Utvecklingen med automatiserade funktioner i fordon går framåt och i framtiden är det möjligt att bilen är helt självkörande. Stockholm växer och även trafiken vilket medför utmaningar att lösa som exempelvis att öka framkomligheten, tillgänglighet och hållbarhet. Därför har Stockholms stad tagit fram mål för tydliggöra vad det framtida gaturummen ska uppfylla. Syftet med denna rapport var att sammanställa information om hur autonoma fordon kan påverka gatuutformningen samt jämföra resultatet med målen om gatuplanering i Stockholms stad. Resultatet visade att autonoma fordon kan möjliggöra en ökad delningsekonomi inom transportsystemet där allt färre människor äger ett eget fordon. I stället kan fordonen ingå i nya mobilitetslösningar. Detta kan medföra en förbättrad markanvändning och nya möjligheter till hur vi använder gaturummen. Exempelvis nämns gaturummet kunna stängas av för trafik efter rusningstid och ge plats för andra aktiviteter. Resultatet visade även att fordonenen har behov för mer integrerad teknik i gaturummen samt krav på högre läsbarhet av linjemarkeringar och vägmärken. En slutsats som kunde dras var att många utav Stockholms stads mål kan uppnås, exempelvis miljömål, mindre trängsel och högre trafiksäkerhet. Av resultatet framgår det att de två viktigaste faktorerna är den politiska och tekniska utveckling kring autonoma fordon. / The development with automated functions in vehicles is moving forward and in the future it is possible that cars is completely self-driving. Stockholm is growing and also the traffic, which poses challenges to solve, such as increasing accessibility, availability and sustainability. Therefore, the City of Stockholm has developed goals for clarifying what the future street areas should fulfill. The purpose of this report was to compile information on how autonomous vehicles can influence street design and compare the results with the goals of street planning in the City of Stockholm. The result showed that autonomous vehicles can enable an increased sharing economy within the transport system, which means that fewer people own their own vehicle. Instead, the vehicles can be included in new mobility solutions. This can lead to improved land use and new opportunities for how we use the street space. For example, the street room is mentioned as being able to be switched off for traffic after rush hour and providing space for other activities. The results also showed that the vehicles need more integrated technology in the street space and requirements for higher readability of line markings and road signs. One conclusion was that many of Stockholm's goals can be achieved, such as environmental goals, less congestion and higher road safety. The result shows that the two most important factors are the political and technical development of autonomous vehicles.

A range extender in a battery electric vehicle supplements the existing drive system as an add-on module. Range extenders can comprise of any combination of conventional fuel, battery or fuel cell driven modules. The idea of a sub-system changes with the type of range extender. In this work, hydrogen generation is studied, a fuel is used to power the range extender via a fuel cell.The thesis presents the work in progress for development of the sub-system for a range extender based on on-board production of hydrogen for automobiles. Several aspects of chemistry play equally pivotal role in control, hassle-free operation and safety of the system. Aftertreatment of the fuel by-products is the notorious issue that limits the reusing the reactor effecting the range extender. Along with this, reducing the reaction time with minimal usage of fuel is investigated. Both of these pressing issues are resolved correspondingly to an extent with the addition of several chemicals. In addition, with the help of characterization techniques, a robust circular economy outlook of the range extender system has been initiated. / En distansförlängare i ett eldrivet fordon kompletterar det befintliga drivsystemet som en tilläggsmodul. Distansförlängaren kan vara olika kombinationer av konventionella bränsle-, batteri- och bränslecelldrivna moduler. Utformningen av de övriga delarna av undersystemet beror på vilken distansförlängare som används. I detta arbete drivs distansförlängaren av en bränslecell, bränslet till bränslecellen genereras i distansförlängaren. Avhandlingen presenterar det pågående arbetet för utvecklingen av undersystemet hos en distansförlängare. Undersystemet baseras på ombordsproduktion av väte för bilar. Flera aspekter av kemi spelar en lika viktig roll i kontroll, problemfri drift och säkerhet. Efterbehandling av bränslets biprodukter är det ständiga problemet som begränsar reaktorns återanvändbarhet vilket påverkar distansförlängaren. Tillsammans med detta undersöks minskning av reaktionstiden med minimal användning av bränsle. Båda dessa pressande problem löses i en utsträckning med tillsatsen av flera kemikalier. Dessutom har en robust cirkulärekonomisk syn på distansförlängaren utvecklats med hjälp av olika karakteriseringstekniker.

