<p><p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur arbetet med att hantera nyhetsbilder som kommer från externa källor fungerar på svenska tidningars webbredaktioner. Även hur mycket tid och möjlighet det finns för kritiskt granskande av dessa nyhetsbilder.</p><p>Vi lever i medielögnernas tid. I och med digitaliseringen har det blivit lättare att både skapa och skicka bilder. Via Internet har redaktioner i hela världen en direkt anslutning till bildbyråer, fotografer och andra källor. Förfalskningar av fotografier har blivit allt svårare att upptäcka med tiden och det är allt lättare att göra ändringar i både text och bild utan att det lämnar några märkbara spår efter sig.</p><p>Vår undersökning grundar sig på samtalsintervjuer och en frågeundersökning som riktar sig till ett totalurval av alla dagstidningar som finns på TidningsUtgivarnas lista över dagstidningar på webben.</p><p>Hos webbredaktionerna i undersökningen ligger arbetet med att hantera nyhetsbilder somkommer från externa källor till största delen hos webbredaktörerna. 90 procent av webbredaktionerna spenderar i genomsnitt ingen tid alls eller mindre än fem minuter på att undersöka en nyhetsbilds äkthet.</p><p>Inom den forskning vi har använt oss av är den rådande uppfattningen att manipulering av nyhetsbilder blivit ett större problem som följd av digitaliseringen. I de intervjuer som gjorts med yrkesverksamma personer, både i tidigare forskning och i våra undersökningar, framkommer det däremot att de inte tror att manipulation förekommer i så stor utsträckning jämfört med tidigare forskning. En knapp tiondel av respondenterna i vår undersökning är oroliga för att bli lurade av falska nyhetsbilder. Oron är störst bland respondenter från de mindre tidningarna. Det är också de som lägger minst tid till att undersöka nyhetsbilders äkthet.</p></p>

<p>Bilder finns överallt i vår vardag. Barnen upplever mycket av sin omvärld just genom bilder. Därför är det viktigt att barnen får ett eget bildspråk att möta massmediebilden med. </p><p>Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa våra kunskaper inom området barn och konstverk. Vi fick en positiv erfarenhet av detta under vår utbildning och vi ville ta reda på hur andra pedagoger arbetar med konstverk. Detta för att vi i vårt framtida yrke skall ha en teoretisk bakgrund att luta oss emot. Vi har valt att studera hur och varför några konstpedagoger och lärare arbetar med barn och konstverk. Deras uppfattningar har vi jämfört med läst litteratur. Vi har även tagit upp relevanta delar ur styrdokumenten för grundskolan. </p><p>Genom arbetet med konstverk får barnen använda många olika sinnen och uttryckssätt. Vi har kommit fram till att arbetet med konstverk kan ge barnen ökat självförtroende och därmed bättre förutsättningar för inlärning i andra ämnen. Vi själva, liksom de lärare och konstpedagoger vi har intervjuat, har erfarenhet av att konstbilder stimulerar barn till diskussion. Erfarna konstpedagoger anser att det inte finns någon konst som är för svår eller för ful att ta upp. Det viktiga är att visaren tycker om verket och har en relation till det. </p><p>Genom intervjuer med konstpedagoger och bildintresserade lärare har vi fått olika förslag på hur man kan lägga upp arbetet med barn och konstverk. Gemensamt för alla vi har intervjuat är att de på något sätt använder konstverk som inspirationskälla till barnens egna skapande.</p>

<p>Idag är personalen en allt viktigare tillgång för de flesta företag. I dessa företag finns ofta dolda tillgångar, i form av personal, som inte får synas i balansräkningen. På 1960-talet</p><p>började man använda sig av personalekonomisk redovisning, HRA, då man ansåg att även</p><p>företagets resurser i form av personal borde tas upp som en immateriell tillgång i</p><p>balansräkningen. Trots detta är det sällsynt med personalekonomiska balansräkningar,</p><p>förutom i idrottsvärlden där många fotbollsföreningar tar upp sina spelarkontrakt som</p><p>immateriella tillgångar. I Sverige finns något som heter elitlicensen, vilken reglerar hur</p><p>externt förvärvade fotbollsspelare får redovisas och värderas. Utgifterna för dessa spelare får</p><p>antingen kostnadsföras direkt eller aktiveras som en immateriell tillgång i balansräkningen,</p><p>därmed utesluts aktivering av utgifter för egna spelare. Genom en kombinerad kvalitativ och</p><p>kvantitativ metodansats försökte vi uppnå vårt syfte med uppsatsen, vilket var att undersöka</p><p>hur man kan redovisa egna spelare i sin balansräkning för att ge en rättvisande bild av</p><p>klubbens ställning och resultat. Vi ville även ta reda på ifall redovisningen av externa</p><p>spelarförvärv påverkar den rättvisande bilden. Undersökningen omfattade en intervju med en</p><p>väl insatt person inom ämnet, samt en enkätundersökning med fotbollslag i herrallsvenskan</p><p>2006. Resultatet av vår undersökning visade att våra respondenter inte anser att det finns ett</p><p>behov av att värdera de egna spelarna, beroende på att det inte tillåts av UEFA samt att det</p><p>saknas en tillförlitlig värderingsmodell. Vi anser dock att det kan vara bra att värdera de egna</p><p>spelarna då detta gör att samtliga spelare behandlas på likartat sätt, vilket ger en mer</p><p>rättvisande bild av föreningens ställning och resultat. Eftersom samtliga spelarkontrakt ser</p><p>likadana ut och enligt oss uppfyller samma tillgångskriterier, anser vi att de borde behandlas</p><p>på likartat sätt.</p>

