Uppsatsen syftar till att uppmärksamma vilka könsroller bilderböcker förmedlar i de bilderböcker som barn i förskola och skolans tidigare del möter. Eftersom bilderböcker ur ett historiskt perspektiv har föredragit manliga karaktärer och skildrat olikheter mellan män och kvinnor bidrar det till att pojkar och flickor möter olika förväntningar och uppfattningar. Eftersom det är lärares uppgift att motverka traditionella könsroller (Lpo94,Lpf 94, Lpfö 98) blir bilderböckers förmedlande av könsroller av vikt. Undersökningen utgår ifrån ett genusperspektiv med stöd i Yvonne Hirdmans (2007) genussystemteori och Robert Connells (1995) begrepp hegemonisk maskulinitet. I studien undersöks vilka normer, värden och ideal kring könsroller som förmedlas genom tre populära bilderböcker. Böckerna valdes ut genom Stockholms stadsbibliotek, de mest frekvent utlånade bilderböckerna år 2009. Metoden för arbetat har utförts genom en kvalitativ text och bildanalys, där jag i ett konstant förlopp gått från bokens fullständighet till ofullständighet i en så kallad hermeneutisk cirkel (Ödman, 2007) under analysarbetets process. Metoden grundar sig på mina tolkningar av bild och text med hjälp av hermeneutik och semiotik. Analysen visade att bilderböckerna inte förmedlade så stora könsskillnader till skillnad från andra bilderboksanalyser (t ex Kåreland, 2005). Uppsatsen avslutas med en diskussionsdel där resultatet diskuteras om hur manligt och kvinnligt framställdes i bilderböckerna.

Studiens syfte var att undersöka vad verksamma förskollärare har för inställning till bilderboken samt dess kopplingar till förskolan, läroplan och mångfald. Det empiriska resultatet föregås av en forskningsbakgrund som berör bilderboken, dess roll i förskolan samt kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektiv. Studien var av kvalitativ karaktär bestående av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska resultatet består av intervjuer med sju verksamma förskollärare. I resultatet redogörs för vad de har berättat om gällande bilderbokens roll på respektive förskola samt vad för tankar de har kring urval av bilderböcker. Vidare berörs även deras tankar kring kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektivet, utifrån bilderboken. Resultatet visade att samtliga förskollärare anser att bilderboken har en viktig roll i förskolan. Fem av de sju intervjuade berättade att barnen på respektive förskola har ständig tillgång till samtliga bilderböcker som finns på förskolan. Biblioteket belyses som en viktig komponent när det kommer till bilderboksanvändning och samtliga pedagoger menade att de brukar besöka biblioteket. Förskollärarna uttryckte att barnen till stor del är delaktiga i urval av de böcker som de använder på förskolan. De brukar dock titta igenom de böcker barnen valt ut innan de används, vilket kan vittna om att det finns en uppfattning att vissa böcker är bra att använda inom förskolan och andra inte. De böcker som används stämmer väl överens med den barnlitteraturkanon som återfinns i tidigare forskning, och flertalet av de titlar som nämns är äldre titlar. Att en av de viktigaste komponenterna i en bra bilderbok är att den fångar barnen, är något som flera av förskollärarna gav uttryck för. Majoriteten av dem ansåg att bilderboken kan vara ett redskap till samtal. Bilderboken tycks vara betraktat utifrån dess pedagogiska och didaktiska nyttoaspekter, mer än ur estetisk synpunkt. Samtliga pedagoger var överens om att det finns fog för att använda bilderboken i förskolan utifrån läroplanen. Majoriteten av förskollärarna ansåg detta utifrån att språket stimuleras via bilderboken. En av dem ansåg även att bilderboken kan stärka barns identitet och en annan att boken kan hjälpa till att sätta normer och värden. En uppfattning om att problem kan bemötas och bearbetas via bilderboksanvändning är dock något som tycks återfinnas hos samtliga förskollärare. Flertalet av de intervjuade förskollärarna ansåg att det är av vikt att det finns en mångfald representerad i de böcker som används på förskolan. Mångfaldsbegreppet tycks dock vara svårtolkat och perspektivet nämndes överlag inte som aktuellt i de vardagsböcker som pedagogerna använder. Däremot nämnde pedagogerna några mer specifika böcker som de anser vara relevanta ur ett genusperspektiv samt mångkulturellt perspektiv. När mångfald i bilderböcker kommer på tal så var det alltså mer specifika ämnesböcker som nämndes snarare än ett grundläggande perspektiv i samtliga böcker. Det erhållna resultatet ligger till stor del i linje med den tidigare forskning som finns inom området.

