Arbetet undersöker vad som påverkar miljömärkningarnas legitimitet ur ettkonsumentperspektiv, om det finns skillnader i förtroende för företagens egnamiljömärkningar och organisationers miljömärkningar samt hur förtroendet förmiljömärkningar påverkar konsumenternas betalningsvilja. Tidigare studier har belyst attförtroende är avgörande för att miljömärkningarna ska tjäna sitt syfte samtidigt som utbudetav miljömärkningar ökar vilket skapar förvirring och osäkerhet bland konsumenter. Ettannat problem är att livsmedel som märkts med miljömärkningar från organisationer harstriktare krav och är tredjepartscertifierade medan företag som märker livsmedel med egnamiljömärkningar kan ändra sina standarder, vilket kan påverka miljömärkningens legitimitet.För att undersöka miljömärkningens legitimitet har studien tillämpat en kvalitativgruppintervjumetod där åtta konsumenter intervjuades. Studien har avgränsats till tvåsvenska miljömärkningar; ICAs egna varumärke I love eco och miljömärket KRAV.Resultatet från undersökningen tyder på att miljömärkningarnas legitimitet har en betydanderoll för konsumenters köpbeslut. En legitim miljömärkning ansågs enligt konsumenternavara när de följer kraven, har tredjepartscertifiering och när priset motsvarar kvaliteten.Faktorerna ovan visade även ha en betydande roll för konsumenternas betalningsvilja.Skillnad i förtroende för varumärket I love eco och KRAV berodde på kunskapsbrist, då Ilove eco ansågs mindre trovärdig trots att den uppfyller EUs förordning och KRAVs reglerför ekologisk produktion. Det som var mest avgörande för miljömärkningarnas legitimitet ärkunskap om miljömärkningarna, då det råder stor kunskapsbrist kring dem. / This bachelor thesis examines what influence the legitimacy of eco-labels from a consumerperspective, if there is a difference in trust in companies' own eco-labels and organizationaleco-labels and how trust in eco-labels affects consumers' willingness to pay. Previous studieshave highlighted that trust is crucial for eco-labels to serve their purpose at the same time asthe number of eco-labels increases and creates confusion and uncertainty among consumers.Another problem is that foods labelled with organizational eco-labels have stricterrequirements and are third-party certified, while companies that label foods with their owneco-labels can regulate their standards, which affect the legitimacy of the eco-label. Toinvestigate the legitimacy of eco-labelling, the study applied a qualitative group interviewmethod in which a total of eight consumers were interviewed. The study has been limited tothe two Swedish eco-labels ICA's own brand I love eco and KRAV. The results from thesurvey indicate that the legitimacy of eco-labels has a significant role to play in consumerpurchasing decisions. According to consumers, a legitimate eco-label was one that complywith the requirements and third-party certification and when the price corresponds to thequality. These factors above also proved to play a significant role in the consumer'swillingness to pay. The difference in trust in I love eco and KRAV was due to a lack ofknowledge, as I love eco was considered less credible despite complying with the EUregulation and KRAV's rules for organic production. What has been noted to be most crucialfor the legitimacy of eco-labels is knowledge within the eco-labels, as there is a great lack ofknowledge among the consumers surveyed.