<p>Bild och musik är två estetiska former som är mycket framträdande i förskolans verksamhet. Finns medvetenhet och förståelse hos pedagogerna om hur arbetet med dessa två former kan stödja barnet i dess utveckling?</p><p>Studiens syfte är att ta reda på och undersöka hurvida pedagoger på olika förskolor och inom olika åldersgrupper har en medvetenhet och ett syfte med arbetet runt bild och musik. Arbetar pedagogerna med dessa två former i ett utvecklingsperspektiv eller används det endast som ett tidsfördriv utan närmare eftertanke? Studiens forskningsfrågor berör hur pedagogerna arbetar med bild och musik, vad pedagogerna anser att de vill få ut av arbetet med de två formerna samt vidare om de anser sig ha ett syfte med arbetet ur ett utvecklingsperspektiv. Tidigare forskning rörande området visar att bild och musikaktiviteter på flera sätt kan användas som medel för att stärka och utveckla barnet inom olika sidor som till exempel dess sociala utveckling, kognitiva och språkliga erövrande. Tidigare forskning visar även på att pedagogen har en betydande roll i arbetet med dessa två former där man framhåller planering och medvetenhet med arbetet som viktiga utgångspunkter.</p><p>Undersökningens metod består av en enkätstudie med elva frågor som berör pedagogers medvetenhet och synsätt på bild och musikaktiviteter. Enkäterna har besvarats av elva stycken pedagoger på fem olika avdelningar på tre olika förskolor. Pedagogerna på de olika avdelningarna ombads att enskilt svara på enkäten. Undersökningens resultat visar att pedagogerna har mycket varierande svar på varför man bör arbeta med bild och musik och i vilken utsträckning man bör ha klara syften inför dessa aktiviteter. Vidare visade även undersökningen på att fler pedagoger inom samma avdelning svarat mycket olika på en del av enkätens frågor.</p><p>Undersökningens slutsatser kan sammanfattas med att pedagogerna som deltagit i undersökningen synes ha medvetenhet och insikt i arbetet med bild och musik med barnen. Pedagogerna verkar veta varför de arbetat med formerna och har klara utformade syften. </p>

<p><strong>Titel:</strong> Vilka effekter upplever svenska företag efter införandet av IFRS 3 med avseende på goodwill? Har denna syn förändrats sedan tiden kring införandet av standarden?</p><p> </p><p><strong>Nivå:</strong> C-uppsats i ämnet företagsekonomi</p><p> </p><p><strong>Författare:</strong> Jenny Lenell och Katarina Ström</p><p> </p><p><strong>Handledare:</strong> Tomas Källqvist / Stig Sörling</p><p> </p><p><strong>Datum: </strong>2009 – januari<strong> </strong></p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Vårt syfte med detta arbete är att vi vill skapa förståelse och analysera hur svenska företag upplever införandet av IFRS 3 med avseende på goodwill. Vi vill även titta på om denna syn har förändrats sedan införandet av standarden och om den överensstämmer med tidigare studier.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>I detta arbete har vi valt att genomföra en kvalitativ studie. För att utföra studien har vi intervjuat ett antal svenska företag. Den information vi samlat in ligger till grund för vår analys och slutsats. Vi har även samlat in redan befintlig teori och ställt denna mot vår insamlade empiri.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Det som vi har funnit är att de största förändringarna företagen upplever till följd av IFRS och den nya goodwillredovisningen är det årliga nedskrivningstestet och de ökade upplysningskraven. Företagens syn på de nya reglerna har inte förändrats så mycket i jämförelse med studier gjorda vid tiden kring införandet. Företagen är fortfarande negativt inställda till de nya reglerna och behöver ha mer tid på sig att anpassa sig till dem för att kunna acceptera dem fullt ut.  Dock har vi sett att de är mer positiva nu än för några år sedan. Ett av syftena med IAS-förordningen var att skapa en enhetlig och jämförbar redovisning vilket verkar ha lyckats då företagen upplever att detta blivit bättre.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Ett förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att man om något år gör en liknande undersökning för att då se om företagens uppfattning och syn på standarderna och tillämpningen av dessa har förändrats. Vi tror att företagens syn kan ha utvecklats då standarderna och arbetssättet är mer inarbetade om några år.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Vi anser att uppsatsen har bidragit till att tydliggöra företagens syn på standarderna och visar på om denna syn har förändrats något sedan införandet. Uppsatsen visar på att den största förändringen för företag gällande den nya goodwillredovisningen är kraven på nedskrivningstest och de ökade upplysningskraven.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>IFRS 3, goodwill, kvalitativa kriterierna, rättvisande bild och tidigare studier.  <strong></strong></p><p> </p><p> </p>

