Vad som anses vara en effektiv försörjningskedja är något som ändras med tiden. I dagens så kallade virtuella integration finns problem med att informationshantering mellan företagen inte alltid är tillräckligt bra för att maximera vinsten och nyttan för alla parter. Ett följdproblem till detta är att när kunder ställer större krav på spårbarhet av produkter så är detta svårt att tillfredsställa. Att integrera blockkedjor i försörjningskedjan kan bidra till en bättre informationshantering och även tillfredsställa kundens behov av spårbarhet, men i och med företags ovilja att investera i teknik som är svår att uppskatta lönsamheten av görs inte detta i någon stor utsträckning av branscher. Därför syftar studien till att identifiera vilken av branscherna livsmedel, skor och kosmetik där störst värde kan skapas för konsumenter med hjälp av spårbarheten från blockkedjebaserade försörjningskedjor för att motivera fortsatt utveckling och forskning. Metoden som användes var en kvantitativ enkätundersökning där betalningsviljan hos respondentgruppen mättes med hjälp av ett budgivningsspel. Enkätundersökningen har med två produkter i olika prisklasser per undersökt bransch. Resultatet var att betalningsviljan var vanligast förekommande för livsmedel, men att den största medelbetalningsviljan var för skor. Det var även tydligt att betalningsviljan var större för dyra produkter än för billiga produkter. Syftet med studien anses uppfyllt då skillnader i värdet av spårbarheten av produkter inom de olika branscherna identifierades, vilket kan motivera fortsatt forskning innefattandes fler branscher.

<p>Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator.</p><p>Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen. Den ekonomiska betydelsen av reformen uppskattar vi till i genomsnitt 21,7 miljarder per år i ökade skattegrundande inkomster från aktiebolag.</p><p>Vi visar dessutom att reformen fick ett större genomslag i större företag än för mindre, vilket beror på företagens olika ägarstrukturer.</p>

Authors: Anton Hiort af Ornäs, Jonatan Rungegård and Martin Thiberg Supervisor: Hans Allmér Examiner: Miralem Helmefalk Title: Luxury exposures´ impact on consumers' willingness to pay and on the exclusivity of the product Subject: Master Thesis in Detail and Service Management, School of Business and Economics, Linnaeus University, 2FE66E, 2019 Keywords: Sensory marketing, visual stimuli, gold colour, store environment, exposure, multisensory experience, brand-recognition, luxury, exclusivity, willingness to pay, experiment.   Context: The study, in collaboration with Åhléns, examined how a product's exclusivity and consumers´ willingness to pay are affected by exposures associated with luxury. The topic was chosen because there are not many studies in this area today.  Research question: How does an exposure, associated with luxury, affect consumers´ willingness to pay and the perception of the product´s exclusivity?   Purpose: The purpose of the study is to gain a greater understanding of how visual stimuli associated with luxury affect the consumers´ willingness to pay and the product's exclusivity.   Method: The study has a quantitative research strategy and a deductive approach. The survey is based on an experiment where consumers were  manipulated with visual stimulus. The result is based on 400 structured interviews.   Conclusion: The study showed that when the champagne glass was exposed together with exclusive brands and the colour gold, the willingness to pay and the perception of exclusivity of the glass was raised. The result also showed that there exists a connection between the perceived exclusivity and the willingness to pay.