Göteborgs Tekniska College valde att starta en ny kurs våren 2018 inom Teknik specialisering. Kursen skulle inkludera ett större projekt där deltagarna får bygga en självkörande bil i en ”uppkopplad stadsmiljö” med målet att utveckla och tillämpa färdigheter inom programmering, elektronik och projektutförande. Inom dessa ramar syftar examensarbetet att ta fram teoretiskt och praktiskt material för att framställa en prototyp för en automatiserad bil och kursens genomförande. Teorimaterialet innehåller kunskap som krävs utav elever för att kunna bygga en självkörande bil (autonom bil). Den praktiska delen innebär att bygga en fungerande självkörande bil så att den kan navigera sig fram inom ett avgränsat område utan att kollidera med något föremål. Kursupplägget skall genomföras på ett pedagogiskt sätt i syfte att deltagarna senare, med hjälp av sina kunskaper, kan genomföra projektet kring den självkörande bilen. Utifrån detta syfte har följande problemställningar formulerats: (i) Designa en billig och enkel autonom bil som ska kunna följa vägmarkeringar på marken, förflytta sig självständigt mellan två punkter och undvika hinder. (ii) Utarbeta ett kursupplägg för en projektbaserad kurs som ska uppfylla vissa kursmål. För att kunna uppfylla syftet har tidigare forskning om autonoma bilar studerats för att få en helhetsinsikt i byggnation och styrning samt vad man behöver tänka på vid implementering av autonoma bilar. När det gäller kursupplägg har teorier om teknikinlärning via projekt legat till grund för planering och genomförandet. Resultatet blev en fungerande autonom bil som var uppbyggd av de valda komponenterna. Under laborationstillfällena har deltagarna utvecklat kunskaper om funktion och egenskaper hos analoga och digitala elektronikkomponenter. Undervisningsmetoden projektbaserat lärande skapade förutsättningar för deltagarna att utveckla förmågor i problemlösning, samarbete och planering, vilket i sin tur ledde till en fullständig projektprocess och en fungerande slutprodukt. / In the spring of 2018, Gothenburg’s Technical College decided to start a new course in technology specialization. The course would include a larger project where participants build a self-driving car with the goal of developing and applying skills in programming, electronics, and project execution. Within this framework, the thesis aims to prepare theoretical and practical material to produce a prototype for an automated car as well as for the implementation of the course. The theoretical material contains knowledge required of students to be able to build a self-driving car (autonomous). The practical element involves building a functioning self-driving car so that it can navigate within a specified area without colliding with objects. The course should be carried out in a pedagogical way with the aim that the participants can later, with the help of their knowledge, carry out the project of the self-driving car. Based on this aim, the following problems have been formulated: (i) Design a cheap and simple autonomous car that should be able to follow road markings, navigate independently between two points and avoid obstacles. (ii) Develop a course design for a project-based course that must meet certain course goals. To fulfill this aim, previous research on autonomous cars has been studied to gain an overall insight into construction and control as well as what needs to be considered when implementing autonomous cars. In terms of course design, literature on project-based technology learning has been the basis for course implementation. The result was a functioning autonomous car, built by the selected components. During the laboratory sessions, the participants developed knowledge of the function and properties of analog and digital electronic components. The teaching method project-based learning created conditions for the participants to develop abilities in problem solving, collaboration and planning, which in turn led to a complete project process and a functioning final product.

