Syftet med föreliggande studie är att är att analysera bokutbudet på förskolor utifrån ett maktperspektiv, för att synliggöra vem som ges makt i de bilderböcker barn ofta respektive sällan väljer att läsa på förskolorna. Studien har karnevalsteori samt multimodal diskursanalys som utgångspunkt. Diskursanalysen utgör tillsammans med analysverktygen interpersonell funktion, ideationell funktion, textuell funktion samt subjektspositioner, grunden för studiens analys. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur framställs barnet i bilderböckerna? och Hur ser maktrelationerna mellan barn-vuxna ut i bilderböckerna? I studien har bilderböcker analyserats, vilka förskollärare tillsammans med barn valt ut i två kategorier, ofta samt sällan valda bilderböcker. Resultatet av analysen har mynnat ut i sex diskurser: det ensamma och maktlösa barnet, det olydiga och trotsiga barnet, det kompetenta barnet, styrande och beskyddande vuxna, förlöjligande av vuxenvärlden samt borta bra men hemma bäst? Resultatet visar att textens tre huvudfunktioner hade en stor betydelse för barnets maktutövande i bilderböckerna och på så vis avhängigt vilken bok barnen valde att läsa. Slutsatsen som dras är att barn oftast väljer att läsa böcker där de ges makt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare ser på att arbeta aktivt med frågor om genus och könsnormer, med bilderboken som redskap. Studien baserades på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare och i analysen hade ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt genusteori använts. Resultatet visade att förskollärarna använde begreppet genus som ett uttryck för ett arbetssätt med syftet att motverka normer. Vidare visar resultatet att förskollärare gärna vill uppmärksamma barn på genusnormer för att på så sätt utmana normerna med en ambition att inkludera fler. Resultatet visar också på att bilderboken är ett vanligt förekommande redskap inom förskolan. En slutsats som studien visade på är att kunskap om att arbeta med bilderboken som medierande redskap inte räcker för att arbeta med den ur ett genusperspektiv. Det krävs en bredare teoretisk kunskap om till exempel normkritisk pedagogik - något som saknas inom verksamheten.

Jag har gjort en bok som handlar om fem vanliga småkryp samt några av deras närmaste släktingar (fluga och mygga, spindel, geting, bi och humla, myra samt silverfisk). Boken kan klassas som en populärvetenskaplig bilderbok med faktainnehåll. Då en antropocentrisk syn på djur, i detta fall småkryp, är vanlig i skolans värld vill jag försöka skapa diskussion kring småkrypens egenvärde, istället för att endast se vilken nytta vi människor kan ha av dem. När jag efter många om och men valt vilka småkryp som boken skulle handla om plockade jag ut ett antal fakta om dem, och varvade då den mest basala faktan med lite mer udda information som kanske inte återfinns i varje uppslagsverk. Efter att ha skissat upp mina bilder på vita A4-papper skannade jag in dem i datorn och bearbetade dem i ett bildbehandlingsprogram. / I have made a book about five common bugs, and some of their closest relatives (fly and mosquito, spider, wasp, bee and bumblebee, ant and silverfish). The book can be classified as a popular scientistic picture book with a fact content. As an anthropocentric view on animals, in this case bugs, is common in the world of school, I would like to create a discussion about the bugs own value, instead of seeing what use they can be of to man. When I finally had chosen which bugs the book was to be about I picked out a number of facts about them, and mixed the basal facts with some more rare information that you might not find in the usual encyclopedia. After having sketched my drawings on white A4-papers I scanned them into the computer and worked on them in a picture editing program.

Syftet med denna studie var att undersöka hur utanförskap och inkludering skildras i bilderböcker, representerade i Kulturrådets barnlitteraturlista från 2018, och vilka didaktiska möjligheter innehållet kunde bidra med. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes i två delstudier för att undersöka hur böckernas handling och böckernas karaktärer skildras kopplat till utanförskap. Studiens teoretiska ansatser var barndomssociologi och kognitiv narratologi. Dessa möjliggjorde tillsammans en djup förståelse för hur utanförskap skildras i barnlitteraturen, kopplat till barns socialisering och förståelse genom litteraturen. Sju bilderböcker valdes ut för att analyseras, dessa var: Arnes stora läskiga tänder, Bosse & Bella och trumpna Donald, De fula fem, Dom som bestämmer, Fastrarna, Klappa snällt och Vilda grannar. Resultatet visade flera mönster, utanförskapets skildringar kunde kopplas samman med begreppet kamratkultur och att det alltid fanns en orsak till utanförskap. Ett tema som syntes i flera av böckerna var makt och status. I majoriteten av böckerna upplöstes utanförskapet, och dessa upplösningar kunde kopplas till handlande med eller utan agens. Resultatet av hur karaktärerna gestaltades visade karaktärerna som aktiva i att utföra handlingar som påverkade utanförskapet. Dessutom visade resultatet att karaktärernas egenskaper skildrades på ett förenklat och ytligt sätt, och att inkludering i gemenskapen var något som värderades högt. Vidare synliggjorde denna studie tre didaktiska möjligheter för användning av böckerna: 1) stötta utsatta individer att hantera och ta sig ur sitt utanförskap, 2) skapa kunskaper och förståelser om hur det känns att vara utanför 3) visa på att utanförskap är invecklat och inte alltid har en självklar lösning. Studien bidrar med kunskap om hur bilderboken kan användas i förskolan för att motverka och bearbeta utanförskap.

