Syftet med studien är att undersöka elevernas upplevelse av att undervisas utomhus i ämnet biologi. Deltagarna i studien är tio elever från grundskolans tidigare åldrar, årskurs F-3. Arbetet har utgått från en kvalitativ metod där eleverna som medverkat i studien har intervjuats. Elevsvaren har transkriberats, analyserats och presenterats utifrån en fenomenografisk teori. Syftet med att använda fenomenografisk teori har valts för att synliggöra elevernas upplevelse av utomhusundervisning i biologi. Resultatet som framkom i denna studie var att eleverna upplever utomhusundervisning i ämnet biologi olika. Eleverna beskriver olika faktorer som påverkar deras upplevelse. Resultatet indikerar att vädret och platsen har betydelse för hur eleverna upplever lektionen. Vidare tyder resultatet på att eleverna upplever att utomhusundervisningen skapar förutsättningar för social interaktion vilket bidrar till ökad motivation under lektionen.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring lärares uppfattningar om bedömning i arbetet med utomhuspedagogik som en del i ämnet biologi. Vidare vill vi ta reda på hur lärare kartlägger sina elevers kunskaper samt vilka möjligheter och hinder lärare upplever i arbetet med utomhuspedagogik och bedömning. I denna undersökning användes enkäter och intervjuer för att samla in information. Vi använde oss av surveyenkät som bidrog med trettiosex svar. Vi intervjuade fyra lärare som var verksamma i årskurs ett till tre i två olika kommuner på tre skolor. Lärarna hade olika lång erfarenhet samt olika behörighet. Likvärdigt var att alla lärare var behöriga i ämnet biologi inom årskurs ett till tre. Resultatet gällande utomhuspedagogikens möjligheter och utmaningar stärks av tidigare forskning. Men vid utomhuspedagogik och bedömning så saknas tidigare forskning som berör frågan. Studiens enkätresultat visar att majoriteten av lärare upplever att bedömning går att genomföra på grupp och individnivå i arbetet med utomhuspedagogik. Lärare beskriver att observationer, frågor och matriser möjliggör för lärare att genomföra bedömningar. Utmaningar beskrivs till största del om stora områden där det kan vara svårt att hinna se alla, samt personalbrist där lärare måste hålla övergripande fokus på hela gruppen och inte har möjlighet att fokusera på en grupp elever i taget. Studiens intervjuresultat stärker enkätresultatet och visar att bedömning är möjlig. Lärare uttrycker att de lagrar större delen av informationen i huvudet eller via dokumentation i bilder eller text. Studiens intervjuade lärare beskriver att studiens egenskapade matris skulle underlätta både formativ och summativ bedömning.

<p>From interviews with biology teachers and pupils, some important factors are presented that motivates and interests pupils in biology. Some of these are varied education, commitment of the teacher, narrative skill and individually reachable goals. Other important factors are practical application and connection to daily life, as well as actuality of the subject and pupils experience of the use of learning.</p><p>Circumstance around teacher and pupils will influence which factors that has the most impact. It´s up to each teacher to make a decision which factors to be used based on his or her own qualities and depending on the group they will teach.</p><p>Teachers and pupils agreed about factors that will cause an interesting lesson. The pupils emphasize that variation is the most important factor. Their experience is that many teachers have theoretical introductions that are too long.</p> / <p>Utifrån intervjuer med biologilärare och elever presenteras ett antal punkter som viktiga, eller som grundförutsättningar, för att motivera och intressera elever för ämnet biologi. Några av dessa är varierad undervisning, lärarens engagemang och berättarförmåga samt individuella greppbara mål. Praktisk tillämpning och verklighetsanknytning, ämnets mediala aktualitet samt att eleverna upplever nytta av sitt lärande är andra exempel på viktiga faktorer.</p><p>Omständigheter runt lärare och elever påverkar vilka faktorer som spelar mest in. Detta måste varje pedagog känna av, beroende på egna egenskaper och elevmålgrupp.</p><p>Lärare och elever är eniga om vilka faktorer som är viktiga för att göra lektionen intressant. Eleverna betonar dock vikten av variation och menar att flertalet lärare har alltför långa teoretiska genomgångar.</p>

