Att kunna läsa är avgörande för att bli en aktiv samhällsmedborgare. Enligt PISA-undersökningen från 2009 når var femte elev inte upp till kraven i läsförståelse och denna andel är ännu högre för elever med annat modersmål än svenska. Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera betydelsefulla faktorer för att andraspråkselever i förskoleklass och årskurs 1-3 ska utveckla sin läsförmåga på andraspråket svenska. Den frågeställning som studien tar sin utgångspunkt i och som besvaras i resultatet är: Vilka faktorer är betydelsefulla för att andraspråkselever i förskoleklass och årskurs 1-3 ska utveckla sin läsförmåga på andraspråket svenska? För att finna relevant material har ett antal kriterier fastställts och ett urval har gjorts. Materialet har sedan analyserats och jämförts. Studiens analys består av både internationell och nationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, böcker och en avhandling. Resultatet visar att ordförråd, fonologisk medvetenhet, strategianvändning, bakgrundskunskaper, textens påverkan, interaktion mellan lärare och elev samt lustfyllt och meningsfullt lärande är betydelsefulla faktorer för läsutveckling hos andraspråkselever.

Bemötandet har en central roll inom den palliativa vården. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om bemötandet och dess betydelse gentemot patienten som vårdas i livets slut. Målet med den palliativa vården är att vara lindrande samt att främja patienten och närståendes livskvalitet. Sjuksköterskan har en ledande roll inom teamet och ska ha förmåga att bemöta patienten efter det som denne är i behov av. Problemet är att om sjuksköterskan inte har tillräckligt med kunskap om bemötandet inom palliativ vård kan det leda till försämrad livskvalitet hos patienten och dennes anhöriga. Syftet är att studera betydelsefulla faktorer som sjuksköterskan bör beakta i bemötandet av palliativa patienter. Metoden är en litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet och samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Resultatet sammanställdes och ur detta framkom tre huvudteman nämligen; En god relation, En god kommunikation och En god omvårdnad. Samtliga teman har tillhörande subteman. Subteman för En god relation är; Skapa förtroende och Skapa förtroende till närstående. En god kommunikation har; Våga kommunicera, Tillämpa verbal kommunikation och Vara öppen för icke-verbal kommunikation, som subteman. Subteman för En god omvårdnad är; Vårda utifrån en helhetssyn och Främja Hopp. Avslutningsvis diskuteras två faktorer ur resultatet som författarna ansåg vara viktiga att uppmärksamma och studera närmare.

ISA 701 blev ett krav för börsnoterade företag 2016 och var tänkt att bidra till att minska informationsasymmetrin mellan revisorernas arbete och intressenter. Standarden innebär att revisorerna ska tydliggöra vilka som varit de mest betydelsefulla områdena i revisionen. Eftersom revisorns professionella bedömning både ska avgöra vilka och hur många områden som väljs ut blir det en bedömningsfråga.  En del studier har undersökt vad som påverkar antal Särskilt Betydelsefulla Områden (SBO) men inga eller ytterst få studier har undersökt om revisorernas personliga egenskaper (ålder och kön) eller personliga bakgrund (uppdragsperiod och erfarenhet) har någon påverkan. Studiens syfte är att förklara om det finns något samband mellan den påskrivande revisorns olika personliga egenskaper och det antal SBO revisorn kommunicerar i revisionsberättelsen. Studien har en deduktiv ansats och ett eklektiskt angreppssätt. Studien är kvantitativ och empirin består av sekundärdata. Empirin härstammar från en viss tidpunkt vilket gör detta till en tvärsnittsstudie. Studien fann inga signifikanta samband mellan varken revisorns ålder eller kön med antal kommunicerade SBO i revisionsberättelsen för svenska börsnoterade företag. Inte heller kunde några signifikanta samband dras mellan revisorns uppdragsperiod eller erfarenhet och antalet SBO. Kontrollvariablerna gjorde det däremot möjligt att finna positiva samband när hänsyn togs till exempelvis företagsstorlek och revisionsarvode. Det finns även skillnader mellan olika sektorer.

