This study aims to get a better understanding of the oviposition-behaviour of the butterfly Marsh Fritillary (Euphydryas aurinia), in the area Bälsalvret on the Island of Gotland. The study may provide helpful information to aid the conservation of the species in the area and also provide overall knowledge about the female’s preferences when it comes to choosing microhabitat and host plant for their eggs. The analysis of the microhabitat preference for oviposition by the Marsh Fritillary showed that eggs were predominantly laid on large-sized host plant individuals with a warmer microclimate; with a preference for the rosette diameter, the length and the width of the leaf and the number of Succisa pratensis individuals in the vicinity. This indicates that the female’s priority is to place the eggs at the most optimal place for their offspring’s survival and growth.

The stretch from the riparian zone of a major river, through the mouth and upstream in tributaries forms a range of differing habitats. The aim of this study was to investigate the effect of these different habitats on the riparian frog community in primary rain forest in Borneo; i.e. examine whether any gradients could be demonstrated in terms of species composition, diversity and density of frogs, as well as which environmental characteristics that seem to be of most importance in forming habitats of high conservational value. A major river, Segama, and three of its tributaries were investigated. The surveys were carried out at night by searching for frogs visually and acoustically along the streams, from the shore of the Segama river and 400 metres upstream in the tributaries. In all transects 10 habitat variables were also measured. The results from the study show a significantly lower diversity and abundance of frogs along the shores of Segama and close to the mouths of the tributaries compared to further upstream, and a significant difference in species assemblage. Most species exhibited a negative correlation with the downstream transects or were not found there at all. The habitat characteristics waterfalls and boulders were found to be of most importance for the diversity and abundance of frogs, making these characteristics key components of habitats with high conservational value. Major rivers could also potentially form dispersal corridors for invasive species, which findings of the introduced species Fejervarya limnocharis along the shores of Segama shows.

Jordens biologiska mångfald minskar i en allt snabbare takt, men mitt i denna ekologiska katastrof börjar arter på vissa håll att återkomma. De stora rovdjuren i Europa är ett sådant exempel. Från att ha varit försvunna från stora delar av sina utbredningsområden är de flesta populationer numera stabila eller ökande. I Skandinavien har lodjurspopulationen expanderat och efter närmare 100 års reproduktiv frånvaro förekommer åter föryngringar i Sydsverige. I Östergötland finns i dagsläget ca 50–55 individer och mycket tyder på att stammen kommer att fortsätta öka. Genom att sammanställa och analysera data från inventeringsrapporter, observationsloggar och avskjutningsstatistik har jag undersökt lodjurspopulationens utveckling i Östergötland och beräknat länets bärkraft för lo. Beräkningen av bärkraften har utgått från klövviltförekomsten samt mängden lämpligt habitat. Resultaten visar att Östergötland har gott om lämpligt habitat och en hög bytesdensitet, som är jämförbar med flera lodjurstäta områden i Europa. Givet dessa förutsättningar har Östergötland en bärkraft för lo som ligger långt över dagens populationsnivå. Uppskattningsvis kan Östergötland hålla mellan 80–140 självständiga individer. Detta skulle innebära en fördubbling av dagens antal och kunna leda till såväl positiva som negativa konsekvenser för samhället. Lodjur kan innebära ett hot mot tamboskap, men de senaste årens rapportering visar att angreppen orsakade av lodjur är begränsade. Även påverkan på klövviltstammarna är i dagsläget försumbar. På sikt skulle dock en större lodjurspopulation kunna reglera klövviltet och på så vis minska mängden trafikolyckor och skador på skog. / Global biological diversity is declining at rates comparable to historic mass extinction events. Despite this, some species are returning to their former ranges, an example being the great carnivores in Europe. After being driven to the verge of extinction, most of today’s populations have recovered to a stable level. The Eurasian lynx (Lynx lynx) has re-expanded its range in Scandinavia and, after almost 100 years, is once again reproducing in southern Sweden. There are currently about 50-55 individuals in Östergötland county, and many factors implies that their number will continue to grow. By collecting and analysing data from different governmental reports and other sources I have tried to cover the development of Östergötland’s lynx population and to calculate the carrying capacity. The calculations are based on ungulate densities and amount of suitable habitat. The results of the study show that Östergötland contains a large amount of connected woodland habitat and high densities of prey, comparable to regions in Europe with high occurrence of lynx. Given these circumstances Östergötland has the capacity to support approximately 80-140 independent individuals. These numbers are twice as large as today’s population level and if reached could lead to positive as well as negative consequences for society. The lynx is a known threat to livestock but reports from recent years suggests that lynx attacks on sheep in Östergötland are limited. The effects of the current lynx population on ungulate demographics are also negligible. Although, these effects might increase with a larger lynx population, leading to lower rates of vehicle collisions and less damage in the forestry sector.