I den här uppsatsen undersöker jag hur förhållandet är mellan den svenska läroplanen i biologi och en religiös grundsyn hos elever. Jag tittar på om det har skett några förändringar under de senaste ca 20 åren och vilka situationer och problem som kan förekomma i undervisningssituationer. Jag undersöker också om lärarna anser sig ha tillräcklig kunskap och stöttning för att kunna hantera situationerna. Generellt sätt var svarsfrekvensen större bland lärare som arbetade på skolor med en hög andel invandrade elever. Flera lärare vittnade om situationer där elevernas religiösa livsåskådning inverkat på undervisningen inom naturvetenskap, men många hade vänt detta till något positivt och såg det som möjligheter till diskussion snarare än som problematiskt. Stöttning bland kollegor ansågs mycket viktigt för att kunna hantera de situationer som kunde uppstå, och det fanns även vissa önskemål om fortbildning, framförallt inom den del av den naturvetenskapliga undervisningen som är kopplad till etik och värdegrundsfrågor. De lärare som deltog i den här studien var dessutom mycket noga med att understryka skillnaden mellan religion och vetenskap.

The purpose of this study is to find out the preschool educators’ perceptions to work with the human body. The method used was semi-structured interviews with a prepared interview-guide as a tool. Six educators were interviewed. The result showed that the educators had experience in working with the human body and that they considered it relevant to include the subject in pre-school activities. It also appears that the educators do not think that they work with the subject, even though the result is that it is something they do almost every day. All the educators have a positive attitude towards learning about the human body in the preschool.

Det har tidigare visat sig att lärare under biologilektioner ofta använder sig av begreppet liv som om detta vore ett självklart fenomen (Keeley, 2002) och enligt läroplanen ska elever lära sig skilja på levande organismer och icke levande omgivning (Skolverket, 2011). Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs 4 har om fenomenet liv. Detta för att lyfta fram svårigheter och synliggöra hur undervisningen kan anpassas och förbättras med utgångspunkt i elevernas förförståelse. Studien baseras på en enkätundersökning som gjordes av sammanlagt 46 elever från två klasser. Därefter genomfördes 13 efterföljande intervjuer med elever från de båda klasserna. Det visar sig i denna studie att eleverna framför allt använder sig av tio olika kriterier för att bestämma om någonting lever eller inte. Dessa är rörelse, kognitiv förmåga, behov av näring, växande, skapande av ljud, andning, blodomlopp, färg, behov av vatten och förökning. Det visar sig även att eleverna inte konsekvent använder sig av några specifika kriterium utan ändrar dessa beroende på organismen. Eleverna i undersökningen anser även att det finns olika typer av liv och att organismer kan leva på olika sätt. Det visar sig även att flera av elevernas kriterium kan liknas med vetenskapliga teorier om liv, men att olika tolkningar av enskilda begrepp ofta leder till att objekt i undersökningen felaktigt klassificeras som levande eller döda.

<p>Det här är en studie med syftet att ta reda på hur grävlingar reagerar på att vistas i fälla och om det kan påvisas att djuren upplever stress. Fällvistelserna har varit korta och långa, under dagtid samt nattetid. Grävlingarnas beteenden, hjärtfrekvens och kroppstemperatur har studerats. I materialet finns även en metod för insamling av underlag till stresshormon analys. Datainsamling har gjorts dels under vistelsen i fälla, men även under de närmast följande dygnen efteråt samt under en avslutande period av naturligt beteende. Grävlingarna i studien var fyra honor och uppfödda i hägn och var vad jag kallar människovana. För att studera beteende har grävlingarna filmats och materialet analyserats. För telemetri (hjärtfrekvens och kroppstemperatur) har utrustning med sändare inopererade i buken på grävlingarna använts. Min slutsats är att grävlingarna blev påverkade av vistelsen i fällan. Det yttrade sig i en ökad hjärtfrekvens och hög fysisk aktivitet. Ökad hjärtfrekvens uppmättes även hos grävlingar som till synes var lugna vilket visar att de var påverkade fast det inte syns på beteendet. Grävlingarna var något aktivare under nattbehandlingarna än under dagbehandlingarna. </p><p>Då resultaten i den här studien tyder på att djuren lider, bör reglerna för kontroll och användande av fälla undersökas närmare.</p>