Revisionsbranschen har ifrågasatts efter flera skandaler där revisorer fått tagit en del av skulden. I ett försök att höja revisionens kvalitet, värde och relevans har Europeiska Kommissionen och IAASB bland annat infört en ny revisionsberättelse. Syftet med den nya revisionsberättelsen är att ge mer informativt värde till bolagets intressenter. En viktig del i detta är kommunikationen av Särskilt Betydelsefulla Områden, vilket är områden som enligt revisorns professionella bedömning är betydande för revisionen av det specifika företaget. Dessa områden ska vara företagsspecifika och handla om de mest relevanta riskerna för väsentliga felaktigheter. I Sverige rapporterades de första SBO i revisionsberättelser för räkenskapsår som avslutades 31 december 2016. Denna nya företeelse utgör ett outforskad område, som endast två pågående studier i en internationell miljö tidigare bidragit till. Syftet med vår studie är att kartlägga rapporteringen av SBO samt förklara vad som påverkar densamma. Hur revisorn tillämpar det nya verktyget och hur bakomliggande faktorer påverkar rapporteringen av SBO är inte allmänt känt. Eftersom rapporteringen ska vara företagsspecifik och belysa de mest relevanta riskerna för företaget och revisionen, menar vi att företagets egenskaper, branschtillhörighet och revisionsbyråer är av betydelse. Vi undersöker hur dessa faktorer påverkar Antal SBO, Antal SBO på Kontooch Bolagsnivå samt förekomsten av specifika typer av SBO. Följande problemfrågeställningar formuleras därmed: • Hur har rapporteringen av "Särskilt betydelsefulla områden" sett ut för svenska börsnoterade företag? • Hur påverkar företagsegenskaper, bransch och revisionsbyrå rapporteringen av antalet "Särskilt betydelsefulla områden"? • Hur påverkar företagsegenskaper, bransch och revisionsbyrå rapporteringen av de mest förekommande typerna av "Särskilt betydelsefulla områden"? För att undersöka detta går vi i en kvantitativ arkivstudie igenom vilka SBO som rapporterats under 2016 i 249 revisionsberättelser tillhörande bolag på Stockholmsbörsen Small-, Mid- och Large Cap. Vi presenterar deskriptiv statistik och tester där sex hypoteser prövas genom multipel- och logistisk regressionsanalys. Den deskriptiva statistiken visar främst att svenska revisorer rapporterar i genomsnitt färre SBO än i den jämförande studiemiljön. Utifrån testerna visar vi att rapporteringen av SBO överlag påverkas av vissa företagsegenskaper, branscher och revisionsbyråer. De främsta resultaten visar att företagets storlek och skuldsättning har betydelse för Antal SBO. Vi fastställer skillnader mellan revisionsbyråer där Deloitte rapporterar flest antal SBO. Vilka SBO-typer som rapporteras beror främst på revisionsbyrå och branschtillhörighet. Att det finns skillnader mellan revisionsbyråer indikerar att vilka områden revisionsbyråerna finner betydande inte generellt sett är samma. Av våra resultat att döma finns det tendenser till att de svenska revisorerna rapporterar SBO enligt avsikten av införandet, nämligen företagsspecifikt.

Den kritik som medföljde finanskrisen 2008 och tidigare branschskandaler inom revisionsyrket har gjort att kraven på revisorer höjts, där bland annat IAASB och Europeiska Kommissionen krävt mer detaljerade revisionsberättelser från revisorerna. För kalenderåret 2016 kommer samtliga bolag att få en ny revisionsberättelse som är strukturerad med ett nytt innehåll sett till dess deskriptiva delar. För börsbolag kommer det ytterligare direktiv som innebär att de måste rapportera om ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ som regleras av ISA 701. Detta är specifikt för respektive bolag och varje enskild revisor skall anpassa detta efter bolaget i fråga. Studien tar sitt ursprung under våren 2017 där svenska revisorer för första gången arbetar enligt de nya regelverken. Det empiriska gapet kan kortfattat förklaras som att det föreligger i hur svenska revisorer tillämpar ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’ och andra regler avseende den nya revisionsberättelsen. Det huvudsakliga syftet med studien är att förstå hur revisorn väljer ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’ för ett bolags mening. Det innebär att förstå processen och tillvägagångssättet en revisor går igenom för att välja specifika områden för respektive bolag. För att förstå hur revisorn identifierar och väljer vilka områden som är särskilt betydelsefulla har studien som syfte att förstå vilka kontexter som påverkar revisorns identifiering och beslutsfattande avseende ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’. Vidare är det att förstå hur man förberett sig inför de nya regelverken för att få helhetsbilden av det hela. Den huvudsakliga frågeställningen som studien skall besvara lyder: • “Hur ser processen för svenska revisorer ut när det kommer till identifiering och beslutsfattande avseende ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’?” De slutsatser studien återger kan kort förklaras med att revisionsprocessens struktur inte är förändrad i och med införandet av den nya revisionsberättelsen och ’Särskilt Betydelsefulla Områden’. Identifiering av riskområden sker i planeringsstadiet där revisorn med hjälp av sin professionella bedömning avgör vilka områden som behöver särskild granskning. Arbetet med ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ är en successiv process som pågår under hela revisionen där riskområden kan tillkomma eller försvinna under tidens gång. Det avslutande arbetet med ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ görs efter bokslutsgranskning där revisorn kan göra den sammanställda slutsatsen av revisionen. Det produktiva arbetet sker i avrapporteringsstadiet där revisorn framställer revisionsberättelsen och formulerar text för respektive område. Det är framförallt områden med bedömningar, komplexitet eller udda transaktioner som tenderar att bli särskilt betydelsefulla och där det finns risk för en väsentlig påverkan på ett bolags finansiella rapportering. Vi konstaterar att arbetet med ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ är ingenting nytt för revisorn i avseende till att identifiera risker och utföra granskningsåtgärder på dessa. Det tillförande arbetet handlar mer om att kommunicera och dokumentera dessa områden på ett mer konkret sätt än tidigare. Revisorerna är eniga i att den nya revisionsberättelsen har ett ökat mervärde för användarna, och att det framförallt är ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ som ger det ökade mervärdet. Vidare är de eniga i att revisionsberättelsen idag är originell för respektive bolag och att processen för ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ utförs för respektive bolag.

