<p>För miljökvalitetsmålet Levande skogars första delmål, Långsiktigt skydd av skogsmark, finns fyra indikatorer utvalda för att kunna utvärdera arbetet som bedrivs för att uppnå målet. Av dessa fyra indikatorer ligger två: biotopskydd och naturvårdsavtal, under Skogsvårdsstyrelsernas ansvar. Enligt Miljömålsrådet kommer inte detta delmål att uppnås inom den angivna tidsramen. En stor del av arbetet med att utvärdera måluppfyllelse för de 15 miljömålen och underliggande delmål baseras på statistiska metoder. Miljökvalitetsmålen är, som namnet antyder, en metod som syftar till att bedöma och följa upp miljöns kvalitet. Frågan är om en sådan bedömning verkligen kan baseras på en rent kvantitativ ansats eller om det finns skäl att i större utsträckning lyfta fram och dra nytta av kvalitativa metoders angreppssätt. Syftet med uppsatsen är att beskriva Skogsvårdsstyrelsens arbete med att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Genom att relatera inventeringsarbetet till teorier kring kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetodik vill jag klargöra vilka styrkor respektive svagheter som finns i det aktuella förfarandet. Studien tar sin utgångspunkt i kvalitativ metod och intervjuer har genomförts för att uppfylla syftet. Det empiriska materialet analyserades utifrån begreppen kvantitativ metod, kvalitativ metod, positivism och hermeneutik.</p><p>Studien visar att det finns en klar kvalitativ ansats i Skogsvårdsstyrelsens arbete för att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskydd. Detta eftersom inventeringsmetodiken ger stort utrymme för inventerarnas egna tolkningar och betonar vikten av att se biotoperna i skogen i sitt sammanhang. Min studie visar även att inventerarnas bakgrund och intressen påverkar besluten om biotopskydd och naturvårdsavtal. Skogsvårdsstyrelsens syn på vetenskap är, enligt min mening, tydligt rotad i ett positivistiskt förhållningssätt där kvantitativa metoder ses som det enda riktiga sättet att producera vetenskapligt legitim kunskap. Detta vetenskapsideal stämmer inte överens med den metodik de själva arbetar efter eftersom kvalitativ metod präglas av ett mer hermeneutiskt synsätt. Denna diskrepans anser jag vara en svaghet i arbetet med att avsätta skyddsvärd skog. En djupare kunskap om kvalitativa metoders styrka kan hjälpa Skogsvårdsstyrelsen att tydligare se andra styrkor i de metoder de använder sig av. Därmed kan detta även hjälpa dem att arbeta för att göra metoderna än mer vetenskapligt förankrade istället för att som nu se den uttalade kvalitativa ansatsen som en svaghet eftersom den inte är kvantitativ.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>I dagens vårdarbete är behandling av venösa bensår en vanlig omvårdnadsåtgärd. Smärta, immobilitet samt social isolering relaterat till venösa bensår, är några av de faktorer som påverkar patientens livskvalitet. <strong>Syfte: </strong>Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan på bästa sätt kan främja läkningen av venösa bensår. <strong>Metod: </strong>Beskrivande litteraturstudie sammanställd utifrån 14 kvantitativa samt sju kvalitativa studier publicerade mellan åren 2001 till 2009. Databaserna Cinahl och PubMed användes i sökningen av vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes var Leg Ulcer, Nursing, Activity, Pain, Venous leg ulcer, Treatment, Management, Exercise, Bandages samt Psychological. <strong>Resultat: </strong>De omvårdnadsåtgärder som visade sig ha stor betydelse för sårläkning var kompression/sårvård, fysisk aktivitet, psykologiskt stöd samt eftervård. Sjuksköterskans kunskap och förmåga att kunna se patienten som en helhet var av stor vikt för god omvårdnad och förbättrad sårläkning. <strong>Slutsats: S</strong>juksköterskor behöver förbättra sina kunskaper angående sårvårdsbehandling. Sjuksköterskan bör ha en holistisk syn på patienten.</p><p> </p>

