I denna kandidatuppsats i kursen finska för modersmålslärare undersöker jag normkritik i en barnbilderbok. I studien analyserar jag bilderboken Tatu och Patu – Kovaa menoa kiskoilla, som är skriven och illustrerad av Aino Havukainen och Sami Toivonen (2020). I uppsatsen analyserar jag bokens karaktärer utifrån ett normkritiskt perspektiv. Den teoretiska ramen för studien är Maria Nikolajevas bilderboksteori samt karaktärsmodellerna av E. M. Forster, Shlomith Rimmon-Kenan och Joseph Ewen. Som analysmetod tillämpas närläsning. I studien söker jag svar på hur barnbilderboken Tatu och Patu – Kovaa menoa kiskoilla lyfter fram normkritiken i bilder och ord i skildringen av karaktärer. Syftet med studien är även att ta reda på hur verket kan fungera som ett normkritiskt läromedel i undervisningen för modersmål finska i grundskolan i Sverige.  Analysen visade att bilderboken Tatu och Patu – Kovaa menoa kiskoilla innehåller mångsidig och normkritisk karaktärsbeskrivning med ord och bilder. Utifrån analysen kan man dra slutsatsen att verket kan användas som normkritiskt läromedel i modersmålsundervisningen i finska eftersom vardagliga saker kan diskuteras utifrån boken i ett normkritiskt perspektiv.

Masteruppsatsen syftar till att bidra med kunskap kring hur utomhusmiljö framställs i bilderböcker för barn. Detta med utgångspunkt att granska vilka föreställningar av utomhusmiljö, men också vilka föreställningar kring barn och barndom, som synliggörs i bild och text, i framställningar av utomhusmiljö för barn. Dessutom granskas hur bilderböckernas framställningar kan förstås i relation till lärande samt utifrån bilderböcker som kulturella uttryck, för hur utomhus, barn och barndom kan förstås. Studien har en diskursanalytisk ansats, med utgångspunkt i en visuell metodologi, där både bild och text beskrivs skapa uppfattningar om världen (Rose, 2015). Fyra bilderböcker, i bilderboksserien Alla tre (Nilsson Thore, 2014, 2015, 2017, 2019), utgör forskningsmaterial. Sammanlagt har 47 av totalt 60 bokuppslag, som innehåller framställningar av utomhusmiljö, analyserats. Tre områden identifierades som framställningar av utomhusmiljö för barn i bilderböckerna, vilka benämnts som förskolegården, tätorten och den tätortsnära skogen. Analysen har format tre teman; utomhusmiljö som en trygg plats för barn, utomhusmiljö som en tillgänglig och barnanpassad plats samt utomhusmiljö som en pedagogisk plats för barn. Vidare visar analysen på ett flertal skilda, ibland motstridiga, men också samexisterande naturkulturer samt barn- och barndomsideal, vilka kan sägas både produceras och reproduceras i studerade bilderböcker. Föreställningar, av utomhusmiljö för barn samt ideal av barn och barndom, som förbinds med historiska, politiska och sociala representationsmönster. Avslutningsvis förbinds analysen med hur barnboken kan förstås i relation till lärande och förskola som plats, vilket också visar på pedagogiska implikationer.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur maskulint och feminint gestaltas i bilderböcker som förekom på en förskola. Tidigare forskning belyste att maskulina karaktärer kan gestaltas som modiga, aktiva och problemlösare (Filipović, 2018; Sciurba, 2017) medan feminina karaktärer gestaltas som omhändertagande och passiva (Adams et al. ,2014; Koss, 2015). För att analysera maskulina och feminina gestaltningar genomfördes en multimodal analys, där bilderbokens bild och skrift analyserades med hjälp av analysstrategier och analysmatris för maskulint och feminint. Studiens resultat visade att majoriteten av alla karaktärer i de utvalda bilderböckerna gestaltas med maskulina och feminina gestaltningar. Slutsatsen var att det maskulina och feminina inte behöver vara knutet till könade kroppar utan vara knutet till karaktärers handlingar och agerande. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Denna studie undersöker Olika Förlags bokpaket som riktar sig mot förskolan. Syftet är att se hur fördelningen mellan olika sociala kategorier ser ut samt hur dessa skildras ur ett intersektionellt perspektiv. Bilderböckernas ikonotext har utgjort grunden för analysen vilket innebär det samspel som sker mellan text och bild. Studien är en överblick av bokpaketet där huvudkaraktärerna har kategoriserats och tre av böckerna har valts ut och analyseras mer närgående utifrån de sociala kategorier genus, familjekonstellationer, hudfärg och funktionsvariation. Resultatet visar att könsfördelningen mellan huvudkaraktärerna inte är jämställd då 16 huvudkaraktärer är flickor och åtta är pojkar. En huvudkaraktär har hen som pronomen och fyra har obestämda kön. Det finns en stor variation bland de olika familjekonstellationer som representeras där ensamstående föräldrar utgör den största kategorin. Heterosexuell kärnfamilj förekommer i två böcker och samkönad kärnfamilj förkommer i tre böcker. Böckerna har en stor mångfald när det gäller karaktärernas hudfärg men endast tre av huvudkaraktärerna har någon funktionsvariation.

