<p>Skolan är en mångkulturell mötesplats där barnen måste lära sig att förstå och acceptera varandra. För att lyckas med detta så kan barnlitteratur vara ett bra underlag för diskussioner kring mångkulturella frågor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barnlitteratur gestaltar människors kulturella olikheter. Vi har undersökt hur utbudet ser ut på Västerås och Enköpings bibliotek gällande barnlitteratur som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner. Studien belyser också hur dessa teman och motiv gestaltas i barnlitteraturen. Efter att ha läst in oss på litteratur gällande mångkultur och barnlitteratur och dess fördelar konsulterade vi bibliotekarier på dessa bibliotek och fick fram ett representativt urval av bilderböcker. Att valet föll på bilderböcker beror på att i den åldersgrupp vi har valt att rikta vårt arbete mot läses denna typ av böcker främst. Åldersspannet är mellan 4 till 8 år. Dessa bilderböcker har vi sedan analyserat baserat på en innehållsanalysmodell. De slutsatser vi har kommit fram till är att det finns bilderböcker som behandlar våra valda teman och motiv, men att utbudet inte är så stort. En annan slutsats vi har gjort är att kulturmöten och utanförskap är de dominerande teman i de böcker vi har tagit del av. Kulturmöten gestaltas inte sällan som problematiska och utanförskapet beror oftast på språksvårigheter och problem med tillhörighet. En sista slutsats är att fördomar gestaltas abstrakt och det krävs en diskussion för att synliggöra dessa för barn.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt mobbning gestaltas i den moderna bilderboken. Studiet av det empiriska materialet, bilderböckerna visar att mobbningen som gestaltas främst är verbal, dock ofta blandad med fysisk eller tyst mobbning. Analysen visar även att pojkar oftare är mobboffer och att pojkar i högre grad mobbar ensamma medan flickor hellre ingår i en grupp av mobbare. Barnen i böckerna mobbas ofta för något i sitt utseende och oftast är det ingen som ingriper för att stoppa mobbningen. De vuxna har ingen betydande roll i det empiriska materialet.</p><p>Analysarbetet visade även att författarnas budskap med böckerna är att gestalta mobbningens baksidor och att lyfta fram att man inte ska döma andra människor efter yttre egenskaper. I flera böcker lyfts det fram att många bedöms för sitt yttre och inte får en chans att visa vilka de är. Författarna vill få sina läsare att tänka till kring vad som egentligen är normalt och inte, samt att alla inte kan vara likadana, men att alla kan vara bra ändå.</p><p>I diskussionen presenteras bl.a. tankegångar kring orsaker till mobbning, vuxnas betydelse och eventuella framtida forskningsområden.</p>

Skolan är en mångkulturell mötesplats där barnen måste lära sig att förstå och acceptera varandra. För att lyckas med detta så kan barnlitteratur vara ett bra underlag för diskussioner kring mångkulturella frågor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barnlitteratur gestaltar människors kulturella olikheter. Vi har undersökt hur utbudet ser ut på Västerås och Enköpings bibliotek gällande barnlitteratur som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner. Studien belyser också hur dessa teman och motiv gestaltas i barnlitteraturen. Efter att ha läst in oss på litteratur gällande mångkultur och barnlitteratur och dess fördelar konsulterade vi bibliotekarier på dessa bibliotek och fick fram ett representativt urval av bilderböcker. Att valet föll på bilderböcker beror på att i den åldersgrupp vi har valt att rikta vårt arbete mot läses denna typ av böcker främst. Åldersspannet är mellan 4 till 8 år. Dessa bilderböcker har vi sedan analyserat baserat på en innehållsanalysmodell. De slutsatser vi har kommit fram till är att det finns bilderböcker som behandlar våra valda teman och motiv, men att utbudet inte är så stort. En annan slutsats vi har gjort är att kulturmöten och utanförskap är de dominerande teman i de böcker vi har tagit del av. Kulturmöten gestaltas inte sällan som problematiska och utanförskapet beror oftast på språksvårigheter och problem med tillhörighet. En sista slutsats är att fördomar gestaltas abstrakt och det krävs en diskussion för att synliggöra dessa för barn.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där kulturmöten är en del av vardagen. Vi ska bli lärare och eftersom litteratur har en central roll i skolan anser vi det därför vara viktigt att vara medvetna om vilket budskap barnlitteratur sänder. Syftet med vårt arbete har därför varit att undersöka hur mångkultur skildras i barnlitteratur. Vi frågade oss vilka värden som formuleras, i vilka fall mångkultur skildras samt om barn kan identifiera sig med karaktärerna i böckerna. Vårt syfte var inte att ge ett konkret och generellt svar på hur mångkultur skildras utan hur den kan skildras. Efter att ha läst in oss på litteratur kring ämnet mångkultur och barnlitteratur analyserade vi ett antal utvalda bilderböcker utifrån en analysmodell. Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys eftersom vi ville få en mer djupgående inblick i hur mångkultur skildrades i de utvalda böckerna. En slutsats vi kom fram till var att mångkultur i modern barnlitteratur oftast skildras som något naturligt. En annan slutsats är dock att vanliga teman i barnlitteratur är flykt och krig, teman som anspelar på invandrares situation i det nya landet. Vi drog också slutsatsen att modern barnlitteratur bidrar till att barn oavsett ursprung kan identifiera sig med karaktärer i många av böckerna.

