No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika etniciteter framställs och synliggörs i valda bilderböcker, utifrån Uppsala Stadsbiblioteks utbud. Detta arbete har utgått ifrån fyra bilderböcker från 1994 och sex bilderböcker från 2014 som har analyserats genom en kvalitativ text- och innehållsanalys. Med en kvalitativ innehållsanalys analyseras materialet djupgående för att ge en djupare inblick i hur etnicitet skildras i de valda bilderböckerna. En analysmodell har även används för att enklare analysera bilderböckernas innehåll. Utifrån vår studie kan inte några generella slutsatser dras men utifrån vårt begränsande material kunde vi i urvalet se en tendens till att karaktärerna i bilderböckerna från år 1994 avbildades mer stereotypiskt än hur karaktärerna från 2014 blev gestaltade, där en mer naturlig avbildning skedde och mer anpassat till samhället vi lever i idag. Utifrån det begränsade materialet kan vi möjligtvis dra en slutsats om vikten av att biblioteken har ett brett utbud av bilderböcker, för att barn ska kunna skapa sig en positiv identitet och självkänsla. Genom fler böcker som lyfter olika etniciteter kan diskriminering, kränkning och förutfattade meningar minskas bland barnen.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka hur rörelsenedsättning framställs i text och bild i fyrabilderböcker producerade mellan 2007 och 2014, med speciellt fokus på det sociala samspeletmellan karaktärerna i böckerna. Böckerna som analyseras är riktade till barn i förskoleålder ochfinns att låna på offentliga bibliotek. En avgränsning görs till bilderböcker med signumet Hcf och deutvalda böckerna passar barn i 4-6 årsåldern, eftersom analysen även ska mynna ut i olikafrågeställningar till varje bok som kan användas som stöd för pedagoger vid högläsning ochreflekterande samtal. Metoden är kvalitativ diskursanalys, som undersöker hur skrivet språk ochbildspråk används för att skildra barn med rörelsenedsättning i bilderböcker. Analysen görs medsociokulturella utgångspunkter om att bilderböcker förmedlar upplevelser och lärande sker mellanmänniskor i sociala gemenskaper. Resultatet av analysen visar att rörelsenedsättningen i två avböckerna inte skildras alls genom texten, utan enbart via bilderna. De resterande böckerna skildrarrörelsenedsättningen i text som ett problem på grund av brister i omgivningen, och inte på grund avbarnets egen funktionsförmåga. Två av böckerna visar karaktärer med enbart gott socialt samspel,medan de andra två även skildrar konflikter, som sedan löser sig. I bilderna görs ingen åtskillnadmellan barnen med rörelsenedsättning och de andra karaktärerna, förutom att bilderna visar dehjälpmedel i form av exempelvis rullstolar barnen behöver för att kunna förflytta sig. Slutsatsendras att rörelsenedsättning framställs som att det är den fysiska och sociala miljön som avgör hurstora rörelsehinder barnen har, och att alla fyra böcker är bra utgångspunkter för reflekterandesamtal kring rörelsehinder, och kan användas i förskola för att främja ett positivt och inkluderandeklimat.

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att ta fram en bilderbok för tonåringar. Boken riktar sig till alla de som är, tror sig vara eller känner någon som kommit ut som homo- bi eller transexuell. Boken är helt baserad på mina egna erfarenheter. Projektredogörelsen tar upp olika teorier, både kring barn- och ungdomslitteratur, och beskriver arbetsprocessen och resultatet med arbetet. Min uppgift har varit att ta fram boken, inte att undersöka mottagandet av densamma ute i skolan. Min förhoppning är att boken i framtiden ska finnas tillgänglig på webben så att ungdomar kan välja att ta den till sig på skolbibliotek, Internetcaféer eller hemma. Den är inte tänkt som ett undervisningsmaterial. Vill ni läsa boken, kontakta mig på annaracz@gmail.com / My account describes the progress on producing a picture book for teenagers. The book is for everyone who is, believe to be or know someone who has come out of the closet as gay, bisexual or transsexual. It is completely based on my own experiences.The acoount contains theories, both on children- and youthlitterature, and describes the process and the outcome of my work. My task has been to produce the book, not to investigate the reception of the book out in the schools. My wish is that the book in the future will be available online so that teenagers can read it at the school libraries, internet cafés and at home. It is not meant for education. If you wish to read the book, contact me at annaracz@gmail.com

Bilderna i skönlitterära barnböcker har en viktig roll för elevers läsförståelse och är inte enbart dekorativa. Forskning pekar på att bilden kan vara avgörande för förståelsen av bokens innehåll i de fall där eleven inte förstått texten fullt ut. Denna studie har utgått från att bilden har betydelse för läsförståelsen men syftet med studien är att ta reda på vilken funktion bilden kan ha utifrån att bilderböcker inte är lika utan kan delas upp i fem olika kategorier. Vi har valt att fokusera på två av dessa fem kategorier. Studien är gjord i en årskurs tre där ena halvan av klassen har haft tillgång till bilden under tiden de läst medan andra halvan inte haft tillgång till bilden under tiden de läst. Empirin består av standardiserade frågor samt semistrukturerade intervjuer. De frågeställningar vi arbetat utifrån är: Vilken funktion har bilden för elevers läsförståelse i en kompletterande bilderbok? Vilken funktion har bilden för elevers läsförståelse i en expanderande/förstärkande bilderbok? Resultatet pekar på att bilden spelar mer eller mindre roll beroende på vilken kategori bilderboken tillhör. I en kompletterande bilderbok såg vi att bilden inte var avgörande för elevernas läsförståelse då båda grupperna hade förstått bokens innehåll ungefär lika väl. Vi märkte däremot skillnad i läsförståelsen i den expanderande/förstärkande bilderboken där de elever som inte haft tillgång till bilden gått miste om delar av bokens innehåll och därmed inte förstått bokens budskap fullt ut. Det som var intresseväckande utöver att bilden var avgörande för läsförståelsen var elevernas uppfattning, i gruppen som inte haft tillgång till bilden, att det inte behövde bilden för att förstå boken. Medan gruppen som haft tillgång till bilden såg dess fördelar för läsförståelsen. En didaktisk implikation vi kommit fram till är att bilderna fyller olika syften i olika bilderböcker och förslag på vidare forskning vore att studera de tre bilderbokskategorier som denna studie inte berör.

