I takt med ökande intresse för uttag av grot så ökar också intresset för återföring av aska tillbaka till skogen. I rapporten utreds hur mycket återföringsbar aska som produceras av förbränningsanläggningar. Arbetet begränsas genom att endast förbränningsanläggningar med större kapacitet än 10 GWh träbränsle per år tas med . Dessutom sker en avgränsning geografiskt till att endast ta med anläggningar placerade söder om en tänkt linje mellan Karlstad och Stockholm. Datainsamlingen för förbränningsanläggningarnas askmängder har gjorts både med telefonintervju och enkätundersökning. Totalt har 107 förbränningsanläggningar tillfrågat. Askan från anläggningarna används till askåterföring, sluttäckning av deponi, deponi och bärlager till vägar. Kostnaderna mellan de olika användningsområdena varierar stort, kostnaderna att sluttäcka en deponi är hälften mot att spridas i skog. En stor del av förbränningsanläggningarna är överens att kostnaderna för askåterföring till skogen är för dyr. Fler anläggningar kan tänka sig att återföra askan till skogen men anger kostnaderna som orsak till val av andra alternativa användningsområden. / In line with increased interest for using of branches and tops, increases also the interest for retransfer of ash back to the forest. In the report investigated how much ash from the incineration plants that can retransfers back to the forest. The work is limited through that only incineration plants with bigger capacity than 10 GWh wood fuel a year is taken with. Moreover, a demarcation happens geographic to only to take with plants placed south about an intended line between Karlstad and Stockholm. The data collection for the incineration plants ash quantities have been done both with telephone interview and questionnaire survey. Total has 107 incineration plants consulted. The ash from the plants is used to ash retransfer, end coverage off landfill, landfill and berry stocks to roads. The costs between the different use areas vary bigly, the costs to end to cover landfill is the half against being disseminated in forest. A big part of the incineration plants is agreed that the costs for ash retransfer to the forest is for costly. More plants can intend itself to bring back the ash to the forest but because of the price the plants choice other alternative use areas.

Norska pappersmassaindustrin Norske Skog Saugbrugs AS använder flera olika biobränslen i en bränslemix vid produktion av ånga för internt bruk. Biobränslen visar stora variationer i asksammansättning och producerad askmängd, varför syftet var att studera dessa i förhållande till bränslemixen, via en statistisk analys av Saugbrugs befintliga data. Rökgaserna från förbränningen renas med ett elektrofilter med tre avskiljningsfält för askstoftet, och en teori om fraktionering av aska från de olika fälten vad gäller innehåll av ekotoxiska metaller fanns. Provtagning, analys av partikelstorlek och laboratorieanalys av askstoft i rökgasen samt aska avskilt av de olika fälten i elektrofiltret var därför motiverat. Förbränningen som helhet alstrar stora mängder aska som sedan deponeras. En undersökning av alternativa användningsområden i enlighet med myndighetskrav för aska gjordes baserat på resultaten från den statistiska analysen och de fyra provuttagningarna. Att statistiskt sammanföra bränslena i en varierande bränslemix med asksammansättning gav litet resultat, men bekräftade att stora variationer finns. Askmängden varierade till följd av vilka bränslen som eldades, snarare än mängden bränsle. Det ackrediterade laboratoriet hade använt sig av två olika analysmetoder vars resultat visade olika koncentrationer för vissa ämnen. Multivariat dataanalys tyder på att koncentrationerna var likvärdiga mellan den gamla och den nya metoden, därmed berodde koncentrationsförändringen inte på Saugbrugs förbränning eller bränslemix. Den befintliga askan innehåller höga koncentrationer av arsenik, bly och krom, och är inte direkt lämplig för alternativ användning. Innehållet av ekotoxiska metaller beror troligtvis främst på förbränning av RT-flis, men till viss del även slam och eget avfall. Mikroskopisk analys av askproven visar att partikelstorleken minskar ju längre in i rökgasreningen askstoftet kommer, och kemisk analys visar en tydlig fraktionering mellan de olika fälten där halten ekotoxiska metaller ökar med minskande partikelstorlek. Askan i de två sista fälten innehåller kritiska koncentrationer av ekotoxiska metaller. Askan uppfyller därmed inte myndighetskrav för skogsspridning eller liknande, och särskilt arsenikkoncentrationen är mycket hög. Saugbrugs aska måste fraktioneras eller behandlas om den skall användas. Fraktionering av aska för olika ändamål kan vara möjligt, men variationer kan förekomma och bör beaktas. Lämpligast vid alternativ användning är att späda askan eller en askfraktion med en annan aska, eller kalk. / The Norwegian paper pulp industry Norske Skog Saugbrugs AS combusts a variety of biofuels in a fuel mix, producing steam for internal use. Biomass is often associated with large variations in ash composition and produced ash quantity, thus the aim was to study these in relation to the used fuel mix through a statistical analysis of Saugbrugs existing data. Flue gases from the combustion are purified with an electrostatic precipitator (ESP), which consists of three fields for ash trapping. Other studies have shown that fractionation of ash from the different fields regarding the content of ecotoxical metals is possible; therefore the study also included sampling, particle size analysis and chemical analysis of samples from ash in the flue gas and ash from the three fields in the ESP respectively. The combustion produces large amounts of ash which is landfilled. An investigation of alternative uses in accordance with regulations for ash was made based on results from the statistical analysis and the four ash samples. The statistical analysis of the fuel mix in relation to the ash composition yielded little results, but showed that large variations exist. The produced ash quantity also varied due to the type of fuel used, rather than how much fuel is combusted. The existing data was based on different analytical methods at the accredited laboratory resulting in different substance concentrations. With multivariate analysis it was concluded that the different concentrations are equivalent between the old and the new method, thus the change is not due to Saugbrugs combustion or fuel mix. The ash contains high concentrations of arsenic, lead and chrome, and is not directly suitable for alternative use. The content of ecotoxic metals in the ash is mainly due to combustion of demolition wood, but also to sludge and waste in some extent. Analysis of the samples show that particle size decreases as the ash moves further in the flue gas purification process, and a distinct fractionation between the different fields where the content of ecotoxic metals increase with decreasing particle size. The ash collected in the two last fields therefore contains critical concentrations of ecotoxic metals. The ash does not meet the requirements regarding forest spreading or similar, and the concentration of arsenic is particularly high. Saugbrugs ash must be fractionated or treated if it is to be used alternatively. Fractionation of ash for various purposes might be possible, although variations may occur and must be considered. The most suitable approach is to dilute the ash or ash fraction with another ash, or lime.

Kan man producera brännbar gas av biobränsle i en småskalig anläggning? Kan detta göras till en rimlig kostnad? Är det möjligt för en privatperson installera förgasningsanläggningen själv eller krävs det en fackman? Skulle man kunna göra gas av sitt trädgårdsavfall? Svaret på dessa frågor är ja, det går. Men om man vill göra det på ett säkert och miljövänligt sätt är svaret tyvärr nej. Detta gäller i alla fall den anläggningen som detta arbete handlar om. Tack vare Compower i Lund så kunde jag få tillgång till en kinesisk ”stalk gasifier” Målet var att med denna panna framställa och analysera den gas som produceras från biobränslen (gengas). Gasen skulle i bästa fall kunna användas i Compowers microkraftverk för el och värmegenerering. Efter installation och uppstart såg det lovande ut. Brännbar gas producerades efter ca 20 min och gasen brann fint. Bränslet bestod då av en blandning mellan pellets och flis. Vid samtliga prov brinner gasen med klarblå låga och ingen synlig rök finns i samband med förbränningen. Pga. skrubber funktionen blir lågan pulserande Det visade sig dock efter en stunds eldning att flisen var för blöt och tjärbildning uppstod i pannan. Efter nedstängning upptäcktes porositeter i fläkthusets gods och tjära hade läckt ut på golvet. Vid eldning nr. 2 användes endast pellets och det fungerade bra tills det visade sig att askan från pelletsen tillsammans med tjäran bildade en sörja och chokade luftgenomströmningen så att ingen gas kunde ta sig igenom utan tvingades ut igenom luftintaget. När vi senare kom in på emissionsmätningarna så visade det sig att vi inte kunde mäta alla ämnena i gasen innan dess att vi förbrände den. Vi fick istället inrikta oss på att mäta emissionerna efter det att vi tänt gasen. Detta gav oss rimligare världen om än höga. Efter den sista eldningen, eldning nr 3, kunde vi konstatera att så länge pannan eldades som den skulle så fungerade den bra, dock var CO-emissionerna höga. När det gällde stängning så var det inte lika enkelt och det fanns även en stor risk för utsläpp av koloxid vilket alltid bör undvikas.