<p><strong>Syfte:</strong> Andelen unga bostadssökande i 18-30 årsåldern kommer inom den närmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar också Sveriges befolkning att bli allt fler och äldre.</p><p>   Denna populationsförändring förväntas ställa stora krav på kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahålla dels moderna anpassade bostäder lämpliga för den äldre generationen dels lägenheter som är passande för och som efterfrågas av de unga.</p><p>   Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende på deras betalningsvilja samt efterfrågan på bostäder riktade till dessa kundsegment.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod:</strong> I studien har en kvantitativ metod använts och två enkätundersökningar har genomförts. Enkätundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har därpå bearbetats och analyserats för att sedan sammanställas till en innehållsrik och trovärdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkäter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister. Totalt skickades 1624 enkäter ut varav 806 skickades ut till kundgruppen ungdomar och resterade 818 till kundgruppen seniorer. Litteraturstudier har också genomförts och dessa ligger till grund för och utgör studiens referensram.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat och Slutsatser: </strong>Genom de två enkätundersökningarna har jag kartlagt hur efterfrågan ser ut på lägenheter avsedda för seniorer och ungdomar i Uppsala samt vilken typ av lägenhet som efterfrågas av de två kundsegmenten. Studien visar att det finns en efterfrågan på dessa typer av lägenheter. Att döma av undersökningarna efterfrågar seniorerna i högre grad än ungdomarna ett boende specifikt riktade till just den kundgruppen. Vidare har studien gett svar på vilka faktorer som respektive kundgrupp anser spela störst roll vid valet av bostad. Enkätundersökningarna kartlade även betalningsviljan hos kundgrupperna och svaren indikerar på att såväl de yngre som de äldre skulle ha möjlighet att betala något mer för sin bostad än vad de gör idag.</p><p>   Betalningsviljan för ett boende med en högre standard utforskades också. En generell gräns för kundgrupperna var svår att fastslå men resultatet visade att ungdomar är villiga att betala i princip lika mycket för ett kök med en högre standard som för ett badrum med det.</p><p>   Seniorerna visade dock ett större intresse för att betala något mer för köket än för badrummet.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Ett förslag till fortsatta studier inom ämnet är att utföra en undersökning om Uppsalahems seniorboendekoncept. Ambitionen med studien skulle kunna vara att kartlägga vad Uppsalahem ska prioritera i sin expandering och utveckling av framtida seniorboenden. Ytterligare förslag på fortsatt forskning är att komplettera denna studie med en mer omfattande undersökning om boende i villa/radhus. Ett motiv för att utföra en sådan studie är att det är många äldre personer som bor i villa/radhus idag men som snart väntas söka nya mindre krävande bostäder.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Målet med slutresultatet är att det ska bidra Uppsalahem med ny fakta. Uppsatsen hjälper bostadsföretaget i sitt arbete med att skapa strategier för hur de ska arbeta för att på bästa sätt kunna tillfredställa de unga och de äldres bostadsbehov.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Uppsalahem, populationsförändring, efterfrågan, betalningsvilja, ungdomar, seniorer, enkätundersökning, kvaliteter, värderingar, levnadsstandard, trygghet, ungdomslägenheter, studentlägenheter, seniorbostäder.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The share of young people seeking a place to live, in the range of 18-30 years old, will in the near future increase. Parallel to this the Swedish population tends to expand and become even older. This change in population, expects to put big demands on the municipalities and the housing companies, who needs to be able to supply both modern suitable living quarters, appropriate for the older generation and also living quarters who young people demand. The purpose of this study, by order of Uppsalahem, is to examine the segments, young and old, respecting their willingness to pay and demand for the right type of place to live in.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>In this study has a quantitative method of data collection been used, and two questionnaires have been implemented. The surveys generated a great material of data. This collection of material have been worked up and analysed and after that have a gather of material been done. The surveys were a sort of a web- based questionnaire who was sent out to the respondents. The email addresses were picked from Uppsalahems housing queue register. Totally 1624 surveys were sent out of whom 806 were sent out to the segment of young people and the remaining 818 to the segment of older people. Studies of literature have also been done and this underlies and constitutes the frame of reference for this study.