Syfte: Produktbeskrivningar kan kommunicera de fördelaktiga egenskaper som en vara medför, vilket kan få produkten att skilja sig från mängden. Under de senaste decennierna har det skapats ett ökat intresse för både sensoriska och miljömärkta produktbeskrivningar och för företag blir det allt viktigare att lyckas identifiera vilka faktorer som påverkar betalningsviljan hos konsumenter. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur sensoriska och miljömärkta produktbeskrivningar påverkar konsumentens betalningsvilja. Metod: Metoden har en deduktiv ansats och vår empiriska insamling har skett utifrån en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Populationen avser individer mellan 15–75 år som antingen dricker kaffe regelbundet eller som någon gång har inhandlat bryggkaffe i en livsmedelsbutik. Resultaten har bearbetats i SPSS där dem har analyserats utifrån deskriptiv statistik, korrelationsanalys och regressionsanalys.  Resultat och slutsats: Studiens resultat påvisar att sensoriska produktbeskrivningar på kaffe har en positiv effekt på konsumentens betalningsvilja. Sensoriska smakattribut är de viktigaste att kommunicera i en produktbeskrivning för att tilltala konsumenten. Däremot påvisar studiens resultat att produktbeskrivningar som är miljömärkta i form av ekologisk och Fairtrade-märkning, har en starkare påverkan på konsumentens betalningsvilja för kaffe än vid sensoriska produktbeskrivningar.  Examensarbetets bidrag: Vårt bidrag till ämnet företagsekonomi och marknadsföring är att produktbeskrivningar för kaffe främst bör framföra kvalitetsstämplar om sådana finns för att påverka konsumentens betalningsvilja. Vid icke ekologiska eller Fairtrade-märkta produkter, bör de sensoriska attributen förmedlas för att ha en positiv inverkan på konsumentens betalningsvilja. Förslag till fortsatt forskning: Efter denna studie kan vi konstatera att betalningsviljan skiljer sig åt beroende på vilken produktbeskrivning som framställs. Det skulle därför vara av intresse att även se till olika varumärken för kaffe vid framställandet av olika typer av produktbeskrivningar för att se om betalningsviljan förändras. För framtida forskning vore det även av intresse att se till hur sensoriska produktbeskrivningar i samband med miljömärkningar hade påverkat konsumentens betalningsvilja. / Aim: Product descriptions can communicate the beneficial properties that comes with a product, which can make the product stand out, among others. In recent decades, there has been an increased interest in both sensory and environmentally friendly product descriptions and for companies, it is becoming increasingly important to succeed in identifying the factors that affect consumers’ willingness to pay. The purpose of this study is therefore to investigate how sensory and environmentally friendly product descriptions affect consumers’ willingness to pay.  Method: The method has a deductive approach, and our empirical data has been based on a quantitative method in the form of a survey. The population refers to individuals between the ages of 15 and 75 who either drink coffee regularly or have ever bought brewed coffee in a grocery store. The results have been processed in SPSS where they have been analyzed based on descriptive statistics, correlation analysis and regression analysis.  Result & Conclusion: The results of the study show that sensory product descriptions of coffee have a positive effect on the consumer’s willingness to pay. Sensory taste attributes are the most important to communicate in a product description to appeal to the consumer. On the other hand, the results of the study show that product descriptions that are ecological and Fairtrade-labeled have a stronger impact on the consumer’s willingness to pay for coffee than with sensory product descriptions.  Contribution of the thesis: Our contribution to the subject of business administration and marketing is that product descriptions for coffee should primarily communicate ecological and Fairtrade-labels if such exist, to influence the consumer’s willingness to pay. In the case of non-ecological or Fairtrade-labeled products, the sensory attributes should be communicated to have a positive impact on the consumer’s willingness to pay. Suggestions for future research: After this study, we can state that the willingness to pay differs depending on which product description is presented. It would therefore be of interest to also look at different brands for coffee when producing different types of product descriptions to see if the willingness to pay changes. For future research, it would also be of interest to see how sensory product descriptions in combination with environmentally friendly product description had affected the willingness to pay.