Homosexualitet är ett av flera ord som delar in oss människor i grupper beroende på vem viälskar. Vem man får och inte får älska har diskuterats genom historien och har idag lett till attvi har vad som anses vara normalt och icke normalt. Till det normala hör heterosexualitetenoch till det icke normala hör homosexualiteten, detta har skapat intresset för den häruppsatsen. Syftet är att se hur barn som är homosexuella gestaltas i två bilderböcker, för attsedan se hur detta kan leda till ett didaktiskt boksamtal. De två bilderböckerna jag har valt attanalyserar och jämföra behandlar barns homosexualitet. Bilderböckerna har likheter ochskillnader i hur de lyfter ämnet homosexualitet och de använder även en del typiska drag försagan och genusstereotyper. Intressant är att ingen av dem nämner benämningen homosexuell.Homosexualitet och homofobi är något som kan upplevas svårt att diskutera utan att man fåttstöttning och utbildning i hur man kan lyfta det som lärare. Därför är det viktigt för lärare attfå just det för att kunna föra goda samtal kring detta ämne. Boksamtal är ett bratillvägagångssätt i samtal som dessa då det gör att eleverna får sätta sig i någon annansperspektiv och situation utan att de själva behöver uppleva dem i verkligheten. Detta kan dåleda till goda boksamtal som skapar större förståelse hos eleverna och medför en medvetenheti hur man uttalar sig och agerar.

No description available.

By owning our language and being confident in how we communicate we create our identity. But are all forms of communication equal? My degree project examines and exposes the feeling of being limited by your verbal ability. By using visual storytelling I want to share my experiences on what it can be like to be perceived as quiet and how obstructive it can be. Society expects introverted people to practice being more assertive, but my work just creates a place for them to be. Not wanting to talk does not mean that one has nothing to say.

In recent years, discussions about ethnic diversity and representation has become an increasingly frequent debate. The aim of this study was to examine the extent to which people of dark skin were represented in picture books. We also wanted to study whether the representation of people with dark skin has increased over the past ten years (2006- 2015). Through a quantitative content analysis we collected the study’s empirical material from 259 picture books. The study shows, among other things, that people of dark skin gets very little space in children ́s books and when they appear it is often as characters of less importance.

Syftet med denna studie har varit att söka svar på hur bilderböcker skulle kunna utgöra pedagogisk resurs för arbete med normer kopplade till genus och kön i förskolan. För att ta reda på detta förutsatte att utvalda bilderböcker analyserades utifrån centrala litteraturteoretiska perspektiv för att identifiera normer. Utifrån detta kunde sedan en diskussion kring bilderböckernas didaktiska möjligheter vid ett normkreativt arbetssätt lyftas.   Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit normkritiskt perspektiv med fokus på genus. Den metod vi har använt i studien är kvalitativ litteraturanalys av tio bilderböcker mellan perioderna 1900 - 1965 och 2000 - 2018, för att synliggöra hur flickor och pojkar framställs i bilderböckerna. Centrala litteraturteoretiska begrepp som vi fann intressanta vid analysen utifrån normkritiskt perspektiv var: berättarperspektiv, tema, persongestaltning och samspel mellan bild och text. Studiens resultat indikerar att den äldre litteraturen är bärande av normer. I motsats till detta visar resultatet att den mer samtida litteraturen omfattas av normbrytande karaktär. Utifrån resultatet ser vi möjligheter att arbeta även med bilderböckerna som är bärare av normer för att belysa genusfrågor i förskolan genom ett normkreativt arbetssätt.

The main purpose of this thesis is to investigate four children’s librarians’ literature view and their collaboration with pre-schools. My main question at issue is “What literature view do children’s librarians in this thesis have and how does this reflect their collaboration with pre-schools?”. Another purpose is to study the canon process in relation to children’s libraries and pre-schools. I have applied two theories on my analysis. The first is the view of Lennart Hellsing on a good children’s book and the second is three different views on literature, the pragmatic, the traditional and the emancipated views. My results show that people indirectly influence small children in their selection of literature. Adults are encouraged when they realise that the books they read themselves when they were children still exist and willingly read them for their own children. This is one reason why some children’s books have been popular for so many years in pre-schools. It is important to successively change the canon because more vintage books can give their children wrong conceptions as they do not deal with the present era of the children. My results also show that the children’s librarians readily want the children to take part of literature with different presentations of a problem. The books should deal with life and take place in present time, however the children’s pleasure of reading is most important. The collaboration between libraries and pre-schools is not especially good at the moment but is now increasing by means of the project LekaSpråkaLära. / Uppsatsnivå: D