Syftet med studien är att undersöka hur barn i förskoleklass uppfattar och beskriver karaktärer i bilderboken Kivi och Monsterhund. I studien genomförs en textanalys av bilderboken utifrån, två av oss, skapade idealtyper. Detta för att få en djupare förståelse om barnens uppfattningar och beskrivningar.                                                                                                              Resultatet av studien visar att barnen beskriver könsneutrala karaktärer utifrån vem karaktären är, hur karaktären ser ut, vad karaktären gillar, vad karaktären gör samt vilket kön karaktären har. Textanalysen visar att det finns strukturer i texten som kan ha påverkat barnens uppfattningar och beskrivningar av de könsneutrala karaktärerna.

I detta arbete har åtta bilderböcker analyserats via en visuell textanalys. Arbetet har tagit sin teoretiska utgångspunkt i ett intersektionellt förhållningssätt och ett normkritiskt perspektiv. De sociala kategorier som legat till grund för den intersektionella ansatsen är diskrimineringsgrunderna som de benämns i läroplanen för förskolan; genus, klass, etnicitet, religion, funktionsförmåga samt sexualitet. Syftet med detta arbete var att göra en intersektionell analys av åtta populära bilderböcker ur ett normkritiskt perspektiv samt undersöka hur karaktärer konstrueras i text och bild utifrån nämnda sociala kategorier. Syftet var även att utifrån förekomsten av dessa kategorier analysera vilka normer och värderingar som förmedlas genom bilderboken. Det analyserade materialet utgörs av de åtta mest utlånade bilderböckerna i Uppsala kommun under år 2012. Den genomförda studiens resultat visar på en relativt homogen karaktärsskildring dock har författarna en viss medvetenhet kring genus och dess framställning. Det lämnas stort tolkningsutrymme till läsaren gällande klass, sexualitet och kognitiv funktionsförmåga. Böckerna reproducerar bilden av ett sekulariserat samhälle med individer som innehar liknande etnisk tillhörighet och hög fysisk funktionsförmåga. Genom detta arbete förordas ett normkritiskt och intersektionellt förhållningssätt hos pedagoger i förskolan då bilderböcker till verksamheten ska väljas. Detta för att minska risken för diskriminering av barnen.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka om den planerade högläsningen i förskolan tar fasta på läroplanens tankar om vad den är tänkt att leda till och om det är en passiv eller aktiv aktivitet för barnen. Tre pedagoger på olika förskolor har blivit observerade och intervjuade angående sin bilderboksläsning, då de under intervjuerna fått frågor rörande deras syfte med läsningen och varför man läser bilderböcker i förskolan. Anledningen till att jag valde intervju som metod var för att jag var intresserad av hur pedagoger egentligen tänker angående bilderboksläsningen i förskolan, men likaså om läroplanens mål synliggörs i verksamheten. Resultatet jag fått fram i min forskning är att den planerade högläsningen i det stora hela innebär vila och språkutveckling för barnen. Däremot skiljer sig de berörda pedagogernas lässtrategier åt och de har olika åsikter om hur bokläsningen ska gå till, samt vad de värderar som professionella lärare gällande högläsningen i förskolan.