I dagens digitala era utvecklas tekniken med en imponerande hastighet och fastighetsmarknaden är inte oberörd. Hyresnivån på kontorslokaler påverkas av attribut inomhuvudkategorierna byggnadsegenskaper, läge och hyresvillkor på kort sikt. Syftet medexamensarbetet är därmed att undersöka mottagligheten och betalningsviljan för smart teknik ikontorslokaler som påverkar byggnadens egenskaper. Fem teman har valts ut somfokusområden: säkerhet och inpassering, beläggningsmätning av kontorslokaler,inomhusklimat, applikationer av bekvämlighetstjänster för anställda samt lokalisering avmedarbetare. Arbetet baseras på två koncept: stöd i tidigare empiriska data samt en explorativundersökning genom att kombinera en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativametoden genomfördes först genom halvstrukturerade intervjuer med aktörer påkontorsmarknaden, inkluderat hyresgäster. Enkätundersökningen, bestående av denkvantitativa metoden bestod, skickades ut till ett urval av hyresgäster i Stockholmsområdet. Dåhyresgäster med stor sannolikhet saknar tidigare erfarenheter av smart teknik, presenterades deundersökta teknikerna i form av scenariofrågor i både enkät och intervju. Enkätresultatet visarpå en oenighet i respondenternas attityd till scenariofrågan gällande digitala nycklar, vilketsammanfaller med intervjuresultatet. Vidare indikerar enkätresultatet att majoriteten avhyresgästerna är villiga att betala varken mer eller mindre för digitala nycklar i jämförelse meddagens kostnad för det aktuella inpasseringssystemet. Intervjuerna och enkäterna visar enövervägande positiv inställning till beläggningsmätning genom sensorer och reglering avinomhusklimat i realtid. Betalningsviljan för beläggningsmätning är noll eller låg och förinomhusklimatet varken mer eller mindre samt något mer i jämförelse med dagens kostnad.Inställningen till bekvämlighetstjänster visar inte ett entydigt resultat och likaså för tematlokaliseringsverktyg, där majoriteten inte uttrycker någon betalningsvilja. Den första slutsatsenär att intresset för smart teknik finns hos hyresgäster, medan betalningsviljan har generelltresulterat i två huvudsakliga utfall. Ett odefinierat svar eller låg betalningsvilja kan bero påhyresgästens bristande erfarenhet av för- och nackdelar vid användning av smart teknik. I detandra fallet, då ingen betalningsvilja finns, kan det tolkas som att hyresgästen har krav på attsmarta teknik ska ingå i fastighetsägarens ansvar i framtiden. Vidare är den andra slutsatsen attsmart teknik kopplat till beläggningsmätning och inomhusklimat kan potentiellt genererautökade intäkter för fastighetsägaren. Den sista slutsatsen avser mervärden som smart teknikkan tillföra hyresgäster och fastighetsägare. Till exempel, kan hyresgäster få ett mer effektivt lokalutnyttjande medan fastighetsägare kan få konkurrensfördelar och nöjdare kunder. / Technology is advancing to become smarter at an impressive pace and the real estate industryhas not been excluded. The rental premium of an office premise depends on different attributesof the building, the location, and the terms in the lease agreement in the short-term. This thesisaims to examine the acceptance and willingness to pay (WTP) for smart technology, whichimpacts the attributes of the building. Five themes are chosen as the focus: security and access,occupancy level of the office, indoor climate, app of convenience services for employees andlocalization system of employees. The thesis is based on two concepts: existing empiricalresearch and an explorative study by combining the usage of a qualitative and a quantitativemethod. Semi-structured interviews with actors at the office market, including tenants, ischosen as the qualitative method and was conducted firstly. The survey, or the quantitativemethod, was sent to a sample of tenants in the Stockholm area. With the assumption that tenantslack former experience of smart technology, scenario questions were used to present therelevant technology in both the interviews and the surveys. The respondents’ attitudes differedin both the interviews and survey, regarding the scenario question of accessing the officethrough digital keys, the first theme. The survey results indicated that the tenants WTP weremore or less than today for the proposed solution. Both the interviews and survey show anoverall positive attitude against measuring occupancy with sensors and regulating indoorclimate in real time. Regarding the WTP for occupancy measurement, it was either nothing orlow. The WTP for indoor climate was not more nor less or slightly more in comparison to thecost today. The respondents’ attitudes varied in relation to the app for convenience services andlikewise for the localization system, where the majority of the tenants expressed zero WTP.The first conclusion is that the tenants have an interest for smart technology, whereas the WTPresulted in two general cases. Firstly, an undefined answer or low WTP may be due to lack ofexperience regarding the advantages and disadvantages of the smart technology. On the otherhand, no WTP could be interpreted as a future demand from the tenants, where the propertyowner is responsible for smart technology in the premises. The second conclusion is that smarttechnology with regard to measurement of occupancy and indoor climate can potentiallygenerate additional rental income for the property owner. Lastly, the added value which smarttechnology can accomplish for the tenants is, for example, a more efficient usage of the officepremise. Furthermore, property owners can achieve competitive advantages and more contentcustomers.