Detta examensarbete är en estetisk bilderboksanalys av pedagogiskt specialanpassade bilderböcker med teckenspråk inom språkutvecklings metoden TAKK. Syftet med studien är att studera om dessa böcker påverkas utifrån ett estetiskt perspektiv av det pedagogiska inslaget. Frågeställningen arbetet bygger på är: Vad blir resultatet av en estetisk bilderboksanalys av pedagogiskt specialanpassade bilderböcker med teckenspråk? Studien utgörs av en kvalitativ litteraturanalys som tillsammans med tidigare forskning, samt relevant litteratur för ämnet utgör grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgångspunkt i den multimodala teorin. Studien visar att det pedagogiska inslaget i bilderböcker kan ha stor påverkan på hur boken upplevs utifrån innehåll, bild och textmässigt förhållande. Utformningen av dessa böcker påverkas mycket av hur dominant det pedagogiska upplägget är.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt mobbning gestaltas i den moderna bilderboken. Studiet av det empiriska materialet, bilderböckerna visar att mobbningen som gestaltas främst är verbal, dock ofta blandad med fysisk eller tyst mobbning. Analysen visar även att pojkar oftare är mobboffer och att pojkar i högre grad mobbar ensamma medan flickor hellre ingår i en grupp av mobbare. Barnen i böckerna mobbas ofta för något i sitt utseende och oftast är det ingen som ingriper för att stoppa mobbningen. De vuxna har ingen betydande roll i det empiriska materialet. Analysarbetet visade även att författarnas budskap med böckerna är att gestalta mobbningens baksidor och att lyfta fram att man inte ska döma andra människor efter yttre egenskaper. I flera böcker lyfts det fram att många bedöms för sitt yttre och inte får en chans att visa vilka de är. Författarna vill få sina läsare att tänka till kring vad som egentligen är normalt och inte, samt att alla inte kan vara likadana, men att alla kan vara bra ändå. I diskussionen presenteras bl.a. tankegångar kring orsaker till mobbning, vuxnas betydelse och eventuella framtida forskningsområden.

Bilderböcker kan ibland uppfattas som skrämmande och inte lämpliga för barn enligt den vuxne högläsaren. Med kunskap hos pedagoger om berättelsers dubbla tilltal och olika tolkningsnivåer skulle dessa skildringar kunna te sig mindre skrämmande och i stället stimulera till givande samtal med barngrupper. Uppsatsen är en narratologisk studie av tre valda bilderböcker av Pija Lindenbaum. Syftet med studien är att studera hur Lindenbaum skildrar barns inre tankar och handlingar. Vilka grepp använder Lindenbaum för att beskriva barns inre värld? Hur skildras barn och vuxna i böckerna? På vilket sätt får böckerna ett barnperspektiv? Analysen beskriver hur Lindenbaum skildrar barnets inre värld genom att huvudpersonen i berättelsen bearbetar känslor och tankar i en fantasivärld, lekvärld, och i en realistisk värld. Med studier av modaliteten, berättarperspektivet och karaktärer i berättelserna har analysen visat på flera tolkningsmöjligheter som ger texterna en djupare innebörd. Studien förtydligar påståendet att berättelser består av flera nivåer där barn och vuxna uppfattar innehållet utifrån sina egna kognitiva förmågor.

Genus är ett begrepp som beskriver hur det socialt och kulturellt är att vara kvinna eller man. Inom litteraturvetenskapen växer intresset för genusinriktade studier där man tittar på hur genus konstrueras i litteraturen. Den här studien undersöker hur genus förmedlas till barn genom en bilderbok. En bilderbok idag är något som är självklart för många men samtidigt oklart. Bilderboken har sin plats på biblioteket och i bokhandeln men det finns inte alla gånger en klar definition av vad bilderböcker är. Syftet med studien är att studera bilderboken som en egen genre och hur en nutida bilderbok kan skildra genus.  Analysen kommer att gå in på de valda författarna och illustratörernas, Pija Lindenbaum och Per Gustavsson, uppbyggnad av en bilderbok. Diskussionen kring analysen kommer att vara genusfokuserad och där kommer flicka mot flicka och pojke mot pojke i Lindenbaum och Gustavssons bilderböcker att sättas emot varandra. Studien visar på att Lindenbaum och Gustavsson är normbrytande bilderboksförfattare som med olika typer av huvudkaraktärer bryter normen.

The Picture book - text and image in interaction. A study of Tove Jansson's picturebook: The Book About Moomin, Mymble and Little MyThis study examines Tove Jansson's picture book The Book About Moomin, Mymbleand Little My, to show relationships between text and image in the narration of thestory. This is done through an analysis based on Ulla Rhedins dissertation The picturebook - towards a theory where the conclusion is that the picture book as book mediumcan be divided in three different picture concepts. The various concepts are; the epicpicture book, the expanding text as well as the genuine picture book. This study hasperformed a text and image analysis showing that the image colors, the differentspreads, landscape scenes and characters' placement, et cetera play a role in placingthe picture book in its concept.Tove Jansson used more than text and image to work out the story of theMoomintroll, Mymble and Little My, there are holes in the picture book that have animportant role, which the analysis will show. According to the analysis performed inthis study The Book About Moomin, Mymble and Little My is a good example of the genuine picture book.

Uppsatsens syfte är att genom text och bild undersöka hur mobbning gestaltas i två utvalda bilderböcker för barn. De två bilderböckerna är Saga och regnbågen av Carina Wilke och Katarina Dahlquist, och Fina Fisken av Anna Bergholtz och Emmalill Frank. De två bilderböckerna speglar mobbning på olika sätt, främst genom psykisk och verbal mobbning, men även den fysiska mobbningen framträder. Uppsatsens syfte är också att undersöka hur dessa två bilderböcker kan användas i undervisningen i skolan för att på olika sätt arbeta och förebygga mobbning. Slutligen diskuteras och beskrivs tips och handlingsplaner på förebyggande arbete av mobbning i skolan.