Detta arbete utfördes i syfte att analysera och utvärdera effekterna av att dosera svavel till förbränningen i en biopanna. En utrustning för detta ändamål installerades till biopannan vid fjärrvärmeverket i Arvika för att få bukt med höga halter av kolmonoxid i rökgaserna. Analysen har genomförts med avseende på hur väl svaveldoseringen uppfyller sitt tilltänkta syfte men även på eventuella bieffekter. Korrosionsrisker, halter av oförbränt svavel i rökgaser, rökgaskondensat, flyg- och bottenaska samt vad som sker kemiskt i förbränningsprocessen vid tillsats av svavel har studerats. Driftrapporter från biopannan analyserades parallellt med en informationshämtning i form av en litteraturstudie och kontakt med sakkunniga personer för att svara på ställda frågor. CO-halten i rökgaser sjunker vid tillsats av svavel. Laboratorieanalyser och driftrapporter visar på en närvaro av svavel i rökgaser, rökgaskondensat samt flyg- och bottenaska. I resultatet framgår att halterna är acceptabla. Risken att svaveltillsats i förbränningen skulle ha en negativ inverkan på korrosion i biopannan anses vara låg. Kunskapsläget om vad som sker kemiskt i förbränningsprocessen vid tillsats av svavel är bristfälligt. Fullskale- samt laboratorieförsök har genomförts utan att kunna påvisa exakt hur svavlet sänker CO-halterna i rökgaser.Nyckelord / This study was performed in order to analyze and evaluate the effects of dosing sulfur to the combustion process in a bio fueled boiler. Equipment for this purpose was installed to the bio boiler at a district heating plant in Arvika in order to overcome high levels of carbon monoxide in the flue gas. The analysis has been carried out with regard to how well the sulfur dosage is fulfilling its intended purpose but also to possible side effects. Corrosion risks, levels of unburned sulfur in flue gas, flue gas condensate, air and bottom ash along with what happens chemically in the combustion process have been studied. Operational reports from the bio fueled boiler was studied and analyzed. To find out other effects of adding sulfur to the combustion a literature study was performed as well as direct contact with experts on the subject. CO content in the flue gas drops when adding sulfur to the combustion process. Laboratory analysis and operational reports indicate a presence of sulfur in the flue gas, flue gas condensate and fly ash and bottom ash. The results show that the levels are acceptable. The risk of causing corrosion in the plant by adding sulfur to the combustion is considered low. The current knowledge of what is happening chemically in the combustion process by the addition of sulfur is insufficient. Full-scale and laboratory experiments have been carried out without being able to show exactly how the sulfur lowers CO concentrations in flue gases.

Övergången som kraftvärmeverken har gjort från användning av olja till biobränsle har medfört stora utmaningar i form av logistiska problem som lagring, hantering samt transport. Syftet med projektet är att med en fördjupad kunskapsnivå inom logistik förstå dess inverkan på lagerhantering och hur det kan appliceras på ett kraftvärmeverk. Studien har visat att valet av lagernivåer har en direkt lönsamhetspåverkan på ett kraftvärmeverks el – och värmeproduktionen. Den rekommenderade lagernivån som studien resulterade i kommer att medföra att fallföretaget undviker intäktsförluster samt bristkostnader. Författarna rekommenderar att processer i ett tidigare skede i försörjningskedjan skall förbättras och kvalitetssäkras. Ett sätt att säkra kvalitén i processerna är genom att förstärka avtalen.

Det här arbetet bygger på en litteraturstudie från föregående arbeten som handlar om biobränslet HVO och dess funktion vid drift av flera olika typer av dieselmotorer. Författarna till arbetet har tittat på de för- och nackdelar som föreligger vid drift på HVO och gjort jämförelser med diesel och HFO vilka dominerar inom sjöfarten idag. Arbetet har gjorts med fokus på teknisk drift samt miljöaspekter vid användning och vi har bortsett från annat som tillgång, framställning och distribution. Vi har även tagit upp kommande utsläppskrav inom sjöfarten och diskuterat vad som kan behöva göras för att klara av dessa. Skillnader i utsläpp vad gäller koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och partiklar behandlas tillsammans med driftsaspekter som prestanda, bränsleförbrukning och lagringsstabilitet. Sett till sin helhet har resultaten visat sig vara goda för HVO vid jämförelser mot diesel och HFO, särskilt ur ett miljöperspektiv. Det största dilemmat i dagsläget är huruvida man ska kunna tillgodose de enorma behoven som råder på bränsle, då råvarutillgången är begränsad och framställningsmetoderna kostsamma. / This work is based on a literature study from previous work regarding the biofuel HVO and its function in the operation of several different types of diesel engines. The authors of this work have looked at the pros and cons of operating at HVO and made comparisons with diesel and HFO which dominate in shipping today. The work has been done with a focus on technical operations and environmental aspects in use and we have not taken availability, production and distribution into consideration. We have also raised future emission requirements in shipping and discussed what may be needed to cope with these. Differences in carbon dioxide, nitrogen oxides, sulfur oxides and particulate emissions are treated together with operational aspects such as performance, fuel consumption and storage stability. In summary, the results have proven to be in favor for HVO in comparison to diesel and HFO, especially from an environmental perspective. The biggest dilemma at present is whether to meet the enormous needs of fuel, as raw materials are limited and the production methods costly.