Kontorshyresmarknaden i Stockholm har de senaste åren blomstrat med höga hyresnivåer, låga vakansgrader och en stabil ekonomisk tillväxt. Allt fler företag söker sig till kontor inne i Stockholm city vilket har lett till att hyresgästerna befinner sig i en position där det är konkurrens om utbudet på lokaler samtidigt som efterfrågan på mer flexibilitet i hyresavtalen har ökat. Hittills har få fastighetsägare i Stockholm börjat erbjuda mer flexibla hyresavtal till sina hyresgäster, istället har tredjepartsaktörer såsom coworking- och kontorshotellsbolag absorberat den marknad som möter hyresgästernas efterfrågan på flexibilitet. Den positionen fastighetsägarna i Stockholm befinner sig i just nu med höga hyror och låga vakanser gör att de inte behöver ta steget för att anpassa kontorsutbudet till hyresgästernas önskan om flexibilitet, men i takt med digitaliseringens utveckling, ändrade arbetsvanor och arbetssätt samt en potentiell annalkandelågkonjunktur kan detta komma att ändras. För de fastighetsägare som väljer att gå igenom processen för att anpassa lokalutbudet så att flexibla hyresavtal kan växa fram återstår dock frågan om hur lönsamt det kommer vara att erbjuda mer flexibla hyresalternativ. Detta arbete syftar till att undersöka betalningsviljan för flexibla hyresavtal rörande kontraktslängd, yta och service hos kontorshyresgäster i Stockholm CBD. För att fånga betalningsviljan har en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjustudie genomförts, där hyresgäster med kontor i CBD varit respondenter i båda undersökningarna. Resultaten från studien visar att det finns en mycket stor andel hyresgäster i Stockholms primära affärsdistrikt som är villiga att betala ett premietillägg om 4% på marknadshyran för att få ta del av gemensam service i form av reception, konferensrum, omklädningsrum och cykelgarage i fastigheten. En stor andel av hyresgästerna är även villiga att betala ett premietillägg om 25% på marknadshyran för att hyra ett kontor i en fastighet där det även finns tillgång till coworkingyta och därmed möjlighet att hyra extra arbetsplatser. Undersökningen visade även att det finns en relativt stor betalningsvilja för nyckelfärdiga kontor med hyresavtal som löper på obestämd tid och har kort uppsägningstid där premietillägget var 50% på marknadshyran. Tidigare studier visar att en efterfråga på flexibla hyresavtal hos kontorshyresgäster finns, och resultaten från den här studien pekar på att det också finns en vilja att betala mer än marknadsmässig hyra för att få mer flexibilitet i hyresavtalet. För fastighetsägare som är villiga att erbjuda mer flexibla hyresavtal kommer det vara viktigt att diversifiera hyresgästportföljen för att minimera den risk som flexibla hyresavtal medför. Genom att erbjuda hyresgästerna en meny av kontrakt kommer en större mix av hyresavtal kunna uppnås. / such as coworking and flexible office companies have absorbed the market that meets the tenants' demand for flexibility. The current market that property owners in Stockholm is in with high rents and low vacancies has led to a situation where they do not have to take the step to adapt the office supply to the tenants' desire for flexibility, but in line with the progress of digitization, changed working habits and a potential prospective recession this can change in the future. However, the question of how profitable it will be to offer more flexible rental options remains for those property owners who choose to go through the process of adapting the office supply so that flexible leases can grow. The purpose of this thesis is to examine office tenants’ willingness to pay for flexible lease agreements concerning contract length, area and service in Stockholm CBD. In order to capture the willingness to pay, a quantitative survey and a qualitative interview study were conducted, where tenants with offices in the CBD were respondents in both surveys. The results of the study show that there is a very large proportion of tenants in Stockholm's primary business district who are willing to pay a premium of 4% on the market rent in order to benefit from shared service in the form of reception, conference rooms, changing rooms and bicycle garage in the property. A large proportion of the tenants were also willing to pay a premium of 25% on the market rent in order to rent an office in a property where there is also access to a coworking area and thus the opportunity to rent extra workplaces. The survey also showed that there was a relatively large willingness to pay for turnkey offices with lease agreements that run indefinitely and have a short notice period where the premium was 50% on the market rent. Previous studies show that the demand for flexible lease agreements for office tenants exists, and the results from this study also indicate that a willingness to pay more than the market-based rent to get the flexibility exists. For property owners who are willing to offer more flexible leases, it will be important to diversify the tenant portfolio to minimize the risk that flexible leases entail. By offering tenants a menu of contracts, a larger mix of rental agreements can be achieved.