Population studies have become important tools in conservation biology and genetic analyses are used to investigate genetic diversity within and among populations. Genetic variation can help improve fitness and ecological resilience. However, knowledge about genetic diversity is scarce for most wild species in Sweden. Insight in genetic population structure, can help us understand a species ́ ecological traits and improve species conservation. Fungi are fundamental components in terrestrial ecosystems, yet they have gotten little attention in conservatory work in Europe. In my bachelor thesis, by a short literature review and GIS- analysis of species occurrence data, I have developed a sampling scheme for a conservatory, genetic population study of the threatened pig’s ear mushroom, Gomphus clavatus. The population study aims to investigate genetic structures of the pig’s ear mushroom, in Sweden and surrounding countries. I collected occurrence data from nine countries and processed a total of 3232 findings, which were all compiled in Arcmap. A preliminary selection of localities in Sweden was made through identifying around twenty localities with recent findings, in protected areas. Eight localities of particular interest were included in the selection, one location with findings of morphologically divergent specimens were among those localities. For the surrounding countries, the preliminary selection included localities with findings reported between years 2015–2020. In my literature review, previous studies were not comparable in a way that could guide the design of a sampling scheme for the pig ́s ear mushroom. For clonal species, one should prioritize the total number of localities rather than the number of samples per site, and vice versa for sexually reproducing species. Since the pig ́s ear mushroom belongs in both groups, I suggest a combination of higher density sampling efforts at two localities, together with single sampling at a greater number of geographically distributed localities.

Guamkungsfiskare (Todiramphus cinnamominus), endemisk för Guam och utdöd i vilt tillstånd, till följd av den invasiva orm-arten brown tree snake (Boiga irregularis) (BTS), är en av världens mest hotade fågelarter. Guamkungsfiskaren räddades genom att 29 individer placerades i fångenskap för bevarandeavel innan arten dog ut på Guam 1986. Syftet med det här arbetet är att sammanfatta kunskapsläget om hur guamkungsfiskaren framgångsrikt kan åter-/bevarandeintroduceras i vilt tillstånd, och ämnar att besvara frågan om vilka typer av bevarandeåtgärder som behövs för att arten ska bli livskraftig.  De största hoten mot artens överlevnad är inavel och den dåliga reproduktiva framgången i fångenskap. Dagens cirka 140 individer härstammar genetiskt från 17 individer och på individnivå påverkar inavelsdepressionen livslängd och reproduktionsframgång negativt. För att kunna möjliggöra en bevarandeintroduktion och/eller återintroduktion av arten och säkerställa dess överlevnad i fångenskap behöver reproduktionsförmågan ökas. De estimerade kostnaderna för bevarandeåtgärder som tänkt säkerställa att arten blir livskraftig igen på Guam - vilket är det slutgiltiga målet - landar på 146 miljoner amerikanska dollar. Aktuell plan, som inväntar tillstånd och finansiering, är att istället bevarandeintroducera guamkungsfiskaren på Palmyraatollen 2022/2023. Ex-situ behövs åtgärder som efterliknar kungsfiskarens naturliga habitat och mikroklimat, handmatning av ungfåglar, direkt förflyttning av ungar vid ålder då de lämnat boet och för att i bättre utsträckning låta guamkungsfiskarna forma par själva. Därtill behöver arten beteendetränas i att upptäcka hot som kan vara fatala i naturen. För en återintroduktion på Guam behöver in-situ-åtgärder riktas mot att: avlägsna den införda ormen (BTS) permanent, restaurera ekosystemet genom återplantering och återförvildning med mikronesiska starar (Aplonis opaca); och reducera konkurrens från svart drongo (Dicrurus macrocercus). För en bevarandeintroduktion på Palmyraatollen behöver råttor avlägsnas. Allmänna in-situ-åtgärder för en bevarandeintroduktion är att: reducera predation; säkerställa skyddade och lämpliga habitat med tillräcklig föda och boplatser; samt minska eventuell konkurrens.  För att ta hänsyn till stokastiska händelser och för att klassificera arten som livskraftig behöver återintroduktionen och/eller bevarandeintroduktionen leda fram till en etablering av två populationer om minst 1000 individer vardera. Flera andra öar, förutom Palmyraatollen, har visat sig lämpliga för en bevarandeintroduktion. Åter-/bevarandeintroduktioner är fyllda av osäkerhet och därför behöver beslut om: plats; tid på året; ålder på individer; metod; antal utsläpp; och antalet individer för varje utsläpp, tas genom en strukturerad beslutsfattande- modell som är långsiktig och beprövat framgångsrik, och testas på en närbesläktad kungsfiskare-art, halsbandskungsfiskare (Todiramphus chloris). Efter en åter-/bevarande- introduktion behöver arten övervakas både ekologiskt och genetiskt för att reflektera över framtidsscenarion som i förtid synliggör åtgärder som kan behöva appliceras. Den närmaste tiden är avgörande för guamkungsfiskarens överlevnad, och det är betydelsefullt att följa dess utveckling, för att få fördjupad insikt i bevarande- och återintroduktionsbiologi av arter som är utdöda i vilt tillstånd.