Framtidens fordon kommer vara väldigt annorlunda jämfört med dagens fordon. Stor del av förändringen kommer ske med hjälp av IoT. Världen kommer bli oerhört uppkopplat, sensorer kommer kunna ta fram data som de flesta av oss inte ens visste fanns. Mer data betyder även mer problem. Enorma mängder data kommer genereras och distribueras av framtidens IoT-enheter och denna data behöver analyseras och lagras på effektiva sätt med hjälp av Big data principer. Fog computing är en utveckling av Cloud tekniken som föreslås som en lösning på många av de problem IoT lider utav. Är tradionella lagringsmöjligheter och analyseringsverktyg tillräckliga för den enorma volymen data som kommer produceras eller krävs det nya tekniker för att stödja utvecklingen? Denna studie kommer försöka besvara frågeställningen: ”Vilka problem och möjligheter får utvecklingen av Fog computing i personbilar för konsumenter?” Frågeställningen besvaras genom en systematisk litteraturstudie. Den systematiska litteraturstudien syfte är identifiera och tolka tidigare litteratur och forskning. Analys av materialet har skett med hjälp av öppen kodning som har använts för att sortera och kategorisera data. Resultat visar att tekniker som IoT, Big data och Fog computing är väldigt integrerade i varandra. I framtidens fordon kommer det finns mycket IoTenheter som producerar enorma mängder data. Fog computing kommer bli en effektiv lösning för att hantera de mängder data från IoT-enheterna med låg fördröjning. Möjligheterna blir nya applikationer och system som hjälper till med att förbättra säkerheten i trafiken, miljön och information om bilens tillstånd. Det finns flera risker och problem som behöver lösas innan en fullskalig version kan börja användas, risker som autentisering av data, integriteten för användaren samt bestämma vilken mobilitetsmodell som är effektivast. / Future vehicles will be very different from today's vehicles. Much of the change will be done using the IoT. The world will be very connected, sensors will be able to access data that most of us did not even know existed. More data also means more problems. Enormous amounts of data will be generated and distributed by the future's IoT devices, and this data needs to be analyzed and stored efficiently using Big data Principles. Fog computing is a development of Cloud technology that is suggested as a solution to many of the problems IoT suffer from. Are traditional storage and analysis tools sufficient for the huge volume of data that will be produced or are new technologies needed to support development? This study will try to answer the question: "What problems and opportunities does the development of Fog computing in passenger cars have for consumers?" The question is answered by a systematic literature study. The objective of the systematic literature study is to identify and interpret previous literature and research. Analysis of the material has been done by using open coding where coding has been used to sort and categorize data. Results show that technologies like IoT, Big data and Fog computing are very integrated in each other. In the future vehicles there will be a lot of IoT devices that produce huge amounts of data. Fog computing will be an effective solution for managing the amount of data from IoT devices with a low latency. The possibilities will create new applications and systems that help improve traffic safety, the environment and information about the car's state and condition. There are several risks and problems that need to be resolved before a full-scale version can be used, such as data authentication, user integrity, and deciding on the most efficient mobility model.

No description available.

Artificiell intelligens är en form av teknik som blir vanligare inom samhället. I takt med att tekniken utvecklas blir även diskussionen inom området mer utvecklad vilket resulterat i att eventuella problem och möjligheter blivit mer tillgänglig information. Det finns en avsaknad av tankar och förväntningar från privatpersoners synvinkel inom ämnet vilket kan ses som negativt då de förväntas vara en majoritet av användarbasen för tekniken. Eftersom denna typ av teknik förutspås ta över ett större ansvar av mänskliga uppgifter är det viktigt att klarlägga olika typer av tillvägagångssätt samt utvecklingsperspektiv i syfte att skapa ett hälsosamt och välfungerande AI-system till respektive områden. Studien syftar till att belysa bidragande faktorer till attityder och åsikter relaterade specifikt till AI-styrda fordon ur privatpersoners perspektiv samt hur dessa kan påverka en eventuell implementering och använder sig av en kvalitativ metod. Den data som används inom arbetet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med personer som anmält att de vill delta i studien. Analysen genomförs baserat på innovationsspridningsteorin (IDT) och relevant tidigare forskning för att undersöka vad som påverkar användare att adoptera tekniken eller inte. Faktorer som identifierades vara påverkande för adoptionsprocessen var oro över att tekniken inte skulle fungera på ett kompatibelt sätt med mänskliga värderingar, ett