Då det ur ett konsumentperspektiv finns ett stort intresse för att kombinera olika miljöperspektiv i en enhetlig märkning samtidigt som forskning visar att en kombination av olika märkningar genererar en ökad betalningsvilja, åsyftar denna studie att undersöka hur dessa två respektive typer av märkningssätt påverkar konsumentens preferenser av varumärket samt hur dessa preferenser skiljer sig åt. Föreliggande studie testar dessutom huruvida Simonsons (1989) teori om kompromisseffekter är applikabel för att öka konsumenters preferenser för ekologiska produkter när ett superekologiskt alternativ tillförs ett valset med ett konventionellt och ett ekologiskt alternativ. Studien bidrar därmed med information till beslutsfattare inom livsmedelsbranschen för hur ekologiska attribut påverkar konsumenters preferenser och betalningsviljan för ekologiska produkter.     408 respondenter har medverkat i en enkätundersökning där svaren har analyserats med hjälp av följande statistiska analyser: reliabilitetstest, t-test, korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys. Resultaten visar att trots att de flesta konsumenter tenderar att ha såväl en positiv attityd som en ökad betalningsvilja för de ekologiska alternativen, väljer fortfarande majoriteten av konsumenterna det konventionella alternativet, varvid ingen kompromisseffekt uppstår. För de allra flesta av studiens respondenter motsvarar med andra ord inte den ökade betalningsviljan rådande marknadspriser, något som bland annat skulle kunna bero på att konsumenterna inte känner erforderligt med tilltro till miljömärkningarna. Priset kan dessutom fungera som ett hinder mot ett nytt beteende, varvid konsumenten istället av ren vana håller kvar vid det gamla. Vad gäller konsumenternas syn på superekologiska märkningar tycks ett superekologiskt trioalternativ i dagsläget vara att föredra. Något mer överraskande är att respondenterna, i motsats till vad flertalet tidigare studier har visat (Roddy, Cowan & Hutchinson 1994; CEC, 1999; Magnusson, Arvola, Hursti, Åberg & Sjödén, 2001; Torjusen, Lieblein, Wandel & Francis, 2001; m.fl.), dessutom upplever smak och kvalitet hos de ekologiska alternativen som sämre jämfört med det konventionella alternativet.   Eftersom de flesta konsumenter de facto uttrycker en ökad betalningsvilja för ekologiska alternativ, anser vi avslutningsvis att en mindre prisskillnad mellan konventionella och ekologiska produkter är något som beslutsfattare i livsmedelsbranschen framför allt borde ta i beaktning för att i framtiden öka antalet konsumenter av ekologiska produkter. / From a consumer perspective, there exists a considerable interest in combining different environmental perspective in an uniform label. On the other hand, since research shows that a combination of different labels generates a greater willingness to pay, this study aim to examine how these two respective types of labeling affect consumers brand preferences, and furthermore how these preferences differ. The present study also test whether Simonson's (1989) theory of compromise effect could be applied to increase consumer preference for organic products, when adding an organic premium alternative to a choice set with a conventional and an organic alternative. Thus, the study contributes information to decision makers in the food industry about how ecological attributes affect consumers’ brand preferences and their willingness to pay for organic products.   