Mobbning är ett samhällsproblem som drabbar många barn i skolan. Det är vanligt förekommande i alla åldrar, och rapporter redovisar hur 60 000 barn i Sverige dagligen går till en skola som de inte känner sig trygg i. Ett av skolans uppdrag är att motverka mobbning och i skolans värdegrund står det att kränkande behandlingar bland annat ska bemötas med kunskap och samtal. Uppsatsens syfte är att undersöka hur mobbning gestaltas i tre utvalda bilderböcker genom dess text och bilder, för att sedan diskutera hur bilderböckerna kan användas som utgångspunkt i undervisningen för att, i enlighet med skolans uppdrag, motverka mobbning i skolan. I uppsatsens analysdel undersöks hur de utvalda bilderböckerna gestaltar temat mobbning utifrån sex skilda perspektiv, sedan jämförs bilderböckerna med varandra och tillsist diskuteras om lärare kan använda dessa som utgångspunkt för samtal i klassrummet. Analysen visar att alla tre bilderböckerna berör samma huvudtema, men trots detta skiljer sig från varandra. I uppsatsen diskuteras således att bilderböckerna kan bidra med olika innehåll som skapar grund för olika perspektiv på mobbning i samtal. Resultatet pekar även på att bilderboken med fördel kan användas för att samtala om tunga ämnen som mobbning i klassrummet.

I den här studien har text och bilders samverkan undersökts ur ett semiotisk och narratologiskt perspektiv. Det empiriska materialet som består av två bilderböcker har analyserats kring hur text och bilder tillsammans samverkar för att berätta en historia. Detta för att belysa att förståelse krävs för hur en kan tittat på text och bild ur en viss diskurs, i detta fall barnboken. I undersökningen kom det fram att kunskap om begrepp från både litteraturvetenskapen och konstvetenskapen behövdes för att analysera och tolka det empiriska materialet. Detta bidrog till vidare förståelse hur en bör jobba med text och bild i skolan och hur alla skolämnen bör fokusera på att använda bilder som kompletterar och förstärker det som den teoretiska texten vill förmedla. Gestaltningen är illustration där bildens linjer är uppbyggda av upprepande ord som beskriver de olika objekten i bilden. Texten bygger bilden som i sin tur förstärker texten. Det står även en text i nederkanten av illustrationen som står i konflikt till det som ses i bilden.

Syftet med denna studie är att undersöka hur mobbning gestaltas i tre olika bilderböcker genom bild och text, samt samspelet mellan bild och text. De böcker som användes i studien är Taggtråds-Tim av Stefan Ljungqvist och Johan Egerkrans (2005), Vem är annorlunda? Av Ingrid Fioretos och Vera Glumac-perlesi (2001) samt Tilda med is och sol av Carina Wilke och Inger Koleff (2003). Mobbningen som gestaltas i de valda bilderböckerna är främst en blandning mellan verbal, fysisk och tyst mobbning. De vuxnas roll i bilderböckerna är oftast negativ och de har inte så stor roll i böckerna. De flesta av offren i böckerna får inte en chans att visa vilka de är utan de döms utifrån deras yttre.

Existentiella frågor uppstår såväl för barn som vuxna. Att lyfta fram existentiella frågor i barnlitteraturen har samma viktiga funktion som för den allmänna litteraturen. Likt all litteratur så bidrar även barnlitteraturen med meningsskapande. Denna studie undersöker  vilken syn på döden som framträder tre bilderböcker. Detta då det är intressant att se hur bilderböcker både förmedlar och närmar sig ett ämne som döden. Resultatet visade att det framträder olika syn på döden samt att de tre bilderböckerna använder olika narrativa aspekter för att närma sig ett tabubelagt ämne som döden.