I denna studie undersöker vi med hjälp av narratologisk metod hur flykt framställs i bilderböcker genom förlopp och perspektiv. Detta gör vi genom att analysera fyra bilderböcker utgivna efter 2015 i samband med en ökning av flyktingar runt om i världen. Detta görs i en kvalitativ textanalys som bemöter ämnet flykt och grundas i ett hermeneutiskt perspektiv. Syftet med vårt examensarbete är att se hur flykt framställs och skildras i de olika bilderböckerna för att kunna nå en förståelse om vad de förmedlar och hur flykt framställs. Frågeställningarna i studien är: Hur skildras flykt som förlopp? Vilka perspektiv på flykt förmedlar/kommer fram i bilderböckerna?I analysen har det verbala och det visuella setts som två komponenter som bildar en helhet, alltså en ikonotext där texten och bildernas samverkan analyserats. De fyra böckerna har analyserats ingående i tre olika rubriker, flykten som förlopp, perspektiv på flykten och bilden av flykten. Detta har gjorts för att belysa och utläsa de olika aspekter i en berättarteknik och perspektiv som kan förekomma i bilderböckerna med teman som förekommer i svenska förskolor. I resultatet gick det att utläsa hur det visuella kompletterar det verbala och hur det kan finnas utrymme för vidare kunskap. Vidare i vårt resultat kan vi se att flykten som förlopp skiljer sig åt i de fyra valda bilderböckerna genom olika berättarperspektiv, konflikttyper och intriger. Perspektiven som förmedlas i bilderböckerna skiljer sig åt och ger olika bilder av hur flykt förmedlas, från att vara verklighetstroget till ett mer sagolikt perspektiv. Slutligen resonerar vi över pedagogernas viktiga och stödjande roll i att kunna uppmärksamma olika teman som kan skildras genom förloppet och olika perspektiv. Därav diskuteras pedagogernas roll och behov att ha en övergripande kunskap för att kunna behandla bilderböckerna som redskap i komplexa ämnen. Detta då olika föreställningar, samverkan mellan bild och text samt olika perspektiv kan påverka förmedlingen av bilderböckerna. Något som kan leda till olika diskussioner, skildringar och bearbetning tillsammans med barngruppen, beroende på vad de kan uppmärksamma tillsammans med hjälp av tidigare erfarenheter.

Hur skriver man en genuin bilderbok? Genom fyra olika bilderböcker för småbarnsåldern presenteras olika förslag på hur text och bild kan samspela, och på hur barn- och högläsaren kan involveras i historien genom den fysiska läsningsprocessen. Texterna behandlar bland annat frågor om identitet, hjälpsamhet och olika sätt att se på saker. / How do you compose a genuine children’s picture book?  In this work, four different picture books aimed for toddlers are presenting different suggestions of how text and image can collaborate, and how the child reader as well as the the person reading aloud can become involved in the story through the physical action of reading.  The texts are touching on topics like identity, helpfulness, and alternative ways of looking at everyday life.