408 respondents have participated in a survey in which the answers were analyzed using the following statistical analyzes: reliability test, t-test, correlation analysis, factor analysis and cluster analysis. The results show that although most consumers tend to have both a positive attitude and an increased willingness to pay for organic alternatives, the majority of consumers still choose the conventional alternative, why no compromise effect occurs. For most of the study's respondents the increased willingness to pay does not correspond with current market prices. Among other things this could be explained by consumers’ lack of confidence in eco-labels. The price may also act as a barrier to a new behavior, whereby the consumer out of pure habit chooses the conventional alternative. Based on the consumer preferences for organic premium labels, the organic premium combination alternative seems to be the preferable choice. Somewhat more surprising, the respondents in this study, in contrast to most previous studies (Roddy et al., 1994; CEC, 1999; Magnusson et al., 2001; Torjusen et al., 2001; etc.), perceived the taste and quality of the ecological alternatives as inferior to the conventional alternative.   Finally, since the respondents show an increased willingness to pay for organic products, we think that decision makers in the food industry primarily should take into consideration that a minor price difference between conventional and organic products is something that could increase the number of consumers buying organic products in the future.

Denna uppsats undersöker konsumenters betalningsvilja för hållbara hus, med fokus på olika demografiska grupper och de faktorer som påverkar deras beslut. Studien syftar till att hjälpa byggföretag att utvärdera den ekonomiska genomförbarheten av att integrera hållbara metoder i sina projekt. Genom att använda en blandad metod sekventiellt förklarande-forskningsdesign inkluderar forskningen kvantitativa data från enkäter och kvalitativa data från expertintervjuer. Centrala fynd visar att även om hållbarhet inte är den primära drivkraften vid bostadsköp, finns det en betydande betalningsvilja för förbättrad energieffektivitet och minskad miljöpåverkan. Denna vilja varierar mellan olika demografiska grupper, där yngre generationer och kvinnor visar högre benägenhet att investera i hållbarhet. Studien belyser även fenomenet "hypotetisk bias", där den uttryckta betalningsviljan i enkäter överstiger den faktiska viljan i verkliga scenarier. Resultaten tyder på att integrering av hållbara lösningar kan vara ekonomiskt genomförbart för byggföretag, förutsatt att dessa lösningar erbjuder tydliga ekonomiska fördelar för konsumenterna. Framtida forskning bör undersöka långsiktiga trender i konsumentpreferenser och effekten av olika incitament för att främja hållbart byggande. / This thesis investigates consumer willingness to pay for sustainable buildings, focusing on different demographic groups and the factors influencing their decisions. The study aims to assist construction companies in evaluating the economic feasibility of incorporating sustainable practices into their projects. Utilizing a sequential explanatory mixed-methods approach, the research includes quantitative data from surveys and qualitative insights from expert interviews. Key findings reveal that while sustainability is not the primary driver in housing purchases, there is a significant willingness to pay for enhanced energy efficiency and reduced environmental impact. This willingness varies across demographics, with younger generations and women showing higher inclinations towards sustainable investments. The study also highlights the phenomenon of "hypothetical bias," where expressed willingness to pay in surveys exceeds actual willingness in real-life scenarios. The results suggest that integrating sustainable solutions can be economically viable for construction companies, provided these solutions offer clear economic benefits to consumers. Future research should explore the long-term trends in consumer preferences and the impact of various incentives on promoting sustainable housing

Bakgrund: Som en del av den digitala utvecklingen har e-handeln vuxit med stormsteg de senaste åren. Parallellt med denna utveckling finns det ett växande fokus på miljömässig hållbarhet, vilket gör att e-handeln, ur miljösynpunkt, framstår som negativ. Leveranserna för de varor som köps på internet bidrar exempelvis till en stor mängd koldioxidutsläpp. Både företag och konsumenter delar därför ett ansvar att motverka negativ miljöpåverkan som en konsekvens av exempelvis konsumtion. Syfte: Syftet har varit att undersöka svenska e-handelskonsumenters val av och betalningsvilja för ett klimatkompenserat leveransalternativ. Hänsyn har även tagits till konsumenternas grad av miljöengagemang för att avgöra om det har en avgörande betydelse för relationen mellan valet av klimatkompenserat leveransalternativ och betalningsviljan. Tillsammans med syftet utformades fyra frågeställningar med tillhörande hypoteser. Metod: Tvärsnittsstudien omfattades av en enkätundersökning som genomfördes online. Urvalet har varit studenter och totalt samlades 195 användbara enkätsvar in. Regressionsanalyser, inklusive en multipel regressionsanalys med en moderator, har genomförts för att testa hypoteserna. Resultat: Resultatet gav stöd för samtliga hypoteser. 