that they are not randomthrough an independent t-test, and subsequently divided into different groups to identify anysignificance. The tested groups include gender, age, and gender combined with age. The resultsfrom the t-test have been compared with existing theories on consumer preferences anddiscussed. The conclusion of this work is that all consumers have different approaches regardingwhich aspects they are willing to pay more for and value higher in a home. Many of these aspectsshow no significant differences in valuation or willingness to pay based on gender, age, or gendercombined with age. This suggests that several respondents prioritize differently depending on thestage of life they are in. However, the study reveals some differences in how men and womenprioritize different aspects. Two aspects that men value higher and are more willing to pay forare location and layout. The results also indicate, among other things, that the youngergeneration does not prioritize large plots/gardens or garage space as highly as the oldergeneration.

Background: Manufacturing companies have started to adapt to the rising popularity of servitization and have begun to offer digital services that they produce. However, there is limited research on various pricing models and factors affecting willingness to pay for digital services provided by manufacturing companies. Objective: The purpose of this study is to create a deeper understanding of the factors affecting willingness to pay for digital services from manufacturing companies. At the same time, this study aims to contribute to and build upon previous research on willingness to pay for digital services by providing empirical results on consumer behavior. Methods: The study uses a quantitative research design based on a conjoint analysis to investigate the numerous factors affecting willingness to pay. The sample consists of data collected through survey questionnaires aimed at existing and potential customers of Roxtec International AB's digital Business to Business (B2B) service. Data analysis is conducted using statistical methods to draw conclusions about the most influential factors. Results: The results show that factors such as the seller's reputation have a significant and greatest impact on decision-making while other factors like price and cost savings are considered less important, although they also matter. Conclusions: The conclusion is that the reputation of the seller has the greatest impact on the willingness to pay. This insight is particularly relevant for industrial companies striving to be competitive in the rapidly growing market for digital services. / Bakgrund: Tillverkningsföretag har under de senaste åren allt mer börjat anpassa sig till den stigande populariteten av tjänstefiering och har börjat erbjuda digitala tjänster som de själva producerar. Eftersom det är en förändring som pågår i marknaden så finns det begränsat med forskning kring olika prissättningsmodeller och faktorer som påverkar betalningsviljan inom branschen. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för vilka faktorer som påverkar när en kund inom Business to Business (B2B) ska köpa digitala tjänster av tillverkningsföretag. Samtidigt syftar denna studie till att bidra och bygga vidare på den tidigare forskningen om betalningsvilja för digitala tjänster genom att tillhandahålla empiriska resultat om kundbeteende. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ forskningsdesign baserat på en konjointanalys för att undersöka de olika faktorerna som påverkar betalningsviljan. Urvalet består av data insamlad genom enkätundersökningar riktade till befintliga och potentiella kunder till Roxtec International ABs digitala tjänst inom B2B. Dataanalysen genomförs med hjälp av statistiska metoder för att dra slutsatser om de mest inflytelserika faktorerna. Resultat: Resultaten visar att faktorer som rykte hos försäljaren har en signifikant och störst inverkan på beslutsfattandet medan andra faktorer som pris och kostnadsbesparingar anses vara mindre viktiga även om de också har betydelse. Slutsatser: Slutsatsen är att ryktet hos försäljaren har störst inverkan på betalningsviljan. Detta är särskilt relevant för industriföretag som strävar efter att vara konkurrenskraftiga på den snabbt växande marknaden för digitala tjänster.