Den standardiserade revisionsberättelsen har under en längre tid kritiserats för att inte vara tillräckligt informativ. Detta har resulterat i att IAASB infört en helt ny standard, ISA 701. Införandet av ISA 701 innebär stora förändringar för revisorn som nu tvingas rapportera om Särskilt betydelsefulla områden, SBO. IAASB:s övergripande syfte är att SBO ska öka revisionens transparens gentemot användare av finansiella rapporter. Det finns dock vissa motsättningar inom ramen för revisionsprofessionen vilka riskerar att hindra revisorn från att genom rapporteringen av SBO öka revisionens transparens. Den problematik, bestående av intressekonflikter, revisorn utsätts för i kombination med att det är den första rapporteringsperioden har lett fram till studiens frågeställningar: (1) Hur resonerar praktiserande revisorer gällande sina möjligheter att öka revisionens transparens genom rapporteringen av SBO? (2) Hur väl efterlevs ISA 701 vid revisorns rapportering av SBO bland svenska noterade bolag? För att besvara studiens frågeställningar syftar studien till att undersöka och förklara revisorns inställning gällande utformningen av SBO, samt kartlägga och analysera den första rapporteringen av SBO i svenska noterade bolag och tillsammans öka förståelsen för SBO och dess inverkan på revisionens transparens. Genom en kombinerad forskningsansats med både kvalitativa och kvantitativa inslag har empiri från intervjuer med 6 revisorer som har en central roll vid utformningen kombinerats med en dokumentstudie där innehållet i 75 noterade bolags SBO-avsnitt kartlagts. Studiens resultat visar att revisorn i stor utsträckning upplever det möjligt att öka revisionens transparens även om det ständigt krävs en balansgång mellan transparens och faktorer som tystnadsplikt, vinstsyfte och relationen till klienten. Dokumentstudien visar att efterlevnaden i generella termer är hög. Studien har vidare lyckats identifiera vissa tendenser i rapporteringen. Vid situationer där stöd i form av årsredovisningen finns tenderar revisorn att lämna mer bolagsspecifik och uttömmande information medan revisorn lämnar mer försiktig och neutral information vid situationer där stöd istället saknas. Studien indikerar att revisorn har incitament att säkerställa att informationen i SBO avspeglar den utförda revisionen, i kombination med den höga efterlevnaden av ISA 701 förefaller således revisionens transparens gentemot omgivningen ökat. Trots denna slutsats är ett anmärkningsvärt resultat det faktum att revisorn är skeptisk till värdet av SBO. Trots omfattande förändringar av revisionsberättelsen upplever revisorn att intresset från användarna är fortsatt lågt, vilket kan komma att leda till transparensen och efterlevnaden i framtida rapporteringsperioder minskar.