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Result and Conclusions:</strong> By the two questionnaire surveys, I have been able to identify how the demand is for apartments aimed to seniors and youth in Uppsala, and what type of apartment that is requested by the two segments. The study shows that there is a demand for these types of apartments. Judging from the two questionnaire surveys, seniors are to a greater extent than young people asking for an apartment specifically targeted to the specific customer group. Further, the study provided answers to what factors the customer considers to play the greatest role in the choice of housing. The questionnaire surveys also identified the willingness to pay of the two customer groups and the answers indicate that both the young and the older would be able to pay slightly more for their housing than they do today.</p><p>   The willingness to pay for an apartment with a higher standard was also explored. An overall limit on the customer groups were difficult to establish but the result showed that young people are willing to pay, in principle, as much for a kitchen with a higher standard as for a bathroom with it. The seniors, however, showed a greater interest to pay slightly more for the kitchen than the bathroom.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>A proposal to continuing studies within this subject is to implement a survey about Uppsalahems “seniorboende” concept. The ambition with this study could be to discover what Uppsalahem should give priority to regarding the expand and development of future housing for the older generation. Further proposal to continuing studies is to complement this study with an extensive investigation about home-owners and people who are living in a terrace house. A motive to do this kind of research, is all the older people who are home-owners or living in terrace house today, but in the near future will seek smaller less demanding housing. </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contributions of the thesis: </strong>The objective with the final result is that it will contribute Uppsalahem with new facts. The thesis helps the housing company in their work to create strategies for them to work in order to best be able to satisfy the young and the elderly housing needs.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Key words: </strong>Uppsalahem, change in population, demand, willingness to pay, young people, seniors, questionnaire, qualities, valuation, standard of living, security, housing for young people, student’s lodgings, housing for seniors.</p>

Syfte: Andelen unga bostadssökande i 18-30 årsåldern kommer inom den närmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar också Sveriges befolkning att bli allt fler och äldre.    Denna populationsförändring förväntas ställa stora krav på kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahålla dels moderna anpassade bostäder lämpliga för den äldre generationen dels lägenheter som är passande för och som efterfrågas av de unga.    Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende på deras betalningsvilja samt efterfrågan på bostäder riktade till dessa kundsegment.   Metod: I studien har en kvantitativ metod använts och två enkätundersökningar har genomförts. Enkätundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har därpå bearbetats och analyserats för att sedan sammanställas till en innehållsrik och trovärdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkäter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister. Totalt skickades 1624 enkäter ut varav 806 skickades ut till kundgruppen ungdomar och resterade 818 till kundgruppen seniorer. Litteraturstudier har också genomförts och dessa ligger till grund för och utgör studiens referensram.   Resultat och Slutsatser: Genom de två enkätundersökningarna har jag kartlagt hur efterfrågan ser ut på lägenheter avsedda för seniorer och ungdomar i Uppsala samt vilken typ av lägenhet som efterfrågas av de två kundsegmenten. Studien visar att det finns en efterfrågan på dessa typer av lägenheter. Att döma av undersökningarna efterfrågar seniorerna i högre grad än ungdomarna ett boende specifikt riktade till just den kundgruppen. Vidare har studien gett svar på vilka faktorer som respektive kundgrupp anser spela störst roll vid valet av bostad. Enkätundersökningarna kartlade även betalningsviljan hos kundgrupperna och svaren indikerar på att såväl de yngre som de äldre skulle ha möjlighet att betala något mer för sin bostad än vad de gör idag.    Betalningsviljan för ett boende med en högre standard utforskades också. En generell gräns för kundgrupperna var svår att fastslå men resultatet visade att ungdomar är villiga att betala i princip lika mycket för ett kök med en högre standard som för ett badrum med det.    Seniorerna visade dock ett större intresse för att betala något mer för köket än för badrummet.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatta studier inom ämnet är att utföra en undersökning om Uppsalahems seniorboendekoncept. Ambitionen med studien skulle kunna vara att kartlägga vad Uppsalahem ska prioritera i sin expandering och utveckling av framtida seniorboenden. Ytterligare förslag på fortsatt forskning är att komplettera denna studie med en mer omfattande undersökning om boende i villa/radhus. Ett motiv för att utföra en sådan studie är att det är många äldre personer som bor i villa/radhus idag men som snart väntas söka nya mindre krävande bostäder.   