<p>Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lärandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger använder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sång ska utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmåga.</p><p> </p><p>Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska ämnena, om det finns några likheter och skillnader beroende på inriktning. Syftet med undersökningen har även varit att utröna om pedagoger arbetar med estetik medvetet t.ex. genom att planera in de olika estetiska ämnena i verksamheten.</p><p><strong> </strong></p><p>Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer. En semistrukturerad intervjumetod har använts för att lättare kunna styra intervjun och ställa följdfrågor. Intervjufrågorna har ställts till tre pedagoger på en traditionell förskola, tre pedagoger på två Montessori förskolor och fyra pedagoger på två Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under bearbetningen av det insamlade materialet uppstod olika teman i resultatet.</p><p><strong> </strong></p><p>Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan olika förskolor i hur de arbetar med de estetiska ämnena och hur mycket de används i förskolorna. I de Reggio Emilia inspirerade förskolorna är det t.ex. bild som hamnar i fokus medan inom den traditionella förskolan och Montessori förskolorna arbetar de mer varierat med ämnena. Man kan även se att de är medvetna om estetikens betydelse men det behöver inte alltid innebära att de prioriterar ämnena i verksamheten. I resultatet framkommer även att pedagogerna vill arbeta efter barnens intressen men ändå sätts vissa ämnen i skymundan då pedagogerna anser att deras kunskap om ämnet inte är tillräckligt.</p><p><strong> </strong></p>

<p>The aim of this thesis is to analyse and problematize the concept of culture and its changes during the 1960s. By examining articles out of the periodical Ord&Bild 1962-1972, I show how an aesthetically marked concept, closely related to the concept of art, changes into an anthropological perspective where attention is drawn to the social, economical, political and ideological aspects. This change is viewed in relation to the works of three prominent cultural theorists from the 1960s: Raymond Williams, Marshall McLuhan and Herbert Marcuse.</p><p>The change that the concept of culture undergoes can be illuminated in several ways. Epistemologically questions of art, its objectivity and relation to reality, are replaced by questions of the function of art and of its role as reproducing ideas and norms of a bourgeois society. Economical and social aspects are used as critical factors in discussing the role and conception of culture, a perspective that gives the discussion a political and ideological edge. Another related track of change is that attention is brought to the relationship between culture as norms and values and culture as art, also known as “high culture”. This means that the idea of an universal culture is criticized for its excluding tendencies. By the end of the decade, the concept of culture has lost its universal meaning and is, among other things, used to endorse and emphasize a specific identity. Culture is key concept in a critical discussion about society and is also seen as a way of changing this society. Culture can then be viewed as a “concept of struggle”.</p><p>The change that the concept of culture goes through is related to changes in the society as a whole, as well as to underlying ideas and visions about the society. The change must not be understood as a consequence of the political escalation during the 1960s, but is to be seen as a development parallel to this radicalization of society.</p>