Revisionsberättelsen och dess roll att förmedla trovärdig och väsentlig information har länge varit uppe för diskussion. Kritiker menar att revisionsberättelsen har utvecklats till en alltför standardiserad rapport där det råder brist på transparens i revisionen samt att kommunikationen med intressenter är bristfällig. Detta resulterade i att IAASB, parallellt med EU, utvecklade den nya utökade revisionsberättelsen i syfte att höja dess kommunikativa värde, relevans och kvalitet. De nya direktiven trädde i kraft den 15:e december 2016 i form av sex reviderade och en helt ny standard. Den mest signifikanta förändringen är den nya standarden ISA 701 som handlar om Särskilt Betydelsefull Områden (SBO). SBO omfattar de områden som i revisorns professionella bedömning är av särskilt betydande karaktär för det reviderade företaget. Dessa områden ska vidare vara specifika för varje enskilt företag och även behandla vad som har varit mest problematiskt i revisionen. Den ytterligare informationen ska ge användarna mer insyn i revisionsprocessen och öka förståelsen för de områden som krävt betydande bedömningar.  Denna studie syftar därmed att ge en bild av hur den nya standarden gällande SBO fungerar i praktiken, vilken utformning de SBO som rapporterats har och om införandet av SBO har förändrat revisionsberättelsen sett till räkenskapsåren 2015 och 2017. För att få en bredare bild kompletteras detta med att undersöka och jämföra om revisionskvaliteten förändrats i och med den utökade revisionsberättelsen.  Med utgångspunkt i teorierna om informationsgapet och förväntningsgapet samt agentteorin undersöktes studiens syfte genom en kvantitativ innehållsanalys, där revisionsberättelser från svenska börsnoterade bolag kodats och analyserats efter framtagna kategorier. Denna information har sammanställts som deskriptiv statistik för att konkret se förändringarna mellan åren sett till bland annat längd, antal SBO och utvalda nyckelord. För att mäta revisionskvaliteten prövades istället en huvud- och tre delhypoteser genom en multipel regressionsanalys. Den data som användes som grund för både innehållsanalysen och hypotesprövningen kommer från databasen Orbis Europe och är ett register på 394 svenska börsnoterade företag.  Resultatet visar att det skett märkbara förändringar från ett år innan till ett år efter implementeringen av den utökade revisionsberättelsen. Detta i form av en längre rapport, där olika typer av SBO rapporteras i majoriteten av företagen, och där rapporten frångått sin standardiserade mall genom en större spridning på valda nyckelord. Resultatet finner däremot inte stöd för att det finns en negativ, signifikant effekt mellan den utökade revisionsberättelsen och revisionskvalitet som följd av lägre oväntade periodiseringar. Det finns dock ett stöd för att rapporteringen av SBO har en negativ, signifikant effekt på oväntade periodiseringar vilket således betyder en högre revisionskvalitet.

Inledning Barn upplever många övergångar under sin tid i förskola och skola. Vi vill undersöka hur förskollärare och lärare förbereder barnen på dessa övergångar och hur de gör för att det ska bli en så bra övergång som möjligt för varje enskilt barn samt i gruppen som helhet. Vidare undersöker vi vilka faktorer som pedagogerna anser vara viktiga för en positiv övergång. Övergångar kan vara känsliga för barn och det är därför viktigt att övergångarna är välfungerande. Vi vill på så sätt bidra till mer kunskap inom det här området. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och lärare i förskoleklass resonerar kring övergången från förskola till förskoleklass, med speciellt fokus på det sociala samspelets betydelse. Forskningsfrågor • Hur beskriver pedagogerna i vår studie att rutinerna ser ut vid övergången mellan förskola och förskoleklass? • Vilka faktorer är betydelsefulla enligt pedagogernas beskrivning, för att barnet ska få en positiv övergång från förskola till förskoleklass? • Hur beskriver pedagoger arbetet med den sociala aspekten kring övergången från förskola till förskoleklass? Metod Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med fem förskollärare och en grundskollärare i förskola och förskoleklass. Resultat I resultatet redovisas deltagarnas intervjusvar. Det framkommer att den sociala aspekten i anknytning till barnens trygghetskänslor är en stor och betydelsefull faktor för att övergången mellan förskola och skola ska fungera väl. Det framkommer att det finns skillnader mellan hur pedagogerna arbetar gällande övergången. På en del förskolor arbetas det betydligt mer med den sociala aspekten.