Uppsatsens bidrag: Målet med slutresultatet är att det ska bidra Uppsalahem med ny fakta. Uppsatsen hjälper bostadsföretaget i sitt arbete med att skapa strategier för hur de ska arbeta för att på bästa sätt kunna tillfredställa de unga och de äldres bostadsbehov.   Nyckelord: Uppsalahem, populationsförändring, efterfrågan, betalningsvilja, ungdomar, seniorer, enkätundersökning, kvaliteter, värderingar, levnadsstandard, trygghet, ungdomslägenheter, studentlägenheter, seniorbostäder. / Aim: The share of young people seeking a place to live, in the range of 18-30 years old, will in the near future increase. Parallel to this the Swedish population tends to expand and become even older. This change in population, expects to put big demands on the municipalities and the housing companies, who needs to be able to supply both modern suitable living quarters, appropriate for the older generation and also living quarters who young people demand. The purpose of this study, by order of Uppsalahem, is to examine the segments, young and old, respecting their willingness to pay and demand for the right type of place to live in.   Method: In this study has a quantitative method of data collection been used, and two questionnaires have been implemented. The surveys generated a great material of data. This collection of material have been worked up and analysed and after that have a gather of material been done. The surveys were a sort of a web- based questionnaire who was sent out to the respondents. The email addresses were picked from Uppsalahems housing queue register. Totally 1624 surveys were sent out of whom 806 were sent out to the segment of young people and the remaining 818 to the segment of older people. Studies of literature have also been done and this underlies and constitutes the frame of reference for this study.   Result and Conclusions: By the two questionnaire surveys, I have been able to identify how the demand is for apartments aimed to seniors and youth in Uppsala, and what type of apartment that is requested by the two segments. The study shows that there is a demand for these types of apartments. Judging from the two questionnaire surveys, seniors are to a greater extent than young people asking for an apartment specifically targeted to the specific customer group. Further, the study provided answers to what factors the customer considers to play the greatest role in the choice of housing. The questionnaire surveys also identified the willingness to pay of the two customer groups and the answers indicate that both the young and the older would be able to pay slightly more for their housing than they do today.    The willingness to pay for an apartment with a higher standard was also explored. An overall limit on the customer groups were difficult to establish but the result showed that young people are willing to pay, in principle, as much for a kitchen with a higher standard as for a bathroom with it. The seniors, however, showed a greater interest to pay slightly more for the kitchen than the bathroom.   Suggestions for future research: A proposal to continuing studies within this subject is to implement a survey about Uppsalahems “seniorboende” concept. The ambition with this study could be to discover what Uppsalahem should give priority to regarding the expand and development of future housing for the older generation. Further proposal to continuing studies is to complement this study with an extensive investigation about home-owners and people who are living in a terrace house. A motive to do this kind of research, is all the older people who are home-owners or living in terrace house today, but in the near future will seek smaller less demanding housing.    Contributions of the thesis: The objective with the final result is that it will contribute Uppsalahem with new facts. The thesis helps the housing company in their work to create strategies for them to work in order to best be able to satisfy the young and the elderly housing needs.   Key words: Uppsalahem, change in population, demand, willingness to pay, young people, seniors, questionnaire, qualities, valuation, standard of living, security, housing for young people, student’s lodgings, housing for seniors.

The purpose of this study is to investigate the future of the Swedish newspaper industry. A special interest is taken in local newspapers and its distinguishing features. Our aim is to achieve a better understanding of the development of the Swedish newspaper in light of the looming threath of the death of newspapers. Will print media survive or is the industry forced to a migration to digital platforms? How are newspapers affected by this structural change in an advertisement-driven market? We performed a small case study on Norrtelje Tidning in addition to a historical study of the Swedish newspaper industry. Two-sided market theory was utilized in combination with a model describing actors, activities and resources in a network. This theoretical framework provided an overview of the prevailing market for newspapers, advertisers, and customers which facilitated further analysis of the intricate relations between these groups. The results reveal that the future for print media looks grim, however the uniqueness of content of local newspapers will probably ensure its survival in one form or the other for the foreseeable future.

Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator. Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen. Den ekonomiska betydelsen av reformen uppskattar vi till i genomsnitt 21,7 miljarder per år i ökade skattegrundande inkomster från aktiebolag. Vi visar dessutom att reformen fick ett större genomslag i större företag än för mindre, vilket beror på företagens olika ägarstrukturer.

Företag använder marknadssegmentering för att dela in kunder i grupper utefter liknande karaktäristika, som exempelvis betalningsvilja. Företag kan i sinom tid möta en mättad marknad inom dess segment, och behöver då ompositionera strategier mot nya segment för fortsatt kundtillväxt. För företag som valt en positionering mot segment med hög betalningsvilja (high-end), är en möjlighet för fortsatt kundtillväxt istället ompositionering mot lägre segment (low-end). Syftet med studien var att kartlägga och identifiera hur företag besittande en högpristjänst, kan nå kunder med lägre betalningsvilja genom nedåtgående segmentering. Detta utan att skada varumärket och riskera förluster av befintliga kunder. Utifrån syftet fastslogs följande frågeställning: • Hur kan SaaS-företag som besitter en high-end tjänst, använda nedåtgående segmentering utan att skada varumärket och förlora befintliga kunder? Studiens avgränsning begränsades till SaaS-företag, en delbransch inom IT-branschen. Detta med anledning av dess unika, relativt obefintliga, marginalkostnad. Studien har genomförts genom att använda en kvalitativ forskningsmetodik, i form av fem semistrukturerade intervjuer med fyra företag ståendes inför det problem som berörs. Studien består genomgående av en struktur baserad på blocken segmentering, tillväxt, lönsamhet samt varumärke. Studiens resultat, baserad på insamlad empiri och analys, har lett till en slutsats som påvisat fyra stycken beståndsdelar. Dessa ter sig vara faktorer som en high-end tjänst bör inneha, för en lyckad strategiförändring mot lägre marknadssegment. Dessa fyra kriterier är marknadsmedvetenhet, skalbar tjänst, flerstegig prismodell samt varumärkesmedvetenhet. / Companies use market segmentation to divide customers into groups along similar characteristics, such as willingness to pay. Companies could eventually meet a saturated market within its segments, and would then need to reposition towards new segments for continued customer growth. For companies that choose to position themselves against segments with high willingness to pay (high-end), a possibility of continued customer growth is to position segments with lower willingness to pay (low- end). The purpose of this thesis was to plot and identify how companies, proprietors of a high-end solution, can use downward segmentation to reach customers with lower willingness to pay. This without damaging the brand and risking losses of existing customers. Based on the purpose of the thesis, the following research question has been established: • How can SaaS-companies that have a high-end service, use downward segmentation without damaging their brand and losing existing customers? The delimitation of the study was limited to SaaS companies, a sub-sector in the IT industry. This is due to its unique, relatively non-existent, marginal cost. The study has been conducted using a qualitative research method, in the form of five semi structured interviews with four companies facing the problem concerned. The study is continuously conducted through a structure based on segmentation, growth, profitability and brand. The results of the study, based on collected empirical data and the analysis, have led to a conclusion containing four specific components. These appear to be factors that a high-end service should hold for a successful strategy change towards lower market segments. These four criteria are market awareness, scalable service, multi-pricing model and brand awareness. This thesis is written in Swedish.