krav på utförlig testning samt möjligheten till att reducera olyckor eller klimatpåverkan relaterat till trafik. Utifrån dessa faktorer härleddes förslag till implementeringsprocesser vilket bestod av expanderande statligt kontrollerad testning inom kollektivtrafiken, tydligt klarlagda strukturella regler och avgränsningar samt ett främjande av de positiva faktorer som möjliggörs av AI-styrda fordon. Detta främjande kan genomföras med en effektiv kommunikation som drar nytta av vår bristfällliga rationella beslutsprocess och använder starka känslomässiga intryck. / Artificial intelligence is a form of technology that is becoming increasingly more common within society. As the technology evolves, the discussion within the subject is also increasing which has made information about eventual problems and possibilities more public. There is a shortage of thoughts and expectations from the private individual’s point of view regarding this topic which can be a negative thing due to this group being expected to make up the majority of the technology’s user base. Because this type of technology is predicted to take on a larger responsibility of human tasks it is important to clarify different approaches and development perspectives in order to create a healthy and well-functioning AI-system within respective areas. The study intends to highlight contributing factors to attitudes and opinions specifically related to AI-controlled vehicles from the public's view as well as how these can affect an eventual implementation and is carried out with a qualitative method. The data that is used is gathered through semi-structured interviews with people that expressed interest in participating in the study. The analysis is based on the diffusion of innovations theory (IDT) and relevant earlier research in order to examine what influences users to adopt the technology or not. The factors that were identified to be affecting this process were worry that the technology would not work in a compatible way with human values, a demand for extensive testing as well as the possibility to reduce accidents or the affect on climate related to traffic. Several suggestions for implementation were derived from these factors which consisted of continuous expanded testing within public transport regulated by the state, clear structural rules and limitations as well as a promotion of the positive factors made possible by AI-controlled vehicles. This promotion can be done through effective communication which takes advantage of our flawed rational decision making and uses strong emotional impressions.

Det här arbetet har undersökt hur mycket end-to-end delay, packet reception ratio och throughput påverkas av antal bilar, bilars hastighet samt avståndet mellan bilar i en simulerad miljö när standarden IEEE 802.11p och LTE-V2X används för kommunikation. Båda teknologierna använder det licensierade Intelligent Transport System-bandet på 5,9 GHz. För att simulera IEEE 802.11p användes ramverket Veins som kombinerar nätverkssimulatorn OMNeT++ med trafiksimulatorn SUMO, och för LTE-V2X användes SimuLTE. Alla bilar skickade säkerhetsmeddelanden på 320 byte var 100 millisekund. I stadsområdet, korsningen och den raka vägen som studerades presterade IEEE 802.11p bättre än LTE-V2X. Kommunikation med LTE-V2X visade sig vara mycket känsligare för förändringar än när IEEE 802.11p används. När antalet bilar blev fler ändrades delayen betydligt mer för LTE-V2X än IEEE 802.11p. Delayen var nära 0,12 millisekunder i alla tester när IEEE 802.11p användes, medan LTE-V2X varierade från 14 millisekunder till 10 sekunder. Antalet mottagna paket var också mycket högre för IEEE 802.11p än LTE-V2X. Medan packet reception ratio var nära 100% i alla test då IEEE 802.11p användes var LTE-V2X under 50% i de flesta fall. / This study has evaluated the impact on the end-to-end delay, packet reception ratio and throughput of vehicle density, vehicles speed and the distance between vehicles in a simulated environment, where the vehicles were communicating with the standards IEEE 802.11p and LTEV2X. Both technologies operate in the licensed Intelligent Transport System band of 5.9 GHz. The network simulator OMNeT++ was combined with the traffic simulator SUMO to build the V2X simulator. The framework Veins was used to simulate IEEE 802.11p and SimuLTE was used to simulate LTE-V2X. All vehicles sent out safety messages of 320 byte at a rate of 10 Hz, i.e., every 100 milliseconds. In the urban area, intersection and straight road that were studied, IEEE 802.11p performed better than LTE-V2X. It was shown that LTE-V2X is far more sensitive to changes than IEEE 802.11p. When the density got higher the end-to-end delay was changed significantly more for LTE-V2X than IEEE 802.11p. End-to-end delay was near 0.12 milliseconds in all tests when IEEE 802.11p was used, while LTE-V2X ranged from 14 milliseconds to 10 seconds. Packet reception ratio was much higher for IEEE 802.11p than LTE-V2X. While it was near 100% when IEEE 802.11p was used in all tests, LTE-V2X showed a packet reception ratio less than 50% in most cases.