Bilderboken är en multimodal text som elever ofta möter i undervisningen i skolan. Syftet med den här studien har varit att bidra med kunskap om några lärares arbete med bilderboken i läsförståelseundervisningen i årskurs F-3 för att synliggöra hur lärare kan stötta elever i deras utveckling av läsförståelse. Ett kvalitativt perspektiv har antagits och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fyra verksamma lärare på två olika skolor i södra Sverige. I resultatet presenteras lärarnas arbete utifrån de olika teman som identifierades i materialanalysen. I resultatet framkommer vikten av läslust som grund för att eleverna ska utveckla läsförståelse samt några aktiviteter som informanterna menar bidrar till läslust och i sin tur läsförståelse. Det framkommer även att med multimodal läsning följer olika utmaningar. Dessa utmaningar kan vara att bilden i bilderböcker kan fungera både som ett stöd och ett störningsmoment för elevers läsning. Resultatet visar även att bilderboken används som ett verktyg i ämnesintegrerad undervisning genom NO och SO samt värdegrund. I diskussionen lyfts vikten av lärarens roll i arbetet med bilderböcker och läsförståelse genom begreppen den proximala utvecklingszonen och stöttning. Dessa begrepp är centrala i det sociokulturella perspektivet på lärande. Lärarens roll visar sig vara avgörande i arbetet för att eleverna ska utveckla läsförståelse genom olika arbetssätt där lärarna med kunskap om elevernas proximala utvecklingszon och stöttning fungerar som en vägledande viktig person i deras lärande.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt bilderböcker kan användas för att utmana och utveckla tre till fyra år gamla förskolebarns matematiska förståelse. Studiens frågeställningar är följande: Hur kan bilderböcker användas för att utmana och utveckla förskolebarns matematiska förståelse? Hur pratar barn i matematiska termer när de läser bilderböcker själva eller med andra barn och vuxna? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. I undersökningen använde jag en kvalitativ forskningsmetod med observationer som dokumenterades med hjälp av ljudinspelningar och anteckningar. Studien genomfördes med åtta barn i tre till fyra års ålder på en kommunal förskola. Undersökningen visade att en lärandesituation som lässtunden är ett tillfälle där barnen utforskar matematik, får matematiska erfarenheter och utvecklar sin matematiska förståelse. Resultatet av studien visade att barnen upptäcker matematik i böckerna genom att studera och undersöka bilderna i dem. Slutsats som jag kan dra av min studie är att bilderboken är ett viktigt redskap för att utveckla barns matematiska förståelse. Men det förutsätter en kunnig och engagerad pedagog som kan se alla barns möjligheter till att lära sig och utvecklas matematiskt.

De flesta svenska barn tillbringar idag en stor del av sin barndom i förskolan. Men hur skildras denna plats i de böcker som produceras med förskolebarnen som tänkt målgrupp? Det här arbetets syfte är att undersöka framställningar av förskolan i svenska bilderböcker utgivna efter den reviderade läroplanen 2010.Det teoretiska perspektivet som används i denna uppsats är, den kritiska diskursanalysen. Denna ser textproduktions- och textkonsumtionsprocesser som bidragande till social och kulturell reproduktion och förändring. Det diskursanalytiska angreppssättet är textorienterat men undersökningen måste sättas i relation till bredare sociala sammanhang. För att uppnå detta jämförs analysens resultat med några av de diskurser om förskolan som diskuteras inom barndomssociologin.Med kvalitativ textanalys som metod har 15 stycken svenska bilderböcker undersökts. Analysfrågorna som använts formulerades av Maria Nikolajeva med hänsyn till bilderbokens båda kommunikationsnivåer, den verbala och den visuella och samspelet dem emellan.Resultatet visar att förskolan framställs som en vardaglig och trygg plats där barnen mest ägnar sig åt fri lek medan pedagogerna utövar omsorg. Det finns samtidigt frihet och en strikt indelning av dagen. Förskolebarnet framstår som kompetent, aktiv och intresserad av relationer med andra barn. Diskursen om det kompetenta barnet dominerar även om det i materialet också finns exempel på barnet som natur. Vidare reproduceras i böckerna samtidigt de konkurrerande diskurserna om den institutionaliserade barndomen och den om förskolan som ”intermediate domain". Diskursen om lärandebegreppets dominans reproduceras däremot inte i materialet.

Jönsson, Emelie och Pütz, Sofie (2011). Genus i bilderboken: en kvalitativ studie av karaktärer ur ett genusperspektiv och pedagogers tankar och arbete kring detta.Malmö högskola: Fakulteten för lärande och samhälle.Studiens fokus ligger på hur karaktärer i bilderböcker framställs ur ett genusperspektiv och på pedagogers tankar kring genus och bilderböcker. Syftet med studien är att granska böckernas texter och bilder ur ett genusperspektiv för att synliggöra och beskriva vilka könsmönster det finns i respektive bok. Syftet är även att beskriva hur pedagoger tänker kring genus i bilderboken och hur de arbetar med detta i verksamheten. Frågeställningarna är: Hur gestaltas karaktärerna utifrån ett genusperspektiv i de utvalda bilderböckerna? Hur tänker pedagoger kring genus i bilderböcker på två utvalda förskoleavdelningar? Hur arbetar pedagoger på de två valda förskoleavdelningar med bilderboken i den pedagogiska verksamheten? För att nå fram till ett resultat har observationer av barn, text- och bildanalys av bilderböcker och intervjuer med pedagoger genomförts. Utifrån detta har det i slutsatsen framgått att det manliga dominerar i de åtta utvalda bilderböckerna. Detta styrker även pedagogerna då de menar att det är mer sällsynt med pojkar som är blyga än flickor som är tuffa. Analysen visar även att kläder utgör en viktig faktor när könet inte synliggörs på något annat sätt i böckerna. I pedagogernas arbete med bilderboken är delaktighet något som är betydelsefullt för dem då barnen får vara med och välja ut bilderböcker.