<p>The purpose of my essay is to see how teachers are working to integrate the two subjects Art and Swedish in their teaching, and to see how this integration is made. What do teachers think about subject-integration? What are the positive effects of it? Are there any difficulties involved? Do the teachers prioritize cooperation with other subjects?</p><p>To answer my questions I have interviewed eight teachers, four of them in upper secondary school and four in lower secondary school. I have also studied literature about subject-integration and children’s learning, curriculum’s and syllabi in the subjects of Art and Swedish.</p><p>The results of my study show that the interviewed teachers are positive when it comes to integrating Art and Swedish and other subjects. Most of them see no problems when integrating subjects. Still several teachers do not integrate Swedish and Art in their teaching, even if they find it positive. The teachers who are integrating Art and Swedish today present many practical ideas of how to do it, and they think that integration of subjects is very important.</p><p>As a teacher you have to be open-minded. There is no difference if you work in upper secondary school or in lower secondary school. The most important thing is your own attitude and your willingness to make subject-integration come true.</p> / <p>Syftet med min uppsats är att se hur lärare arbetar med att integrera ämnena Bild och Svenska i sin undervisning, och om det finns en integrering mellan dessa ämnen på skolorna. Vad tycker lärarna om ämnesintegrering? Ser de några positiva respektive negativa effekter av integreringen? Ser de några svårigheter med ämnesintegrering? Prioriteras samarbeten med andra ämnen?</p><p>För att svara på mina frågeställningar har jag intervjuat åtta lärare, fyra på högstadiet och fyra på gymnasiet. Jag har även studerat litteratur kring ämnesintegrering och barns lärande, läroplaner och kursplaner i ämnena Bild och Svenska.</p><p>Resultatet av min studie visar att de intervjuade lärarna är positiva till att integrera Bild och Svenska, och även andra ämnen, många av lärarna ser inga problem med denna integrering. Flera av dem integrerar inte dessa ämnen, trots att de säger att det är positivt med integrering. De lärare som integrerar Bild och Svenska har många praktiska idéer på hur man kan göra detta, och de tycker att ämnesintegration är väldigt viktigt.</p><p>Du måste ha ett öppet sinne som lärare, och vara öppen för att integrera ämnen. Det är ingen skillnad oavsett om du arbetar på gymnasiet eller högstadiet, det viktigaste är din egen attityd till att integrera ämnen och att du försöker att förverkliga ämnesintegreringen.</p>

<p>The purpose of this essay is to examine how out-pedagogy, drama and art can be used as means of promoting language development of bi-and multi-language learners, and to show what benefits these three methods offer to children of year three of an elementary school in Stockholm City. This is a small survey of work-style and the results are based on observations and interviews with five teachers which included three class teachers, one resource teacher and one other language teacher and it was carried out two full days of observations in both classroom and outdoor environment. In this work, I note how out-pedagogy, drama and art can help bi- and multilingual children develop language. My study shows, in accordance with the respondents interviewed, as well as research in general that out-pedagogy, drama and art is language development practices. They argue that out-pedagogy and the aesthetic elements promote language development of bi- and multilingual children in different ways and complements the traditional approach. Through my observation and interview with the teachers, I came to know that they were implementing integrated teaching (though they do not realise, they follow it). Gibbons in his book "Stärk språket stärk lärandet" emphasizes the importance of working on an integrated approach and in particular the meeting the demands of multilingual children. (Gibbons, 2009). There is no doubt that these three methods are language-development practices in the meeting with more language bars. But some of the interviewees expressed negative opinion about drama and art. However I could not find any research indicating negative opinion about out-pedagogy. My results shows that out-pedagogy and its aesthetic elements integrated language and linked several of the child's senses, emotions and thinking in a natural and enjoyable way and promoted language development of bi- and multilingual children.</p>