Transport is one of the basic needs of a functioning society. Unfortunately, transport also pollutes our cities and release greenhouses gases. Driverless technology is a technology predicted to disrupt the future transport system, and perhaps change how we travel from private cars to shared vehicles. This study focuses on the aspect of privately owned versus shared driverless vehicles, to create more knowledge of how the future transport system will look. A utility-based demand model is used to find the demand for private and shared transport when driverless vehicles are available. The utility of different transport options is estimated by looking at earlier studies about the performance of driverless cars, driverless buses and shared driverless taxis, which is used as input for the utility model. The results indicate that driverless technology will not be a catalyst that makes transport go from private to shared. While driverless buses can improve public transport, and shared driverless taxis outcompete current taxis, driverless technology will also improve private vehicles. The results in this study imply that the sustainability improvements earlier reports have predicted with a high use of shared driverless transportation might not materialise unless efforts are done to increase use of shared transportation. / Transport är ett av de grundläggande behoven för ett välfungerande samhälle. På samma gång släpper transporter ut både växthusgaser och skadliga partiklar. Självkörande teknik är något som förväntas revolutionera framtidens transportsystem, förhoppningen är att de ska förändra hur folk reser från privata bilar till delade transporter. Denna studie fokuserar på den förhoppningen. Kommer framtidens transporter ske i privata självkörande fordon eller delade självkörande fordon och vad i sin tur betyder det för framtidens transportsystem? Med en nyttobaserad efterfråge- och bilinnehavsmodell modelleras efterfrågan av självkörande delade taxis, självkörande bussar och självkörande privatbilar. Resultaten indikerar att självkörande teknik inte nödvändigtvis kommer vara en katalysator som får människor att sluta äga och använda privatbilar. Självkörande bussar kan göra kollektivtrafiken bättre, och självkörande delade taxibilar kommer troligtvis användas mer än dagens taxis. Men självkörande privatbilar kommer också ha många fördelar, och de som äger dem kommer dessutom troligtvis köra längre sträckor än dagens bilister. Resultatet av denna rapport indikerar därför att de stora förväntningarna som finns på självkörande teknik gällande delade transporter kan vara felaktiga, om inte andra åtgärder också görs för att öka delning. Att delningen inte ökar gör också att de hållbarhetsförbättringar som vissa tidigare rapporter förutspått inte nödvändigtvis kommer ske.

The number of plug-in electric vehicles (PEVs) is likely to increase in the near future and these vehicles will probably be connected to the electric grid most of the day time. PEVs are interesting options to provide a wide variety of services such as primary frequency control (PFC), because they are able to quickly control their active power using electronic power converters. However, to evaluate the impact of PEVs on PFC, one should either carry out complex and time consuming simulation involving a large number of PEVs or formulate and develop aggregate models which could efficiently reduce simulation complexity and time while maintaining accuracy. This thesis proposes aggregate models of PEVs for PFC. The final aggregate model has been developed gradually through the following steps. First of all, an aggregate model of PEVs for the PFC has been developed where various technical characteristics of PEVs such as operating modes (i.e., idle, disconnected, and charging) and PEV’s state of charge have been formulated and incorporated. Secondly, some technical characteristics of distribution networks have been added to the previous aggregate model of PEVs for the PFC. For this purpose, the power consumed in the network during PFC as well as the maximum allowed current of the lines and transformers have been taken into account. Thirdly, the frequency stability margins of power systems including PEVs have been evaluated and a strategy to design the frequency-droop controller of PEVs for PFC has been described. The controller designed guaranties similar stability margins, in the