The current boilers at the Brunna plant were installed in 1979 using oil and solvents to produce steam for the production and heating of the plant. To reduce the carbon dioxide emissions in compliance with Fresenius Kabi strategy a new biofuel boiler is about to be installed. Since the steam demand has been reduced during the years and it’s expensive to install a new boiler this study has been performed to calculate the actual steam demand for the plant at different scenarios. A smaller boiler requires a lower investment, achieves higher efficency and contributes to reduced carbon dioxide emissions. This report is intended to supply the management with information so that a decision regarding investments and employees can be made. The result is presented as different possible scenarios that are of great importance when deciding which boiler effect that is needed. Destillation, heating and the production have a major impact and must be considered when installing a new boiler. The results show that a boiler should be between 2-4 MW net effect depending on which scenario that is most likely to occur.

Dagens transportsektor är beroende utav fossila drivmedel. Detta är problematiskt eftersom fossila bränslen är en ändlig resurs samtidigt som användningen utav dessa bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Enligt EU:s klimatmål ska utsläppen av växthusgaser reduceras med 20 procent till år 2020. Handeln med utsläppsrätter, som flygsektorn inkluderas i från och med år 2012, har införts som ett styrmedel som skall verka för att företag ska minska sina utsläpp. Flygföretag kommer härigenom att ha ökade incitament att blanda in en viss procenthalt biojetbränsle i det fossila jetbränslet. Mycket forskning och utveckling pågår kring framtagandet av andra generationens biodrivmedel, till vilka algbaserat biodrivmedel räknas. Algbaserat biodrivmedel tros ha god framtidspotential då alger kan odlas på mark som ej är lämplig för matodling, har en hög tillväxttakt, högt oljeinnehåll samt förmågan att ta upp koldioxid från sin omgivning. Syftet med denna rapport var därmed att skapa en bred bild kring möjligheterna att med ekonomisk vinning producera algbaserat biodrivmedel för flyg i Sverige, vilken kan ligga till grund för vidare forskning på området. Målet var att utföra en lönsamhetsanalys för en produktionsprocess med lämpligt vald odlingsanläggning, algart, skördeteknik, vattenavskiljningsteknik samt teknik för vidare förädlingsprocesser. Detta efter att marknaden först, med hjälp av Porters femkraftsmodell, hade bedömts som lämplig att gå in på. Valen fattades med utgångspunkt i en litteraturstudie baserad på intervjuer, faktasökning i rapportdatabaser och i sökmotorer på Internet samt ett studiebesök på Käppala reningsverk. Valen kring produktionsanläggningen samt projektets uppskattade kostnader och intäkter motiverades i en fallstudie som sedan låg till grund för modellen.   I modellen beräknades ett konkurrenskraftigt pris på biojetbränsle utifrån kostnaden för fossilt jetbränsle plus detta fossilbränsles relaterade utsläppsrättskostnad vid år 2020. Utifrån modellens huvudscenario uppskattades på så vis det konkurrenskraftiga priset år 2020 till 7,2 kronor per liter. För odling valdes öppna raceway-dammar i anslutning till ett reningsverk där det finns fri tillgång på näringsämnen och koldioxid. Algarten Chlorella Vulgaris valdes då den lämpar sig väl för denna odlingsanläggning. Produktionen beräknades uppnå en volym av 60 400 liter färdigt biojetbränsle per odlingssäsong (juni till september). Den årliga intäkten för huvudscenariot blev 455 100 kronor per år, medräknat det reningsverket antas betala för den koldioxidminskning algodlingen medför. Genom att alternera råoljepriset och utsläppsrättspriset togs fyra grundscenarion fram. Det utgicks ifrån att anläggningen tas i bruk år 2017 och en resultaträkning för en sjuårsperiod utfördes utifrån den årliga intäkten, framräknad grundinvestering och framräknade driftskostnader.  Det årliga resultatet visade sig vara negativt eller strax över noll för samtliga fyra scenarion samt för huvudscenariot. Först vid ett försäljningspris på 10,8 kronor per liter blev projektet lönsamt med ett positivt nuvärde beräknat på sju år och en internränta på 15 procent. Återbetalningstiden beräknades till max fyra år.     