<p>Metan är en växthuseffektpåverkande gas. Eftersom dess koncentration ökar i atmosfären ingår den i ett stort framtida, globalt miljöproblem. I uppdraget som lärare står att elever ska göras medvetna kring de processer som påverkar deras miljö. Vårt syfte med uppsatsen är att fördjupa våra ämneskunskaper i och kring de processer som påverkar vår miljö. Detta för att göra ndervisningen mer intressant och för att kunna leda eleverna mot en kunskapsutveckling i ett ämne som är högst aktuellt. </p><p>Uppsatsens studie består i att undersöka om det finns metanbildande eller metankonsumerande mikroorganismer i kaveldun, Typha latifolia, (L.) och var i kaveldunet de i så fall finns. Vi vill också lyfta vår egen läroprocess under arbetets gång och se om det finns något där som är användbart i vårt kommande yrkesliv, som lärare, inspiratör och som föredöme. </p><p>I vår undersökning upptäckte vi att det i kaveldunet fanns både metanogener och metanotrofer. I sedimentet fanns både metanogener och metanotrofer. Vi fick klara indikationer på att det fanns metanogener i kaveldunets nedre delar och vi såg att de växte på vätgas och på acetat. Vi fann också att metanotrofer uppehöll sig i kaveldunets rothår och rotnerv och i den övre delen av kaveldunet. </p><p>Sist, men inte minst, fick vi upp ögonen för vikten av att lärande måste komma inifrån individen för att förståelse helt och fullt ska uppstå. För att skapa intresse är det viktigt att arbeta med relevanta och meningsfulla frågeställningar. Dessa frågeställningar behöver vi inte konstruera, de finns redan färdiga i vår omvärld och det är frågor som ungdomar i dag har. </p> / <p>The greenhouse gas, methane, palys an important role in the future climate change on the globe. The curriculum given to teachers constitutes that pupils should be aware of the different processes affecting their environment. </p><p>The purpose of this report is to deepen our knowledge on such processes tohelp us to fullfil this requierment. Hence, this should aid us in making our teaching more interesting and also to enable us to lead the pupils in a knowledge development on a very urgent environmental topic. </p><p>The study examines, if there are microorganisms that produce or consume methane in cattail, Typha Latifolia (L.), and if so, where in the cattail tissues. During our work with the report we also wanted to follow our own teaching process and to highlight phenomena useful in our future professional lives as teachers, inspirers and as good examples.</p><p> We observed that methanogens and methanotrophs were present in cattail tissues as was allso the case in the sediment samples. We got clear indications on that there were methanogenes in the lower parts of the cattail and we saw that they grew on hydrogen gas and on acetate. The methanotrophs resided in the root hair and root nerves as well as in the upper part of the cattail plant. </p><p>We realised that it is important for learning to arise from within the individual for the establishment of a complete understanding of an evironmental issue. To create an interest by any pupil category, it’s important to work with relevant and meaningful questions. We don’t need to construct these questions, they already exist in our surroundings, many of which are the questions of the young people today.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om mag-tarmkanalen och är uppdelat i två avsnitt. Den första delen handlar om mag-tarmkanalens uppbyggnad, rent anatomiskt men också hur den ser ut histologiskt. Histologin är bara ytligt behandlad då den endast är med som förklaring till vissa händelser inom fysiologin. Den andra delen, fysiologidelen handlar om de olika delarna i mag-tarmkanalen, deras funktioner och vad som reglerar dessa. I fysiologiavsnittet behandlas också nedbrytning och absorption av de olika näringsämnena.</p>

<p>Med den här uppsatsen har jag velat diskutera relationen mellan utomhusdidaktik respektive inomhusdidaktik som utgångspunkt för undervisningen i den svenska skolan. Ett annat syfte är att med utgångspunkt i ovan nämnda didaktiker fördjupa kunskaperna i utbildningsmetodik för lärare i allmänhet och biologilärare i synnerhet.</p><p>Studien utgår från två frågeställningar som jag genom intervjuer med två representanter för utomhusdidaktik och två representanter för inomhusdidaktik har försökt besvara.</p><p>Resultatet av denna studie visar att utomhusdidaktik och inomhusdidaktik kan vara mycket lika i sina fokus på de didaktiska frågorna. Ett undantag är var-frågan som är av större betydelse för utomhusdidaktiken. Studien visar även att utomhusdidaktik berör många fler ämnen än biologiämnet.</p><p>En viktig slutsats är att undervisningen i skolan ofta saknar verklighetsförankring. Utomhusdidaktik och science-center-didaktik, som representerar inomhudidaktik i denna studie kan båda hjälpa skolan att konkretisera den ofta teoretiska undervisningen och bidra till en ökad förståelse hos eleverna.</p>