1) E-handelskonsumenter som väljer ett klimatkompenserat leveransalternativ har en större betalningsvilja för ett sådant leveransalternativ. 2) Miljöengagerade e-handelskonsumenter är mer benägna att välja ett klimatkompenserat leveransalternativ. 3) Miljöengagerade e-handelskonsumenter är mer benägna att betala för ett klimatkompenserat leveransalternativ. 4) Graden av miljöengagemang har en modererande effekt på relationen mellan e-handelskonsumenters val av ett klimatkompenserat leveransalternativ och betalningsviljan för ett sådant leveransalternativ. Slutsats och bidrag: Resultatet från studien har kunnat anknytas till teorier från tidigare forskning, där några av dessa berör lågkostnads-/högkostnadsmodellen, självkontrollkapacitet, ekoskuld samt moral licensing. Studien bidrar med insikter på relationen som miljöengagerade e-handelskonsumenter har till klimatkompenserade leveransalternativ. Det är tänkbart att resultatet kan användas av e-handelsföretag och distributörer när det kommer till hur de arbetar med hållbara leveransalternativ och vad som erbjuds e-handelskonsumenter. I och med att studiens resultat tyder på att e-handelskonsumenter, främst de som är miljöengagerade, är villiga att välja samt betala för att få ett klimatkompenserat leveransalternativ, är det därför viktigt att ett sådant alternativ går att välja. / Background: As part of digital development, e-commerce has grown very much the recent years. In parallel with this development, there is a growing focus on environmental sustainability, which makes e-commerce, from an environmental point of view, appear negative. For example, the deliveries of the goods purchased online contribute to a large amount of carbon dioxide emissions. Therefore, both companies and consumers share a responsibility to counteract negative environmental impacts as a consequence of, for example, consumption. Purpose: The purpose has been to examine Swedish e-commerce consumers' choice of and willingness to pay for a climate-compensated delivery option. Consideration has also been taken of consumers' degree of environmental commitment to determine whether it is of decisive importance for the relationship between the choice of climate-compensated delivery option and the willingness to pay. Together with the purpose, four research questions were formulated with associated hypotheses. Methodology: The study was conducted with an online survey. The sample was students and a total of 195 useful questionnaire responses were collected. Regression analyzes, including a multiple regression analysis with a moderator, were performed to test the hypotheses. Findings: The results provided support for all hypotheses. 1) E-commerce consumers who choose a climate-compensated delivery alternative have a greater willingness to pay for such a delivery alternative. 2) Environmentally committed e-commerce consumers are more likely to choose a climate-compensated delivery alternative. 3) Environmentally committed e-commerce consumers are more likely to pay for a climate-compensated delivery alternative. 4) The degree of environmental commitment has a moderating effect on the relationship between e-commerce consumers' choice of a climate-compensated delivery alternative and the willingness to pay for such a delivery option. Conclusion and contribution: The results from the study could be linked to theories from previous research, where some of these concern the low-cost / high-cost model, self-control capacity, eco-debt, and moral licensing. The study contributes insights into the relationship that environmentally committed e-commerce consumers have with climate-compensated delivery options. It is possible that the results can be used by e-commerce companies and distributors when it comes to how they work with sustainable delivery options and what is offered to e-commerce consumers. As the results of the study indicate that e-commerce consumers, mainly those who are environmentally committed, are willing to choose and pay for a climate-compensated delivery option, it is therefore important that such an alternative can be chosen. (This paper is written in Swedish.)