<p>The purpose of this paper was to carry out and evaluate a pedagogic ICT-project, where the computer was implemented in art class. Focus was on the consequences of collaboration and also on the students’ understanding of their own performance, compared to techniques in traditional art class.</p><p>The study was qualitative and began with studies in literature. The contents of the literature are the foundation of the discussion, especially theories concerning the learning process, IT and computer-based learning. In the project, three different groups of students from upper secondary school attended and they where given tasks to solve in the image editing program Paint Shop Pro. The students were observed as well as interviewed and they also answered a questionnaire both before and after the project was carried out.</p><p>IT and computer-based learning is a complex topic. This study shows that it is not easy to draw conclusions on how computers should be used in learning situations, as many researchers have discovered before. This study also shows that computerized art-teaching often will get a positive reaction from the students.</p><p>Before and during the study, there were problems with the booking of computer classrooms and the access to relevant computer programs. This probably derives from economical aspects which according to previous research is a common problem. Some researchers imply that teachers without the “right” knowledge should not be afraid to use the technique in their teaching. This is contradicted by this study, based on some students’ lack of basic computer knowledge; which makes these students in need of a competent teacher.</p><p>Through this study I have found that it can be hard to accomplish a propitious collaboration when the computer is implemented in art class. The concept of collaboration is complex; it seems not to have a universal meaning for the students. This and the fact that the tasks might not have been encouraging collaboration might be reasons why propitious collaborations were not accomplished. This in itself has affected the study in a way that has made it impossible to draw any conclusions on whether collaboration is propitious for the implementing of computers in the art class or not. The questionnaires, interviews as well as the observations has shown that the students who solved the tasks by themselves were more positive to computerized art-teaching than the students who had been working in pairs. Even though it is unclear if the reason is the actual individual solving of the tasks, because these students were according to the opening questionnaire more positive from the beginning. The implementing of computers can further be seen as positive for students’ understanding of their own performance in the art class. This conclusion cannot be seen as general because some students imply the opposite.</p><p>Through this study I consider myself to have contributed to the public debate regarding ICT and education, and specifically in two areas; “What does the collaboration look like during computerized teaching; when and why does the propitious collaboration take place?” and “The importance of teachers’ knowledge and interest when using computerized teaching”</p><p>Research should in the future be done on how to accomplish collaboration and how to use the implementing of computers in art class to strengthen the students who believe they are low performers.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att både genomföra ett pedagogiskt IKT-projekt där datorn implementerades i bildämnet samt att utvärdera detta, främst med avseende på elevernas uppfattning om samarbetets innebörd för projektet och deras uppfattning om sin egen prestation i förhållande till traditionella tekniker i bildämnet.</p><p>Den kvalitativa undersökningen inleddes med litteratur studier. Litteraturen som ligger till grund för projektet diskuterar företrädesvis teorier i anknytning till lärandet samt forskning kring IKT- och datorstött lärande. Tre grupper av gymnasieelever deltog i projektet som innehöll övningar i bildbehandlingsprogrammet Paint Shop Pro. Eleverna observerades, intervjuades och fick även besvara ett frågeformulär både före och efter genomfört projekt.</p><p>IKT- och datorstödd undervisning är ett komplext område. Denna studie tyder på precis som många andra före att det är svårt att dra generella slutsatser kring hur datorer bör användas i undervisning. Studien påvisar att användandet av datorn i bildundervisning ofta tas emot positivt av eleverna. Både innan och under studien fanns en viss problematik kring bokning av datasalar och tillgång på relevanta program vilket förmodligen härrör från ekonomiska aspekter som uppenbaras genom brist på resurser, vilket enligt tidigare forskning också är vanliga hinder. Tidigare forskning menar att en lärares ”rätta kunskaper” vid IKT- och datorstödd undervisning inte är särdeles viktiga. Något som genom denna studie ifrågasätts då flera av eleverna hade små förkunskaper i grundläggande datoranvändning vilket betyder att det behövs teknikkompetenta lärare som kan ge stöd och hjälp.</p><p>Jag har också genom denna studie kommit fram till att det kan vara svårt att åstadkomma ett gynnsamt samarbete vid användandet av datorn i bildämnet. Orsaker till detta kan bl.a. vara att begreppet samarbete är komplext och saknar hos eleverna en entydig betydelse och/eller att de uppgifter eleverna löste inte var lämpade för samarbete. Detta i sig har påverkat studien så till vida att ingen slutsats kunnat dras om huruvida ett väl fungerande, gynnsamt och interagerande samarbete är lämpligt vid implementerande av datorn i bildämnet eller ej. Vid intervjuer, observationer och I formulären har det framkommit att det är de som arbetat enskilt som varit/är mest positiva till ”datorn i bilden”. Om det enskilda arbetet specifikt är en orsak till detta är dock oklart, då eleverna som arbetat enskilt i följe det inledande formuläret var mer positiva till att få arbeta med bildbehandlingsprogram än de som arbetade parvis. Användandet av datorn i bildämnet kan vidare förstås som positivt för elevers uppfattning om sin egen prestation i bildämnet. Denna slutsats ska dock inte tolkas som generell utan är högst individuell, då vissa elever som anser sig svaga i bildämnet menar att de känner sig än sämre I digital bildbehandling.</p><p>Genom denna studie anser jag mig ha bidragit med diskussionsmaterial till främst två infallsvinklar kring den offentliga debatten om IKT och undervisning; ”Hur ser samarbetet ut när elever sitter vid datorn, när uppstår ett gynnsamt samarbete?” och ”Vikten av lärarens förkunskaper och intresse för datorstödd undervisning”.</p><p>I framtiden bör forskning genomföras kring hur man åstadkommer ett gynnsamt samarbete samt hur och om man kan använda datorn för att fånga upp och stärka de elever som själva känner sig som lågpresterande i bildämnet.</p>