Strömmande musik över internet är nu vanligt att använda i Sverige. Denna medieteknologiska förändring har medfört att olika betalningsmodeller för att lyssna på inspelad musik har vuxit fram. Tidigare forskning om användning av inspelad musik och olika lyssningssätt i form av aktiv och passiv lyssning ger mig skäl att anta att grupper av lyssnare lyssnar på musik med olika motiv. Syftet är att med en webbenkätundersökning jämföra vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik för att bidra med kunskap om sambanden mellan betalningsvilja, lyssningssätt och musikformat. Frågeställningen är: Finns det någon skillnad mellan vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik? Resultatet visar att betalningsviljan för att lyssna på inspelad musik är större hos musikartister än vanliga lyssnare. Båda grupperna använder strömmad musik mest, men betalningsviljan är större för fysiska format. Musikartister lyssnar aktivt till skillnad mot vanliga lyssnare som lyssnar passivt.

If you ask any person for his opinion about "miljonprogrammet", most would answer that it is the largest architectural failure in modern times. The housing shortage meant that numerous buildings had to be built quickly and the architecture was neglected. Today there is again a significant housing shortage, and the need to build many homes have quickly become a political priority issue. These homes should preferably be as cheap as possible. The risk is great that we in 50 years will view these buildings in a similar way that we look at the "miljonprogrammet" today. If we instead turn to the houses that were built in the 1920s these are still considered to be very beautiful and classic tastefulness. This type of house should be easy to replicate by simply building classic houses with pitched roof, simple details above windows and doors with a one-colored plaster facade. This work has been carried out in order to avoid falling into the same situation again. The aim was to prove that there is an increased willingness to pay for houses built around the 1920s. By proving that this is the case, we hope that the houses being built in the future will return to this classic tastefulness architecture which we believe will provide a more sustainable cityscape. The result has been obtained by several independent t-tests of sales in Södermalm and Östermalm, in central Stockholm, during the past five years. Interviews with architects, brokers and construction companies have also carried out to obtain a broader base and to see how professionals in the industry look at the issue. Literature has been used for further theoretical background. The conclusion has been obtained by compiling samples and interviews. The result was that there is a strong significant difference in the willingness to pay of properties built during the "miljonprogrammet" versus 1920. Where the 1920s houses sold for a much higher price. / Frågar man valfri person efter dennes åsikt angående miljonprogrammet skulle de flesta svara att det är det största arkitektoniska misslyckandet i modern tid. Bostadsbristen medförde att mycket skulle byggas fort och arkitekturen kom i skymundan. Idag råder det återigen stor bostadsbrist och behovet av att bygga många bostäder snabbt har blivit en politisk huvudfråga. Dessa bostäder ska helst också bli så billiga som möjligt. Risken är stor att vi om 50 år kommer se på dessa byggnader som man ser på miljonprogrammet idag. Ser man istället till husen som byggdes under 1920-talet anses dessa fortfarande vara väldigt vackra och klassiskt stilrena. Tjugotalshusen borde vara enkla att återskapa genom att bara bygga klassiska hus med sadeltak, få enkla detaljer över fönster och dörrar samt med en enfärgad putsfasad. Det här arbetet har genomförts för att undvika att hamna i samma situation en gång till. Syftet var att bevisa att det finns en ökad betalningsvilja för hus byggda kring 1920-talet. Genom att bevisa att så är fallet hoppas vi att de hus som byggs i framtiden kommer återgå mot denna klassiskt stilrena arkitektur. Detta tror vi kommer ge en mer långsiktigt hållbar stadsbild. Resultatet har fåtts genom en sticksprovsstudie av överlåtelser på Södermalm och Östermalm, i Stockholms innerstad, under de senaste fem åren. Intervjuer med arkitekter, mäklare och byggbolag har även genomförts för att få en bredare bas och för att se hur yrkesverksamma i branschen ser på frågan. Litteratur har använts för vidare teoretisk bakgrund. Slutsatsen har fåtts genom en sammanställning av stickproven och intervjuerna. Resultatet blev att det finns en stark signifikant skillnad i betalningsvilja mellan fastigheter byggda under miljonprogrammet kontra 1920-talet. Där 1920-talshusen såldes för ett betydligt högre pris.