Huruvida ett premiumpris på 10,8 kronor per liter, flera kronor högre än det som ansågs vara konkurrenskraftigt, är möjligt att ta betalt för det algbaserade biojetbränslet är osäkert. Utifrån uppskattad kostnads- och intäktsbild är dock detta ett måste för att produktionen skall vara lönsam. I annat fall krävs externa förändringar såsom exempelvis kraftigt höjda råoljepriser, forskningsframsteg och effektiviseringar för framställningen av algbiodrivmedel eller att ytterligare politiska styrmedel gynnar biodrivmedel. Miljökostnader och miljövinster med en algbaserad biodrivmedelsproduktion samt förslag på ytterligare effektivisering av produktionen är vidare forskningsområden som denna rapport ämnar ligga till grund för. / Today’s transportation sector is in a path dependency of the using of fossil fuel. This is problematic since there are limited oil sources in the world and since the use of fossil fuels increases the green house effects. According to EU’s climate goals the emissions of green house gases should be reduced by 20 percent by year 2020. The European emission trading system, which the airline industry will be a part of from 2012, raises the incentives for companies to lower their emissions. Airline companies will therefore be more likely to add a certain percentage of biofuels into their aircraft engines. A lot of research and development is currently being made about the second generation of biofuel. One raw material for a second generation biofuel is algae, which is believed to have great potential due to the fact that it can be cultured on marginal land, fast growth rate, high oil content and consumes carbon dioxide while growing.  The aim with this report was to create a picture of the opportunities in Sweden to economically feasible produce algae biofuel for aircraft, from which continuous research can be made. The goal was to create an evaluation of whether it is profitable or not to have a production with carefully chosen growth facility, algae specie, harvest method, drying method and other refining steps. The market was first evaluated and found to be attractive, using the model of Porter’s five forces. Different decisions regarding the production was made based on interviews, information found in report databases and search engines online and based on the study visit at Käppala wastewater treatment plant. These decisions and the costs they are associated with were later used in the model.   A competitive bio jet fuel price year 2020 is regarded to be the price on fossil jet fuel plus the cost for the related certificate of emission cost. In the model’s main scenario the competitive liter price year 2020 was calculated to be 7.2 Swedish kronor. The growth facility was designed as an open raceway pond integrated in a wastewater treatment plant, since the wastewater contains nutrition and carbon dioxide used in the algae photosynthesis. The algae specie chosen was Chlorella Vulgaris. The production will run every year from June to September and the produced volume is estimated 60 400 liters of bio jet fuel each production season. The yearly sales in the main scenario, including the money the wastewater treatment is paying for lowered carbon dioxide emissions, are estimated at 455 100 Swedish kronor. By altering the price of fossil fuel and of emission trading certificates four different scenarios were created. The production will begin in 2017 and the result was calculated for the first seven years based on the yearly income and the estimated start-up costs and running costs. The result turned out to be negative or just above zero for all four scenarios. The project was profitable at the price 10.8 Swedish kronor per liter with a positive net current value over seven years and internal rate of return at 15 percent. The payback time was calculated to be four years at the most.   Whether or not it is possible to charge 10.8 Swedish kronor per liter is not certain. However, this is the price needed in order for the project to be profitable. Otherwise external changes are needed such as increased raw oil prices, successful research and development in the field of algae bio fuel production or increased political incentives in favor of bio fuels. Environmental costs and environmental gains with an algae fuel production as well as proposals for further efficiency are suggestions on further work that need to be done on this field.

