The aim of this study is to increase the knowledge regarding the selection process of picture books by pre-school educators. My intention is to find out which criteria educators use to select the books. I have restricted the study to pre-school educators, because I wish to find out how they work with the selection process and which criteria and considerations are included. I also want to know if the children have influence in the book selection and how the books get to the pre-school. The study is based on qualitative interviews with educators at a pre-schools in my area as well as relevant publications. The questions the educators were given were semi-structured. The theoretical starting point for the study has been Vygotskijs sociocultural theory. The results showed that the educators made diferent considerations regarding the book selections, it was importent for the educators that the children had influence either through selecting the books them self or that the educators selectet books that the children where intrested in and the educators borrowed a lot of books from the library

I uppsatsen analyseras bilderböckerna Malte modig och Glitterhästen (2015) av Karin Jacov, Kriget (2014) av Gro Dahle, Alfons och odjuret (2007) av Gunilla Bergström, Oj då! Men det var inte jag (2007) av Lauren Child, samt Tjuv-Solvej (2003) av Åsa Karsin. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barns skuld och skuldkänslor skildras som motiv i bilderböckerna. Syftet är även att diskutera hur bilderböcker kan användas som utgångspunkt för samtal om känslor och etiska frågor i undervisningen. I analysen undersöks bilderböckernas ikonotext med fokus på miljö- och personskildring, samt litterära och konstnärliga uttryck av relevans för skildringen av motivet skuld och skuldkänslor. Resultatet tyder på att det finns centrala aspekter i skildringen av motivet, vilka benämns harmoni och disharmoni, barnet och skulden, att be om förlåtelse och det moraliska barnet. Resultatet tyder även på att motivet skildras genom en kombination av visuella och verbala uttryck, och att läsaren måste dra slutsatser utifrån dessa för att urskilja motivet i bilderböckerna. Resultatet av analysen diskuteras med utgångspunkt i bilderbokens möjligheter i undervisningen.

The purpose of my study was to investigate how girls and boys are produced in the picture book, to contribute knowledge about gender in children's literature but also to see what gender images the children meet through the picture book. To find that out, I chose to analyze four picture books between 2013-2016 because it would probably describe how girls and boys are seen today. The result I got was that girls were in a higher grade more norm breaking in both characteristics and appearance than boys where. The boys could be depicted with female characteristics and clothing, but not as much as girls in tough clothes and male behavior. It was also found that the older girls were more caring than the younger ones and that the older boys had more power.

Syftet med den här studien är att ur ett genusperspektiv undersöka vilka positioner förskolebarn intar i mötet med bilderböcker i en förskolas verksamhet. Med utgångspunkt i Bronwyn Davies (2003) definition av poststrukturell teori, ägnas uppmärksamhet åt de positioner barn intar i samspel med bilderboken. Detta kan visa sig i att barnen gör kön eller, skapar sin identitet på något annat sätt. En etnografisk metodansats används i studien då den möjliggör ett nära sätt att förstå barns handlande genom att kunna vara i deras miljö. För att fördjupa undersökningen har olika metoder använts; observationer och fokusgruppintervjuer. Nio barn, tre flickor och sex pojkar, observerades och intervjuades.   Resultatet visar att två positioner i förhållande till bilderböckerna är av särskild betydelse för barnen; dels i den sociala samvaron där barn positionerar sig som litterata eller ickelitterata i förhållande till bilderböckerna; dels könspositioneringen i valet mellan skönlitterära bilderböcker och faktabilderböcker som visar att såväl pojkar som flickor intresserar sig för skönlitterära bilderböcker, men där främst pojkar väljer faktabilderböcker. Det finns även ett övergripande område som handlar om hur barnen på olika sätt positionerar sig i former av närhet och distans.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur fyra förskollärare beskriver sitt arbete med högläsning och samtal utifrån bilderböcker med de yngre barnen i förskolans vardagliga verksamhet. Vidare är syftet att nå kunskap om förskollärares erfarenheter av hur högläsning och samtal kan bidra till de yngre barns språkutveckling. De frågeställningar som vi utgått ifrån under arbetets gång är:  Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med de yngre barnen när det gäller högläsning och samtal utifrån bilderböcker?  På vilket sätt uppfattar förskollärarna att deras arbete med högläsning och samtal utifrån bilderböcker kan bidra till de yngre barnens språkutveckling? I vår undersökning har vi intervjuat fyra förskollärare och alla arbetar på småbarnsavdelningar. Den metod som vi använt oss av är kvalitativa intervjuer. I vår undersökning framkom det att förskollärarna högläser och samtalar kring bilderböcker i förskolan med de yngre barnen för att stimulera deras språkliga kompetens. Det var ofta barnen som tog initiativ till högläsningen och det berodde på att böckerna alltid var tillgängliga. Förskollärarna var noga med vilka bilderböcker som togs in på avdelningarna för att de skulle vara väl anpassade för gruppensbehov och intressen. Ibland tog förskollärarna till högläsning och samtal som metod för att få en mindre stressig miljö, men det huvudsakliga syftet med högläsningen var hela tiden att stimulera barnens språkutveckling.