The understanding of what motivates a customer to pay more for a product or service has al-ways been a fundamental question in business. To the end of answering this question, revenue management is a business practice that revolves around using analytics to predict consumer behavior and willingness-to-pay. It has been a common practice within the commercial airline and hospitality industries for over 30 years, allowing adopters to reach their service capacity with increased profit margins. In this thesis, we investigated the possibility to apply revenue management to the last mile delivery industry, an industry that provides the service of delivering goods from e-commerce companies to the consumer’s front door. To achieve this objective, a revenue management framework was conceived, detailing the interaction between the customer and a dynamic pricing model. The model itself was a product of a machine learning model, intended to segment the customers and predict the willingness-to-pay of each customer segment. The performance of this model was tested through a quantitative study on synthetic buyers, subject to parameters that influence their willingness-to-pay. It was observed that the model was able to distinguish between different types of customers, yielding a pricing policy that increased profits by 7.5% in comparison to fixed price policies. It was concluded that several factors may impact the customer’s willingness-to-pay within the last mile delivery industry. Amongst these, the convenience that the service provides and the disparity between the price of the product and the price of the service were the most notable. However, the magnitude of considering these parameters was never determined. Finally, em-ploying dynamic pricing has the potential to increase the availability of the service, enabling a wider audience to afford the service. / Vad som motiverar en kund att betala mer för en tjänst eller en produkt har länge varit ett centralt koncept inom affärslivet. Intäktsoptimering är en affärspraxis som strävar efter att besvara den frågan, genom att med analytiska verktyg mäta och förutse betalningsviljan hos kunden. Intäktsoptimering har länge varit framträdande inom flyg- och hotellbranschen, där företag som anammat strategin har möjlighets att öka försäljningsvinsten. I detta examensarbete undersöker vi möjligheten att applicera intäktsoptimering på sista milen industrin, en industri som leverar köpta produkten hem till kunden. För att uppnå detta har vi tagit fram ett ramverk för informationsflöden inom intäktsoptimering som beskriver hur kunder interagerar med en dynamisk prissättningsmodell. Denna prissättningsmodell framställs genom maskininlärning med avsikt att segmentera kundbasen, för att sedan förutse betalningsviljan hos varje kundsegment. Modellens prestanda mättes genom en kvantitativ studie på syntetiska kunder som beskrivs av parametrar som påverkar betalningsviljan. Studien påvisade att modellen kunde skilja på betalningsviljan hos olika kunder och resulterade i en genomsnittlig vinstökning på 7.5% i jämförelse med statiska prissättningsmodeller. Det finns mänga olika faktorer som spelar in på kundens betalningsvilja inom sista milen industrin. Bekvämlighet och skillnader i priset på produkten som levereras och tjänsten att leverera produkten är två anmärkningsvärda faktorer. Hur stor inverkan faktorerna som beskrivs i detta examensarbete, har på betalningsviljan, förblev obesvarat. Slutligen uppmärksammades möjligheten att, med hjälp av dynamisk prissättning, öka tillgängligheten av tjänsten då flera kunder kan ha råd med en prissättning som överväger deras betalningsvilja.