worst case scenario, to those of the system without PEVs. Finally, a method to evaluate the positive economic impact of PEVs participation in PFC has been proposed. / En el futuro cercano se espera un notable incremento en el número de vehículos eléctricos enchufables (PEVs), los cuales están conectados a la red eléctrica durante la mayor parte del día. Los PEVs constituyen una opción interesante a la hora de proporcionar una amplia variedad de servicios, tales como el control primario de frecuencia (PFC), dado que tienen la capacidad de controlar rápidamente el flujo de potencia activa a través de convertidores electrónicos de potencia. Sin embargo, para evaluar el impacto de los PEVs sobre el PFC se debe llevar a cabo una simulación computacionalmente compleja y con un largo tiempo de simulación en la que se considere un gran número de PEVs. Otra opción sería la formulación y desarrollo de modelos agregados, los cuales podrían reducer eficazmente la complejidad y tiempo de simulación manteniendo una alta precisión. Esta tesis propone modelos agregados de PEVs para PFC. El modelo agregado definitivo ha sido desarrollado de manera gradual a través de los siguientes pasos. En primer lugar, se ha desarrollado un modelo agregado de PEVs para PFC en el cual son incorporadas varias características técnicas de los PEVs, tales como los modos de operación (inactivo, desconectado y cargando), y la formulación del estado de carga de los PEVs. En segundo lugar, ciertas características técnicas de las redes de distribución han sido consideradas en el modelo agregado de PEVs para PFC previamente propuesto. Para este fin, la potencia consumida por la red durante el PFC, así como la corriente máxima permitida en las líneas y transformadores han sido consideradas. En tercer lugar, se han evaluado los márgenes de estabilidad en la frecuencia de los sistemas de potencia que incluyen PEVs y se ha descrito una estrategia para diseñar un control de frecuencia-droop de PEVs para PFC. El controlador diseñado garantiza márgenes de estabilidad similares, en el peor de los casos, a aquellos de un sistema sin PEVs. Finalmente, se ha propuesto un método para evaluar el impacto económico positivo de la participación de los PEVs en el PFC. / Inom en snar framtid förväntas antalet laddbara bilar (laddbilar) öka kraftig, vilka tidvis kommer att vara anslutna till elnätet. Då laddbilar snabbt kan styra och variera sin aktiva laddningseffekt med hjälp av kraftelektroniken i omriktaren kan dessa fordon erbjuda en rad systemtjänster, såsom primär frekvensregleringen. Att utvärdera hur laddbilarna kan påverka den primära frekvensreglering är utmanande då en stor mängd laddbilar måste beaktas vilket kräver komplexa och tidskrävande simuleringar. Ett effektivt sätt att minska komplexiteten men bibehålla noggrannheten är genom att utforma och använda aggregerade modeller. Syftet med denna avhandling är att ta fram aggregerade modeller för laddbilars påverkan på primär frekvensreglering. Modellen har gradvis utvecklats genom följande steg. I första steget har en aggregerad modell av hur laddbilar kan användas för primär frekvensreglering utvecklats där olika tekniska detaljer så som laddbilars tillstånd (d.v.s. inkopplade, urkopplade eller laddas) och laddningnivån beaktats. I andra steget har en modell av distributionsnätet integrerats i den aggregerade modellen. Här tas hänsyn till effektflöden i elnätet samt begränsningar i överföringskapacitet i transformatorer och ledningar i distributionsnätet. I ett tredje steg har frekvensstabiliteten i ett elnät med laddbilar utvärderats och en strategi för hur en frekvensregulator kan designas för att tillhandahålla primär frekvensreglering med hjälp av laddbilar har utvecklats. Designen garanterar samma stabilitetsmarginal för styrsystemet både med och utan laddbilar. Dessutom föreslås en metod för att utvärdera de ekonomiska effekterna av att använda laddbilar för primär frekvensreglering. / Het aantal elektrische voertuigen (EV’s) zal zeer waarschijnlijk toenemen in de nabije toekomst en deze voertuigen zullen vermoedelijk gedurende het grootste deel van de dag aan het elektriciteitsnetwerk aangesloten zijn. EV’s zijn interessante opties om een grote verscheidenheid van diensten te leveren, zoals bijvoorbeeld primaire frequentieregeling, omdat ze snel hun actieve vermogen kunnen aanpassen met behulp van elektronische