No description available.

The purpose of this paper is to examine the narrative in You are a bad man, mr Gum! to be able to understand and explain the intermedial aspects of the work. I assume an intermedial, narratological and reception theory perspective in my analysis. The method of close reading is used combined with a reader-oriented perspective. I examine the medial aspects of the chosen work through the pictures, the text, and the iconicity of the typographical pattern of the text. To reach my goal, the following questions are dealt with: What is the character of the narration? How do the various media interact in the production of meaning? What is the relationship between the text and the implicit reader? What is the narratological difference between reading the book aloud and silently?   The theoretical framework f the paper consists of narratological and intermedial theories. Its investigation demonstrates that the book gains from being read from an intermedial perspective. Reading the book aloud creates a synergy between the medial aspects of the book which is missed in sillent reading. The paper also shows that the iconic perspective helps interaction while reading the book; the typographical design of the book triggers interpretations in terms of similarity.

Uppsatsens syfte är att undersöka den visuella gestaltningen av depression i tre bilderböcker för att ta reda på hur depression framställs för barn. Metoderna som används är en semiotisk analys och en diskursanalys och genomförs med stöd av teorier om semiotik, representation, stereotyper och färg. Uppsatsen är avgränsad till att analysera färg, miljö, karaktärer och föremål. Resultatet visar att även om böckerna är ett sätt att öppet prata om psykisk ohälsa bryter de inte detta tabu utan reproduceras istället genom karaktärernas tystnad i böckerna. Böckerna framställer och reproducerar även många stereotyper och diskurser gällande psykisk ohälsa och depression, då karaktärerna hindras av sitt mående att utföra vardagliga sysslor, som att städa och ta hand om sina barn. De framställs utan personlighet och ett större inre känsloliv och karaktärerna blir alla en stereotyp bild av ”den deprimerade karaktären”. Den visuella framställningen förstärker dessa diskurser genom användandet av färg och miljö för att utrycka stämningsläget i boken.

I detta arbete har åtta bilderböcker analyserats via en kvalitativ textanalys. Arbetet har tagit sin teoretiska utgångspunkt i ett normkritiskt perspektiv. De sociala kategorier som legat till grund föranalysen är genus, funktionsvariation, etnicitet, klass och familjekonstellationer. Syftet med detta arbetevar att göra en normkritisk textanalys samt undersöka hur de åtta bilderböckerna eventuellt utgör enmöjlighet för identitetsskapande för barn utifrån nämnda sociala kategorier, samt utifrån förekomstenav dessa kategorier analysera vilka normer som förmedlas genom bilderboken. Detta då möjlighetenför ett identitetsskapande är förutsättningen för att arbeta mot en förskola för alla och uppnå det somläroplanen beskriver som grundläggande normer och värderingar. Fokus på normer bör ske då dessaanvänds för att forma oss som människor, där de inom normen gynnas och de utanför missgynnas. Materialet i detta arbete utgörs av de åtta mest utlånade bilderböckerna i åldern 0–6 år från bibliotek i två kommuner i Stockholm. Den genomförda studiens resultat visar på att normerna som förmedlades i bilderböckerna skapar svårigheter för barnen att kunna identifiera sig med karaktärerna. Detta då det oftast saknades en mångfald av beteenden och utseenden i bilderböckerna. Däremot visade resultatet att barnkaraktärer, inom genuskategorin, gavs en något större frihet att agera normbrytande jämfört med de vuxna karaktärerna. Vilket kan bidra till ett positivt identitetsskapande, utifrån ett genusperspektiv, för barnen som läser böckerna. / <p>Betyg i Ladok 210108.</p>

Denna studie syftade till att förmedla hur människor med funktionsnedsättning gestaltas i en kvalitativ innehållsanalys av tio svenska bilderböcker från år 1965-1979 samt år 2005-2019. Studien syftade även till att förmedla bilderbokens didaktiska potential till läraren. Denna studie utgick från en normkritisk pedagogik med fokus på att ifrågasätta och synliggöra de rådande normerna i samhället i förhållande till funktionsnedsättning. De analysverktyg som studien utgick ifrån var: synvinkel och fokalisation, persongestaltning, motiv och tema, samspelet mellan bild och text med ett följande avsnitt om didaktisk reflektion. Studien påvisade att det är vanligt förekommande att människor med funktionsnedsättning gestaltas stereotypiskt och stigmatiserande. Trots detta visar studien på att dessa bilderböcker har god didaktisk potential. En slutsats som kan dras av denna studie är att lärare behöver kritiskt granska bilderböcker för att erhålla kännedom om hur innehållet i bilderböckerna kan nyttjas på bästa sätt.