Förorenad mark är ett stort och ofta påkostat problem i Sverige och världen. Ofta används konventionella metoder som schaktningsarbete för att åtgärda områdena, men orsakar även höga kostnader och en signifikant inverkan på miljön. I och med dessa problem har fytoremediering, dvs. växters förmåga att åtgärda förorenad mark, som åtgärdsmetod blivit allt mer populär de senaste åren. I denna studie undersöktes bladvass (Phragmites australis) och Salix sp för potentiell upptagningsförmåga av tungmetaller genom att analysera tungmetallminskningen i jorden. Växterna undersöktes i syfte att användas inom fytoremediering, samt som potentiell biobränslekälla. I projektet utfördes en fältstudie vid Ekeby avloppsreningsverk i Eskilstuna. Tre provpunkter på området valdes ut baserat på tidigare miljötekniska undersökningar av Norconsult AB. Jordmaterial förorenat med tungmetaller och lokala populationer av Salix sp och bladvass samlades in för analys i ett krukexperiment i vilket skillnader i metallhalter i jorden före och efter odling undersöktes. Totalt odlades 3 Salix sp-och 3 bladvass-skott i jordmaterial från varje provpunkt i växthus vid Stockholms Universitet. Jordmaterial från varje provpunkt användes som kontrollprov och fick stå i samma växthus under krukexperimentet. De insamlade växterna odlades i den förorenade jorden under 80 dagar och vattnades regelbundet med destillerat vatten. Efter tillväxtperioden visade resultatet inte på några signifikanta skillnader mot kontrolljorden. Orsaken antas bero på den relativt korta odlingsperioden, det låga antalet växtindivider som användes och antalet analyser som genomfördes. Åtgärdspotentialen för de lokala Salix sp- och bladvassväxterna skulle sannolikt kunna bestämmas på ett bättre sätt genom analyser avseende metallhalt i skördad växtbiomassa. Salix och bladvass används som biobränsle i Sverige, men kvalité, hantering och värmeverkens praktiska begränsningar påverkar avkastningen och det avfall som måste tas om hand. För att utvärdera ekonomiska och miljömässiga vinster genom implementering av fytoremediering på förorenad mark bör vidare studier genomföras för att utvärdera när under säsongen växterna bör skördas för största upptag av föroreningar med hänsyn till växterna som konkurrenskraftigt biomaterial. Fytoremediering har påvisats fungera genom flera studier, men en tydlig organisation och kunskap om vilka miljötekniska egenskaper som gäller för det lokala området är väsentlig för att implementera denna åtgärdsmetod med gott resultat. / Contaminated land is a big issue in Sweden and worldwide. Conventional methods like excavation are commonly used to remediate polluted areas, but also cause elevated costs and a significant environmental impact. The interest in phytormemediation, which is the ability of plants to remediate contaminated land, as it has become more popular during recent years. Common reed (Phragmites australis) and Salix sp. were tested in this study to assess the potential for heavy metal uptake by analysis of heavy metal reduction in the soil. The plants were assessed with the purpose to be used within phytoremediation as well as potential source for biofuel. A field study was included in this project at Ekeby wastewater treatment plant in Eskilstuna, Sweden. Three sample points were chosen based on previous environmental studies conducted by Norconsult AB. Soil material contaminated with metals and local populations of Salix sp and common reed were collected for analysis in a pot experiment were differences in metal content in the soil before and after cultivation were investigated. In total 3 shoots of Salix sp and 3 shoots of common reed were cultivated in soil material from each sample point in a greenhouse at Stockholm University. Soil material from each sample point were used as control and were placed in the same greenhouse during the pot experiment. The sampled plants were grown in contaminated soil material for 80 days and regularly irrigated with distilled water. The soil material was analyzed with respect to metals before and after cultivation of the local plants. After the growth period the results did not show any significant differences in the metal content of the soil compared to the control pot. It is assumed that the cause is due to the relatively short cultivation period, the low number of individual plants used and the number of analyzes performed. The  remediation potential for the local plants of Salix sp and common reed could probably be determined in a more suitable way though analysis of metals from the harvested plant material. Salix and common reed are used as biofuel in Sweden, but quality, management and practical limitations affect the yield and the waste that has to be taken care of. Further studies should be carried out to evaluate economic and environmental benefits through implementation of phytoremediation on contaminated land to assess when during the season the plants should be harvested to accumulate the greatest level of contaminants with consideration to the plants as a competitive bio-material. Phytoremediation works and has been demonstrated through several studies. However, a clear organization and knowledge of the local environmental characteristics of the contaminated site are vital features to implement this measure with a good result.