Bakgrund   Sedan mitten av 1990-talet har dödligheten av hjärtinfarkt halverats tack vare forskning kring hjärt- och kärlsjukdomar. Då flera studier visar att många patienter som överlever en hjärtinfarkt upplever lågt välbefinnande behöver dessa stöd i sin återhämtningsprocess. Syfte Syftet var att belysa betydelsefulla faktorer vid bemötandet av patienter under återhämtningsprocessen efter hjärtinfarkt, detta ur ett patientperspektiv. Metod   En litteraturstudie har gjorts utifrån tio kvalitativt vetenskapliga artiklar  hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Efter att kritiskt ha granskat artiklarnas resultat sammanfördes dessa i en översiktstabell. Utifrån detta identifierades återkommande nyckelord, vilka alla svarade på syftet, för att därefter sammanställas under fem kategorier.                              Resultat  De fem kategorier som framkom är: Kunskap och information, Acceptans och hanteringsstrategier, Den upplevda kroppen, Goda sociala relationer och Existentiell mening. Resultatet visar att patienter som överlevt en hjärtinfarkt är i stort behov av relevant kunskap och information, såväl verbal som skriftlig sådan. Även acceptans är väsentligt liksom möjligheten att skapa strategier för att kunna hantera den förändrade livssituationen. Genom familj och vänner men även genom medpatienter med liknande upplevelser visar sig goda sociala relationer ha stor betydelse för patienterna. Slutligen visar resultatet hur känslan av hopp och existentiell mening är ett viktigt stöd för en positiv återhämtningsprocess. Diskussion Diskussionen har berört de fem kategorierna utifrån såväl tidigare relevant forskning som Antonovskys teoribildning om Känsla av sammanhang, KASAM. Sjuksköterskor kan bidra till en god återhämtningsprocess genom att öka patienters kunskap och stärka förmågan att acceptera för att de ska kunna få en ökad förståelse och begriplighet för sitt aktuella hälsotillstånd. Verktyg och strategier för livsstilsförändringar bör erbjudas vilket kan underlätta för patienterna att kunna hantera sin situation. Dessutom ska sjuksköterskan inge stöd och hopp för att öka känslan av meningsfullhet. / Background  Thanks to cardiovascular science, myocardial infarction has been halved by fifty percent since the 1990’s. However, many studies show that the majority of the ones who survive from a myocardial infarction experience low levels of wellbeing why support is needed in the process of recovery. Aim The aim of this study was to illuminate significant factors in the encounter of patients recovering from a myocardial infarction, from a patient’s perspective Methods  A literature review was made based on ten qualitative, scientific articles retrieved from the databases Cinahl and PubMed. The contents of the                     articles were critically reviewed and put together in an overview table. Accordingly to the results of the studies significant keywords were identified and compiled into five categories. Results The five categories is: Knowledge and information, Acceptance and strategies, Experience of the body, Significant social relations and Existential meanings. The findings show that patients who survives a myocardial infarction is in great need of relevant knowledge and information, both verbally and in writing. Acceptance and strategies is important to handle the life changing factors. The result shows that social relations like family and friends, as well as other patients with similar experiences, also has a significant impact on the patients. Finally, hope and the experience of living a meaningful life is an important support in a positive process of recovery. Discussions The five categories have been discussed by previous, significant science and the theoretical base Sense of coherence, by Antonovsky. To achieve a positive process of recovery nurses can help patients by increasing their knowledge and strengthening their ability to accept and understand the new state of health. Life changing tools and coping strategies should be provided by nurses as well as giving hope and support to facilitate the situation and increase the experience of a meaningful life.

Antalet andraspråkselever i skolan ökar och dessa elever utgör nu en stor del av det heterogena klassrummet. Det är därför viktigt att lärare vet hur undervisningen av dessa elever på ett effektivt sätt ska utformas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka, sammanställa och presentera vad forskning säger om förutsättningarna för andraspråkselevers språkutveckling i skolan. Med detta syfte som utgångspunkt formulerades följande forskningsfråga: ● Vilka möjligheter och hinder lyfter forskning fram för språkutveckling i skolan för andraspråkselever? Materialet som ingår i studiens urval består av både internationell och nationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, avhandlingar, forskningsrapporter, konferensbidrag och en bok. Ur resultaten framgår att tillgång till modersmålet är den faktor som har störst betydelse för inlärningen av ett andraspråk. Resultaten visar också att lärarens förhållningssätt, kompetens och stöd är viktigt för andraspråkselevers språkliga framgång. Slutligen har tidigare kunskap och erfarenhet samt undervisningsspråket betydelse i andraspråkselevers lärprocess.