vermogensomvormers. Echter, om de invloed van EV’s en primaire frequentieregeling te kunnen evalueren, moet men complexe en tijdrovende simulaties met een groot aantal EVs uitvoeren of verzamelmodellen formuleren en ontwikkelen die de complexiteit en duur van de simulaties kunnen reduceren zonder nauwkeurigheid te verliezen. Dit onderzoek presenteert verzamelmodellen voor EV’s en primaire frequentieregeling. Het uiteindelijke verzamelmodel is geleidelijk ontwikkeld door de volgende stappen te nemen. Ten eerste is een verzamelmodel voor EV’s en primaire frequentieregeling ontwikkeld waar verscheidene technische karakteristieken van EV’s, zoals bedieningsmodi (bijv. Inactief, losgekoppeld en ladend) en de actuele laadtoestand in zijn geformuleerd en geïntegreerd. Ten tweede zijn enkele technische karakteristieken van distributienetwerken toegevoegd aan het eerdere verzamelmodel van EV’s voor primaire frequentieregeling. Hiervoor zijn de vermogensconsumptie in het network gedurende primaire frequentieregeling en de maximaal toegestane stroomsterkte van de kabels meegerekend. Ten derde zijn de marges voor de frequentiestabiliteit van elektriciteitssystemen met EV’s geëvalueerd en is een strategie voor het ontwerpen van de frequentie-droop regeling van de EV’s voor primaire frequentieregeling beschreven. De ontworpen controller garandeert soortgelijke stabiliteitsmarges in het slechtste scenario, als voor het systeem zonder EV’s. Ten slotte is er een methode voorgesteld om de positieve economische invloed van EV-participatie in primaire frequentieregeling te evaluëren. / <p>“SETS Joint Doctorate Programme</p><p>The Erasmus Mundus Joint Doctorate in Sustainable Energy Technologies and Strategies (SETS), the SETS Joint Doctorate, is an international programme run by six institutions in cooperation:</p><p>• Comillas Pontifical University, Madrid, Spain</p><p>• Delft University of Technology, Delft, the Netherlands</p><p>• Florence School of Regulation, Florence, Italy</p><p>• Johns Hopkins University, Baltimore, USA</p><p>• KTH Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden</p><p>• University Paris-Sud 11, Paris, France</p><p>The Doctoral Degrees provided upon completion of the programme are issued by Comillas Pontifical University, Delft University of Technology, and KTH Royal Institute of Technology.</p><p>The Degree Certificates are giving reference to the joint programme. The doctoral candidates are jointly supervised, and must pass a joint examination procedure set up by the three institutions issuing the degrees.</p><p>This Thesis is a part of the examination for the doctoral degree.</p><p>The invested degrees are official in Spain, the Netherlands and Sweden respectively.</p><p>SETS Joint Doctorate was awarded the Erasmus Mundus excellence label by the European Commission in year 2010, and the European Commission’s Education, Audiovisual and Culture Executive Agency, EACEA, has supported the funding of this programme</p><p>The EACEA is not to be held responsible for contents of the Thesis.”  QC 20170412</p>

Dagens planering tar stor hänsyn till infrastrukturen när ett nytt område ska växa fram. Gatunätet placeras ut för att sedankompletteras med byggnader, parker och andra funktioner för att säkerställa att tillgängligheten är så bra som den kan bli.Normen under de senaste hundra åren har varit att gatanshuvudfunktion ska främja bilens framkomlighet och detsynsättet har präglat städernas utformning och vad som anses vara en gata. Detta projekt tittar på hur ett område kan se ut om man bortser från bilen och baserar utformningen på ett mer hållbart transportmedel som cykeln, samt vad som krävs för att möjliggöra detta och kompensera för det som går förlorat till följd av bilens uteslutande. Detta arbete kommer fokusera på cykelns fördelar ur olika perspektiv och undersöka hur den kan ta större plats i gatuanvändningens hierarki.Utifrån forskningen kommer olika gestaltningsförslag att tas fram för att synliggöra vilka fysiska attribut som en cykelorienterad stad eller stadsdel behöver innefatta för att kunna erbjuda effektiva transportmöjligheter. För att vidare konkretisera och exemplifiera principerna kommer förslagen att implementeras i ett nytt utvecklingsområde i Kungens kurva söder om Stockholm. En funktionsblandad bebyggelse föreslås tillsammans med en infrastruktur som fokuserar på gång och cykelns framkomlighet snarare än bilens.