The focus of this study is on how active educators in prescholls look on the use of picture books in the development of the youngest children, and how the educators are using the picture book actively in the operation. The purpose of this study is to find out how active educators is using the picture book in their work with language development with the youngest children. The method that was used in this study was qualitative interviews, more specific semistructured interviews. This method was used because I wanted to have base questions but also be able to ask follow up questions. An other reason for qualitative interviews was to find out the educators thougts about the use of the picture books. The result will be looked at from a sociocultural perspective. The result of the study shows that active educators have a positive view on the use of picture books in the youngest childrens language development, and that the picture books are used in different ways.

<p>Uppsatsen ingår i Skapande svenska C, 30 hp i ämnet Litteraturvetenskap vid Umeå Universitet</p>

Syftet med uppsatsen är att se hur huvudkaraktärernas genus framställs och därmed bidra till diskussionen om bilderböckernas reproduktion av genus i samhället. Vi har genomfört en historisk jämförelse för att se vilken förändring som har skett med tanke på införandet av genus som begrepp samt feminismens utveckling i Sverige. Vi har använt oss av kvalitativ textanalys som metod. Vi har kritiskt granskat utvalda bilderböcker ur ett genusperspektiv och gjort en historik jämförelse. Böckerna vi har analyserat består av tio frekvent utlånade böcker. Fem böcker utgivna före 1985 samt fem böcker utgivna 2010 eller senare. Till hjälp vid analyserna har vi använt en av oss utökad version av Nikolajevas abstrakta schema över manliga och kvinnliga egenskaper. Begreppen i utökningen har vi hämtat i annan litteratur. Resultatet är uppdelat i två tidperioder. Vi har först analyserat de tidigare utgivna böckerna. Resultatet av dessa analyser visar att böckerna främst är normbekräftande, med några normbrytande undantag. Resultatet av analyserna av de senare utgivna böckerna visar på liknande tendenser. Normerna bryts oftare gällande huvudkaraktärernas egenskaper än deras attribut i de båda tidsnedlagen. Detta innebär att vår undersökning inte visar någon större förändring över tid.

Studiens syfte är att kartlägga hur bilderböcker, som har fokus på döden, presenterar den religiösa mångfalden. Religiösa symboler, riter och berättelser kartläggs utifrån de fem världsreligionerna. Studien är en kvalitativ ikonotextanalys med en fenomenografisk ansats, vilket betyder att jag läst, kategoriserat och tolkat fem bilderböcker för barn i åldrarna 1-6 år. Bilderböckerna kommer från en bibliotekskategorisering benämnd död och sorg, där de valdes ut utifrån att studien skulle visa på en mångfald. Böckerna lästes och frågor besvarades utifrån en frågeguide, som skapats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Svaren har sedan kategoriserats utifrån tre kategorier; symboler, riter och berättelser. När resultatet var gjort jämfördes data utifrån symboler, riter och berättelser i de fem världsreligionerna.   I resultatet framkom att det finns en mångfald av symboler, riter och berättelser i bilderböckerna. Exempelvis finns kistor, kors och präster med. En begravning sker i fyra av fem böcker. Alla böcker ger någon form av förklaring till vad som sker efter döden. Både konkreta, som att kroppen går från varm till kall och läggs i jorden, och abstrakta förklaringar, exempelvis att den döde ska på en evig resa, hamnar i himlen eller återföds.   Bilderböckerna visar en mångfald men den är inte tillräcklig. Barn behöver få en större inblick i världsreligionerna och dess mångfald, för att få möjligheter att själva ta ett aktivt religiöst val men framför allt för att respekt och förståelse mellan individer ska finnas. Ordet religion finns inte med i bilderböckerna och barn behöver hjälp med förståelsen av symbolerna, riterna och berättelserna, för att göra kopplingen mellan bilderböckerna och religion.

<p>Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där kulturmöten är en del av vardagen. Vi ska bli lärare och eftersom litteratur har en central roll i skolan anser vi det därför vara viktigt att vara medvetna om vilket budskap barnlitteratur sänder. Syftet med vårt arbete har därför varit att undersöka hur mångkultur skildras i barnlitteratur. Vi frågade oss vilka värden som formuleras, i vilka fall mångkultur skildras samt om barn kan identifiera sig med karaktärerna i böckerna. Vårt syfte var inte att ge ett konkret och generellt svar på hur mångkultur skildras utan hur den <em>kan </em>skildras. Efter att ha läst in oss på litteratur kring ämnet mångkultur och barnlitteratur analyserade vi ett antal utvalda bilderböcker utifrån en analysmodell. Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys eftersom vi ville få en mer djupgående inblick i hur mångkultur skildrades i de utvalda böckerna. En slutsats vi kom fram till var att mångkultur i modern barnlitteratur oftast skildras som något naturligt. En annan slutsats är dock att vanliga teman i barnlitteratur är flykt och krig, teman som anspelar på invandrares situation i det nya landet. Vi drog också slutsatsen att modern barnlitteratur bidrar till att barn oavsett ursprung kan identifiera sig med karaktärer i många av böckerna.</p>