Värtaverkets kraftvärmeverk 8 (KVV8) driftsattes 2016 och är ett av världens största biobränslebaserade kraftvärmeverk. Verket tar till vara på energi ur restprodukter från skogsindustrin och pannan på KVV8 har en ångeffekt på 345 MW. Till ångeffekten kan ytterligare 100 MW värme adderas tack vare rökgaskondenseringen. Rökgaskondenseringsanläggningen är därmed en viktig del av värmeproduktionen på KVV8. I anslutande kondensatreningsanläggning renas rökgaskondensatet och på så vis tillförs vattenångcykeln nytt processvatten. Kondensatreningsanläggningen på KVV8 är baserad på membranteknik vilken har många fördelar, exempelvis hög verkningsgrad. En nackdel är att tekniken är känslig för igensättningar. I vattensystem finns alltid mikroorganismer, vilka kan skapa stora driftmässiga problem vid bildandet av biofilm. Vid driftsättning av KVV8 uppstod problem med igensättningar av membran i kondensatreningen orsakade av mikroorganismer. För att få bukt medproblemen rengjordes rökgaskondenseringssystemet vid driftstopp och natriumhypoklorit doserades kontinuerligt till både rökgaskondensor och uppfuktare. Åtgärderna gav inte önskad effekt då driftproblemen bestod under hela driftsäsongenvåren 2016. Orsaken till problemen ansågs vara rökgaskondenseringsanläggningen och främst uppfuktaren. Trots att problemet är relativt utbrett bland Sveriges kraftvärmeverk har få studier gjorts på ämnet. Arbetet har utförts på uppdrag av AB Fortum Värme Värtaverket under hösten 2016. Syftet med arbetet har varit att undersöka uppfuktarens inverkan på mikrobiologiskaktivitet i rökgaskondenseringssystem och även att beskriva kemiska, driftmässiga samt konstruktionsmässiga metoder för att minimera problemen. KVV8 är konstruerad för att använda förbränningsluft från bränslelagret, vilken skulle kunna ha en inverkan på mikrobiologisk aktivitet. Under hösten 2016 användes förbränningsluft från pannhuset för att studera hur val av förbränningsluft påverkade problemen. Uppfuktarens inverkan på mikrobiologisk aktivitet har studerats genom att analysera ett antal utvalda driftparametrar och mikrobiologiska vattenprover. Driftparametrarna som har analyserats är följande: • Uppfuktningsgrad• Val av förbränningsluft (pannhusluft/bränslelagerluft)• Ångeffekt (laständring)• Val av bränsle• Dosering av natriumhypoklorit• Flöde av kondensat till kondensatrening• Temperaturer på rökgas, förbränningsluft och rökgaskondensat• Fukthalt och syrgashalt i rökgaser Analysen visade att den mikrobiologiska aktiviteten var låg under perioden då arbetet utfördes. Därmed var möjligheterna att hitta samband mellan driftparametrar och mikrobiologiska provsvar begränsade. Av denna anledning jämfördes även driftförhållanden mellan en period då problemen var omfattande och en period utan problem. De tre största driftskillnaderna mellan perioderna var: förbränningsluft, dosering av natriumhypoklorit och ångeffekt/laständring. Det är troligt att skillnaden i mikrobiologisk aktivitet beror på någon av dessa driftskillnader. Driftproblemen var omfattande när förbränningsluft från bränslelagret användes, doseringen av natriumhypoklorit var lägre och laständringarna mer frekventa. För att kunna avgöra hur stor inverkan valet av förbränningsluft har, bör studien fortgå med förbränningsluft från bränslelagret samtidigt som övriga driftparametrar hålls relativt konstanta. Mikrobiologisk tillväxt har inte kunnat knytas till uppfuktningsgraden. Valet av förbränningsluft och doseringen av natriumhypoklorit har dock en direkt inverkan på miljön i uppfuktaren. Därmed kan inte den mikrobiologiska aktiviteten i systemet anses oberoende av uppfuktaren trots att uppfuktningsgraden inte har kunnat knytas till problemet. I rapporten beskrivs och diskuteras nio olika bekämpningsmetoder av mikroorganismer med avseende på verkningsgrad, ekonomi och miljömässig påverkan. Bekämpningsmetoderna som utvärderats är klor, UV, klordioxid, ozon, brom, perättiksyra, Kuriverter IK 110 och nanomaterial. Att hitta en ideal metod är svårt då den helst ska vara selektiv, miljövänlig och samtidigt ge en god effektivitet. Ett stort problem med många metoder är att desinfektionsbiprodukter bildas vid oxidationen. I vilken utsträckning dessa bildas beror på val av metod och vattnets sammansättning. Vilken metod som är mest effektiv beror också på vattnetssammansättning, men även på typ av mikroorganism. Därav analyserades rökgaskondensatets sammansättning. Studien visade att rökgaskondensatet var tillräckligt rent då alla jämförbara värdena, förutom ammonium och nitrit, understeg rekommenderade gränsvärden för dricksvatten. Rökgaskondensatet håller därmed en tillräckligt hög kvalitet för att alla metoder som diskuterats kan övervägas för KVV8. Ingen av de analyserade metoderna är dock riskfria ur ett miljömässigt perspektiv och ingen av metoderna kan sägas ge en högre effektivitet på KVV8 utan vidare studier. / Värtaverkets combined heat and power plant 8 (CHP 8) was put into