Bilderböcker som elever möter idag i sin undervisning innehåller text- och bildrelationer med varierande komplexitet. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka vad forskning säger om relationen mellan text och bild, kopplat till elevers läsförståelse i årskurserna F–3 och lärarens roll. För att undersöka syftet har forskning, publicerad mellan 2001 och 2018, analyserats. Undersökningsmaterialet har analyserats utifrån följande frågeställningar: Vad lyfter tidigare forskning om text- och bildrelation i läsförståelseundervisning med bilderbok för elever i årskurs F–3? och Vad betonar tidigare forskning vara av vikt i lärarens roll för att främja elevers läsförståelse av kombinationen text och bild i bilderboken? I resultatet framkommer vikten av att elever bör läsa både text och bild tillsammans i bilderboken eftersom det leder till ökad läsförståelse. I resultatet framkommer det även att läraren behöver besitta kunskap om bilderbokens uppbyggnad för att synliggöra lässtrategier för eleverna. I diskussionen diskuteras bilderbokens möjligheter i undervisningen, till exempel genom att det bidrar till att elever kan utveckla lässtrategier och hur arbetet med bilderboken förbereder elever för framtiden. Vidare diskuteras lärarens roll i förhållande till arbetet med bilderboken.

Abstract Syftet med denna studie är beskriva pedagogers arbetssätt för att locka fram barns intresse för bokläsning i vardagliga aktiviteter, samt att se på vilket sätt bokläsningen används för att stimulera barns språkutveckling. Jag har valt att skriva om bokläsningens betydelse för språkutveckling i förskolan, för att jag har stort intresse av att lära mig mer om läsning och att stimulera barnen språkligt i tidig ålder. Studien kan bidra med inspiration och strategier för att arbeta med bokläsning i förskolan. I undersökningen utgår jag utifrån följande frågeställningar: Hur väljer pedagoger ut böcker att läsa med barnen? Hur använder pedagoger böcker? Hur resonerar pedagoger kring språkutveckling i relation till läsande?För att få kunskaper om detta intervjuer jag fem förskollärare i två kommunala förskolor som ligger i Malmö. I resultatet framkommer det följande:De fem förskollärarna anser vikten av att utgå ifrån barnens intresse när man väljer böcker att läsa med barnen, däremot anser de att erbjuda barnen nya böcker i olika genrer för att inspirera dem och att väcka deras intresse för bokläsning.Dessa förskollärare använder böcker som ett redskap för att tillföra läsaktiviteterna, men även för att skapa självförtroende hos barnen och att ge barnen möjlighet att utveckla sina förmågor. Till exempel att ge barnen möjlighet att berätta sin saga utifrån bilderna. På det sättet kan det vara en utgångspunkt för barnens utveckling och lärande.Språkutvecklingen sker alltid anser de intervjuade förskollärarna, men bokläsningen är en förutsättning för språkutveckling. Via bokläsningen lär sig barnen nya ord och begrepp som de inte hade kunnat lära sig utan läsningen. Med hjälp av pedagoger får barnen möjlighet att skapa sig förståelse kring begreppens innebörd, vilket i sin tur kan bidra till att barnens ordförråd ökar. En annan aspekt där språkutvecklingen sker är interaktionen mellan barnen under bokläsningen, där ett barn berätta sagan för resten av barngruppen eller när några barn tillsammans läser en bok.

I vårt dagliga arbete på förskolan ser vi barn som leker och samspelar i sandlådan, likväl som barn dagligen inspireras och skapar nya upplevelser kring böcker. Dessa två dagligt förekommande aktiviteter väckte idén till vad vi ville studera i vårt examensarbete. Syftet med studien är att undersöka och skapa en medvetenhet om hur genus gestaltas i bilderböcker. Vi har valt att studera leken mellan bilderbokskaraktärerna, i sandlådan, då vi anser att sandlådan är en av förskolans mest besökta platser. Vi använder det vi betraktar som ett av förskolans främsta pedagogiska verktyg; bilderboken, som utgångspunkt för analys/empiri i vårt arbete och vi tar genusteori till hjälp när vi tar oss an arbetet. En bidragande anledning till att vi väljer genusperspektiv är att förskolans läroplan (Läroplan för förskolan 2018) förmedlar att all personal i förskolan ska bidra med en variation av upplevelser för barnen oavsett könstillhörighet. Studien är kvalitativ och vi använder oss av kategorisering för att strukturera och koda materialet. Vi kategoriserar utefter våra tre frågeställningar; Hur gestaltas leken ur ett genusperspektiv? Vad leker barnen med? Skiljer sig/hur skiljer sig leken mellan pojkar och flickor? Genom vår analys av empirin kommer vi fram till i resultat diskussionen hur viktig förskolan är som en arena för identitetsskapande och att genom bilderbokens betydelsefulla roll som pedagogiskt verktyg finns det många tolkningar för barn att göra, både genom bild och text. Vårt syfte med uppsatsen är att skapa en medvetenhet kring hur genus framställs i bilderböcker, vilket vi tycker att vi uppnår och genom det, förhoppningsvis, öppnar upp för nya tolkningar.