Insect pollinators provide indispensible ecosystem services for agricultural, natural and urban ecosystems, and have been declining drastically around the globe. These declines are largely due to fragmentation and loss of habitat resulting from urbanization and intensification of agriculture, and raise concerns over global food security. The purpose of this paper is to investigate the effects of urbanization on abundance, species richness and diversity of insect pollinators, and whether urban environments have potential as sites for conservation. Cities are highly heterogeneous environments with ample foraging and nesting opportunities and can house an abundance and diversity of pollinators. Urban environments can serve as refuges for many pollinator species. Effective city planning and mixed conservation strategies can help to promote healthy populations of insect pollinators in urban environments, which can help to stabilize populations in rural settings, thereby ensuring pollination services for agriculture and terrestrial ecosystems. / Pollinerande insekter (pollinatörer) bidrar med oumbärliga ekosystemtjänster till jordbruk och naturliga och urbana ekosystem, och de har minskat drastiskt i antal runt hela jorden. Dessa nedgångar orsakas till största del av habitatförstöring och -fragmentering, och väcker oro över den globala matsäkerheten. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur urbanisering påverkar abundans, artrikedom och biodiversitet hos pollinatörer, samt om urbana miljöer har potential som platser för bevarande av pollinatörer. Städer är mycket heterogena områden med gott om matresurser och boplatser, och kan husera en mångfald av pollinatörer. Urbana miljöer lämpar sig bra som platser för bevarande av pollinatörer. Med effektiv stadsplanering och en blandning av olika bevarandestrategier kan städer uppehålla hälsosamma populationer av pollinatörer. Detta kan hjälpa till att stabilisera populationer på landsbygden och därmed säkerställa pollinationstjänster till såväl jordbruk som naturliga terrestra ekosystem.

During the past century the Swedish otter (Lutra lutra) population showed a rapid decline in abundance and genetic diversity. Among the most affected areas was the southern province of Skåne. After prohibiting hunting of otters and banning harmful pollutants like PCB, Swedish populations slowly recovered. To some areas the otter returned late, like Kristianstad in north-eastern Skåne. Here, the River Helge å enters Kristianstad’s Vattenrike, Biosphere Reserve and forms a biodiverse wetland. By 2011, otters had established once more along the river. In recent years, a female otter with cubs have appeared outside Vattenriket visitor’s centre “naturum”, to the joy of inhabitants and visitors. In Kristianstad, otters have become a recurring winter attraction. However, not much is known about this new population. For assessment of abundance and genetic diversity, microsatellite variation was investigated among now-living individuals from eleven sites in the Biosphere reserve, and stored museum samples from ten otters with origins in North-eastern Skåne. Using a non-invasive methodology, investigated DNA was extracted from faeces and muscle tissue from dead individuals. Multiple replicate screening was performed to detect errors in genotyping procedures. Results show the presence of three now-living individuals (two males and one female). Now-living otters and museum specimens from north-eastern Skåne were not closely related. Sampled individuals show Hardy-Weinberg Equilibrium, but their heterozygosity is very low. Results suggest that, even though some individuals may remain undetected, low admixture of new genes may be a cause for concern. For long-term protection and management in Kristianstad’s Vattenrike, Biosphere Reserve, further knowledge is needed about our new and precious otter population. / Den svenska utterstammen (Lutra lutra) genomgick drastiska populationsminskningar under mitten av 1900-talet. Minskningen ledde till en förlust av genetisk diversitet i många områden, och bland de värst drabbade var Skåne. Uttern blev fredad från jakt och ett förbud mot det skadliga miljögiftet PCB infördes, vilket skapade förutsättningar för utterpopulationen i Sverige att långsamt återhämta sig i antal. Men uttern återvände sent till vissa områden, som Kristianstad i Nordöstra Skåne. Genom staden Kristianstad rinner Helge å, som formar vidsträckta, artrika våtmarker i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Uttern visade inga tecken på återkomst till området förrän 2011. De senaste åren har en utterhona med ungar regelbundet visat sig vid besökscentret ”naturum”, till glädje för stadens invånare och besökare. Uttrarna har blivit en återkommande vinterattraktion i Kristianstad. Men kunskapen om den nya populationen är begränsad. För uppskattning av antal och genetisk diversitet, undersöktes mikrosatellitvariationer hos nu levande individer från elva lokaler i Vattenriket. För jämförelse inkluderades arkiverade prover från Naturhistoriska Riksmuseets ”Miljöprovbank”, från tio döda uttrar med ursprung i Nordöstra Skåne. Med icke-invasiva metoder undersöktes DNA som extraherats från avföring- och muskelvävnad. Multipel replikatanalys gjordes för detektering av eventuella fel i genotypningsproceduren. Resultaten visar förekomsten av tre nu levande individer i Vattenriket (två hanar och en hona). Det är dock troligt att en- eller flera nu levande individer kan ha undkommit identifiering. Individerna var inte nära släkt med museiexemplaren från Nordöstra Skåne. Studerade individer är i Hardy-Weinberg jämvikt, men heterozygositeten är låg. Låg heterozygositet kan bero på en låg genomblandning i populationen, vilket kan vara en anledning till oro och bör undersökas närmre. Det behövs ytterligare kunskap och studier för att långsiktigt skydda och förvalta den nya, värdefulla utterpopulationen i Kristianstads Vattenrike.