operation in 2016 and is one of the largest bio fuelled CHPs in the world. The plant makes use of energy in waste products from the forest industry and the steam capacity of the boiler at CHP 8 is 345 MW. The flue gas condensation system adds another 100 MW heat to CHP 8:s capacity. Flue gas condensation is therefore an essential part of the heat production at CHP 8. In the acceding water treatment plant the flue gas condensate is purified and thus provides the water-steam cycle with new water. The water treatment plant is based on membrane technology, which has many advantages, for example high efficiency. One disadvantage with membrane technology is that it is sensitive to fouling. Microorganisms are always present in water systems and they create biofilm, therefore they are prone to cause operational problems. When CHP 8 was put into operation problems arose with fouling of membranes caused by microorganisms. To overcome the problems the system was cleaned and sodium hypochlorite was added to the system continuously. The flue gas condensation system, and especially the humidifier, was considered to be the cause of the microbiological activity. Even though the problem is relatively widespread across CHPs in Sweden, very few studies have been made on the subject.   This thesis has been written on behalf of AB Fortum Värme Värtaverket during the autumn term of 2016. The aim of the work was to examine the impact of humidification on microbiological activity in flue gas condensation systems. The thesis also gives a description of chemical, operational and structural methods to minimize problems caused by microorganisms. CHP 8 is designed to use combustion air from the fuel stock, which may affect microbiological activity. For this reason, combustion air from the boiler was used instead of combustion air from the fuel stock during the autumn of 2016. Impact of humidification on microbiological activity has been studied by analysing selected operational parameters and microbiological water samples. The operational parameters that have been studied include the following:   • Degree of humidification • Combustion air (boiler/fuel stock) • Steam effect • Fuel • Dosage of sodium hypochlorite • Flow rates • Temperatures of flue gas, combustion air and flue gas condensate • Moisture content and oxygen content in the flue gas   The study showed that, when the thesis was conducted, the microbiological activity was low and thus the potential of finding a connection between operational parameters and microbiological test results were low. For this reason operational conditions were compared between the period with problems and the period without.   It is likely that the difference in microbiological activity derives from the difference in operational conditions. The three primary differences in operational conditions between the two periods was type of combustion air, dosage of sodium hypochlorite and operational continuity. The operational problems were comprehensive when combustion air from the fuel stock was used, dosage of sodium hypochlorite low and the operational continuity low. To determine how big impact type of combustion air has on microbiological activity the study has to continue with the same operational set but with combustion air from the fuel stock instead of the boiler.   The study has not been able to associate microbiological activity with degree of humidification. Nevertheless type of combustion air and dosage of sodium hypochlorite has an immediate impact on the environment in the humidifier and thus microbiological activity cannot be considered independent of humidification.   This thesis describes and discusses nine different disinfection methods with respect to efficiency, economy and environmental impact. The disinfection methods that have been studied are chlorine, UV, chlorine dioxide, ozone, bromine, per acetic acid, Kuriverter IK 110 and nano materials. It is difficult to find an ideal disinfection method since it needs to have good selectivity, be environmentally friendly and at the same time provide good efficiency. One problem associated with disinfection is that disinfection by-products are formed by oxidation. To what extend disinfection byproducts will be formed depends on the disinfection method and the composition of the water. The efficiency of the methods is also dependent on the composition of the water and also the type of microorganism. Therefore the flue gas condensate composition was examined. The study showed that the flue gas condensate was sufficiently clean since all analogue values, except ammonium and nitrite, was lower than recommended values for drinking water. Thus the flue gas condensate has a sufficiently high quality for all the above mentioned disinfection methods to be efficient. None of the disinfection methods discussed are safe from an environmental point of view. Therefore alternative methods should be evaluated for use in the long term.