Denna studie är en bilderboksanalys som utifrån postkolonial teori och den narrativa metoden dekonstruktion syftar till att undersöka hur den Andre framställs i bilderböcker från två olika tidsepoker. Begreppet den Andre innebär de grupper som traditionellt sett är underordnade i samhället och som avviker från normen. Enligt läroplanen för förskolan (lpfö 18) ska pedagoger arbeta med litteratur med barnen, vilket i kombination med värdegrundsuppdraget gör att pedagoger måste vara medvetna om vilka normer som bilderböcker förmedlar. Detta blir ett argument för att studera bilderböcker. I analysen jämförs bilderböcker från en äldre (1918-1965) och en nutida (2006-2018) tidsepok, eftersom det går att säga att litteraturen avspeglar samhället och därför synliggör vilka normer som råder i en specifik tid. Resultatet visar att den Andre framställs som främmande och avvikande samt underordnas vithets- mans- och vuxennormen. Detta gestaltas på olika sätt beroende på vilken funktion den Andre har i berättelsen. När den Andre har rollen som antagonist eller om berättelsen kräver en karaktär som är annorlunda protagonisten så blir hon i högre grad porträtterad som avvikande. I äldre litteratur är den Andre ofta stereotypt framställd, negativt framställd eller exkluderad medan förhållandet i de nutida bilderböckerna framställs som lite mer jämlikt. Framförallt kategorin barn gestaltas som om de har förmåga att definiera sig själva och är inte motsatsen till normen längre. Det framgår av studien att bilderböckerna alltid framställer någon kategori som underordnad normen, oavsett vilken tid de är skrivna i. Den Andre blir stereotypt framställd i både äldre och nutida böcker. Slutsatsen blir således att den Andre som fenomen finns i alla bilderböcker, men att funktionen har ändrats över tid.

The purpose of this study is to gain an understanding of how preschool teachers can develop children's vocabulary using picture books. The method used is qualitative interviews conducted with four preschool teachers at three different public preschools in middle Sweden. The interview results are analyzed from a socio-cultural perspective. The terms used in the analysis are tools, mediation and the nearest development zone. All preschools that participate in the study work with picture books as a theme. The focus is on reading aloud and children's language development. They vary between reading picture books aloud and projecting the book's pages on the wall several times a week. They also design activities based on the book so that the children can experience the same word several times and in different contexts. This study contributes with knowledge about the picture book and the role of reading aloud in children's language development as well as different working methods that can be used to develop children's vocabulary.

Syftet med föreliggande studie är att är att analysera bokutbudet på förskolor utifrån ett maktperspektiv, för att synliggöra vem som ges makt i de bilderböcker barn ofta respektive sällan väljer att läsa på förskolorna. Studien har karnevalsteori samt multimodal diskursanalys som utgångspunkt. Diskursanalysen utgör tillsammans med analysverktygen interpersonell funktion, ideationell funktion, textuell funktion samt subjektspositioner, grunden för studiens analys. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur framställs barnet i bilderböckerna? och Hur ser maktrelationerna mellan barn-vuxna ut i bilderböckerna? I studien har bilderböcker analyserats, vilka förskollärare tillsammans med barn valt ut i två kategorier, ofta samt sällan valda bilderböcker. Resultatet av analysen har mynnat ut i sex diskurser: det ensamma och maktlösa barnet, det olydiga och trotsiga barnet, det kompetenta barnet, styrande och beskyddande vuxna, förlöjligande av vuxenvärlden samt borta bra men hemma bäst? Resultatet visar att textens tre huvudfunktioner hade en stor betydelse för barnets maktutövande i bilderböckerna och på så vis avhängigt vilken bok barnen valde att läsa. Slutsatsen som dras är att barn oftast väljer att läsa böcker där de ges makt.