<p>Land use change constitutes a primary driving force in shaping social-ecological systems world wide, and its effects reach far beyond the directly impacted areas. Graph based landscape ecological tools have become established as a promising way to efficiently explore and analyze the complex, spatial systems dynamics of ecological networks in physical landscapes. However, little attention has been paid to making these approaches operational within ecological assessments, physical planning, and design. This thesis presents a network based, landscape-ecological tool that can be implemented for effective use by practitioners within physical planning and design, and ecological assessments related to these activities. The tool is based on an ecological profile system, a common generalized network model of the ecological infrastructure, graph theoretic metrics, and a spatially explicit, geographically defined representation, deployable in a GIS. Graph theoretic metrics and analysis techniques are able to capture the spatio-temporal dynamics of complex systems, and the generalized network model places the graph theoretic toolbox in a geographically defined landscape. This provides completely new insights for physical planning, and environmental assessment activities. The design of the model is based on the experience gained through seven real-world cases, commissioned by different governmental organizations within Stockholm County. A participatory approach was used in these case studies, involving stakeholders of different backgrounds, in which the tool proved to be flexible and effective in the communication and negotiation of indicators, targets, and impacts. In addition to successful impact predictions for alternative planning scenarios, the tool was able to highlight critical ecological structures within the landscape, both from a system-centric, and a site-centric perspective. In already being deployed and used in planning, assessments, inventories, and monitoring by several of the involved organizations, the tool has proved to effectively meet some of the challenges of application in a multidisciplinary landscape.</p>

Land use change constitutes a primary driving force in shaping social-ecological systems world wide, and its effects reach far beyond the directly impacted areas. Graph based landscape ecological tools have become established as a promising way to efficiently explore and analyze the complex, spatial systems dynamics of ecological networks in physical landscapes. However, little attention has been paid to making these approaches operational within ecological assessments, physical planning, and design. This thesis presents a network based, landscape-ecological tool that can be implemented for effective use by practitioners within physical planning and design, and ecological assessments related to these activities. The tool is based on an ecological profile system, a common generalized network model of the ecological infrastructure, graph theoretic metrics, and a spatially explicit, geographically defined representation, deployable in a GIS. Graph theoretic metrics and analysis techniques are able to capture the spatio-temporal dynamics of complex systems, and the generalized network model places the graph theoretic toolbox in a geographically defined landscape. This provides completely new insights for physical planning, and environmental assessment activities. The design of the model is based on the experience gained through seven real-world cases, commissioned by different governmental organizations within Stockholm County. A participatory approach was used in these case studies, involving stakeholders of different backgrounds, in which the tool proved to be flexible and effective in the communication and negotiation of indicators, targets, and impacts. In addition to successful impact predictions for alternative planning scenarios, the tool was able to highlight critical ecological structures within the landscape, both from a system-centric, and a site-centric perspective. In already being deployed and used in planning, assessments, inventories, and monitoring by several of the involved organizations, the tool has proved to effectively meet some of the challenges of application in a multidisciplinary landscape.