<p>Studiens syfte är att undersöka om den planerade högläsningen i förskolan tar fasta på läroplanens tankar om vad den är tänkt att leda till och om det är en passiv eller aktiv aktivitet för barnen. Tre pedagoger på olika förskolor har blivit observerade och intervjuade angående sin bilderboksläsning, då de under intervjuerna fått frågor rörande deras syfte med läsningen och varför man läser bilderböcker i förskolan. Anledningen till att jag valde intervju som metod var för att jag var intresserad av hur pedagoger egentligen tänker angående bilderboksläsningen i förskolan, men likaså om läroplanens mål synliggörs i verksamheten. Resultatet jag fått fram i min forskning är att den planerade högläsningen i det stora hela innebär vila och språkutveckling för barnen. Däremot skiljer sig de berörda pedagogernas lässtrategier åt och de har olika åsikter om hur bokläsningen ska gå till, samt vad de värderar som professionella lärare gällande högläsningen i förskolan.</p>

I detta examensarbete kan du läsa om hur fadersgestalten integreras i barns verklighet samt i dess lekvärld med bilderböcker. Syftet med studien är att belysa hur fadersgestalten framställs i äldre och nya bilderböcker, och om den har ändrats med tiden. Jag har granskat sex böcker ifrån 1959 fram tills idag, varav två stycken har analyserats på djupet. Frågeställningen till arbetet lyder: Hur framställs fadersgestalten i de olika böckerna? Är han närvarande eller frånvarande i barnets verklighet? Studien använder sig av en multimodal utgångspunkt samt stödjer sig på föregående forskning och litteratur för att nå resultatet. Resultatet av att granska fadergestaltningen i dessa olika böcker är blanda annat att tidningen är en central symbol.  Pappan visas vid flera tillfällen i bilderböckerna sittande med tidningen framför ansiktet. Detta är något som man kan forska vidare på, få svar på hur det kommer sig att så många författare samt illustratörer väljer att gestalta fadern på detta sätt. / In this thesis, you can read about how the father figure is integrated into children’s reality and play world by the way of picture books. The purpose of the study is to illustrate how the father figure is portrayed in old and new picture books, and if it has changed over time. I have examined 6 books from 1959 until the present day on a general level, whereof two pieces have been analysed more in depth. The main questions of this thesis are: How is the father figure portrayed in the different books? Is he present or absent in the child's reality? The study uses a multimodal basis and draws on previous research and literature to reach the result. The results of examining the father figure in these different books were that the newspaper is a central symbol. The father appears on several occasions in the picture books sitting with the newspaper in front of his face. This is something that you can research further on. Get answers on how is it that so many writers and illustrators choose to portray the father in this way.

The purpose of this study is to analyze picture books from a gender perspective. The books are found in a book box that the libraries send out to preschools. This study is based on the following questions: How are boys and girls portrayed in picture books? Do the picture books encourage or discourage the principles of equality found in the Curriculum for the Pre-School and the equality work conducted in the preschools? I performed a qualitative text and picture analysis of 12 picture books. I used Maria Nikolajeva and Kajsa Wahlströms schedule of typical masculine and feminine qualities and activities when analysing the picture books. I reached the conclusion that in the vast majority of the books boys and girls are portrayed with qualities that are both typical masculine and feminine. Only a few books in the book box portray the boys and girls characters in a stereotype manner. Hence, as a conclusion, the analyzed picture books discourage the traditional stereotype gender patterns and therefore encourage the principles of equality as described in the Curriculum for the Pres-School.

The aim of this study is to increase the knowledge regarding the selection process of picture books by pre-school educators. My intention is to find out which criteria educators use to select the books. I have restricted the study to pre-school educators, because I wish to find out how they work with the selection process and which criteria and considerations are included. I also want to know if the children have influence in the book selection and how the books get to the pre-school. The study is based on qualitative interviews with educators at a pre-schools in my area as well as relevant publications. The questions the educators were given were semi-structured. The theoretical starting point for the study has been Vygotskijs sociocultural theory. The results showed that the educators made diferent considerations regarding the book selections, it was importent for the educators that the children had influence either through selecting the books them self or that the educators selectet books that the children where intrested in and the educators borrowed a lot of books from the library