<p>Natura 2000 is part of the European Union: s framework to protect and preserve biological diversity. Natura 2000- areas are by the goverment appointed to areas of national interest for preserving nature. Also wind power stations are appointed as of national interest and the reason for this is the goverments goal to get energy from reneweble energysources. This essay describes when both these intrests conflict eachother when it comes to building wind power stations <em>within</em> Natura 2000- areas. The main focus of this essay is a casestudy of two cases from two different counties, Dalarna- and Norrbotten county, where applications have been made to build wind power stations within existing Natura 2000- ares, both cases have reached the court dealing with enviromental issues. In Dalarna county the court dealing with enviromental issues said no to the application and in Norrbotten the court said yes but in both cases simular factors seem to have been determining the outcome. For instance seem the Natura 2000 protection to be of minor consideration and rather <em>what kind</em> of habitats and biotopes that could be damaged in case of putting up a wind power station park and <em>how</em> these habitats and biotopes would be affected seems to have been the main focus. In Dalarna county the area is consisting to onehundered percent of the priority biotope western taiga and in Norrbotten the area holds different types of biotopes of which some are counted as prioritied biotopes. The amount of energy produced have also been in focus when judgement have been made in the two cases. The fact that both wind power stations and Natura 2000 are of national interest seem to have been of no consideration and the conflict between these two interests does not seem to have been in focus in the two cases.</p>

Globally, species are being eradicated at an accelerated rate, up to 1000 times faster than the rate of natural species loss. This is primarily due to the reduction and degradation of species habitats. As biodiversity decreases, ecosystems risk losing significant ecological processes and functions, such as natural water purification. As a response to this pressing environmental problem, the international community has set a goal of halting the loss of biological diversity by 2020. The objective of this thesis is to analyze the current legal protection for biological diversity in forests and demonstrate how the goal of halting the loss of biodiversity can be implemented through law.   In order to identify where legal measures might fall short of their goal or protecting biodiversity, the point of departure for this study has been to identify certain ecological structures of forest ecosystems that can be said to be of major importance for the conservation of biological diversity. The chosen structures represent not only levels on a spatial scale, but also reflect the need for separate regulatory techniques, if protection of biological diversity is to be formulated appropriately. One important legal issue addressed in this dissertation is how the legal protection of these ecological structures can be strengthened in relation to property rights. Furthermore, management of natural resources must address the complexity and uncertainties of ecosystems. How the legal system can meet such uncertainties, while ensuring legal certainty, is one of the topics addressed in this thesis. Adaptive management has been said to be a necessary tool for handling the complex and dynamic nature of ecosystems in the absence of complete knowledge or understanding of their functioning. Such management is also essential to handle the conflict of preserving biological diversity while meeting increasing demands on forest resources. By introducing legal requirements for adaptive environmental planning, I believe, the sustainable use of forest resources can more likely be ensured.

Several scenarios point toward a future where we are far more people on Earth than today, where most of those people will live in cities and where oil no longer dominates in the transport systems and in agriculture as an energy source and where less energy will be available to us. The report investigates what areas in traditional ecological knowledge that can contribute to the transition that follows a future with less energy and establishes three areas with the potential of becoming important:   areaspecific biological knowledge in societies that are more dependent upon its surrounding environment and its natural prerequisites the local management of these biological resources, which often means a fair sharing and sustainable handling of the resources and which has been observed in Nobel price awarded Elinor Ostrom’s research the world views that lie behind how the environment is considered and managed, world views that can inspire and point toward how we in the future should formulate world views that do not give the destructive modern management of the environment   It is also noted that the magnitude of the city living in the future is a historical news and that very little research has been done in how traditional knowledge can be transferred into this kind of living.

Syftet med denna avhandling är att öka förståelsen av hur grovt organiskt material, sk grovdetritus, tex löv och makrofytrester, bryts ner i sjöars strandzoner. Motivet bakom intresset för detta är att små näringsfattiga sjöar i skogsrika områden ofta är beroende av tillförsel av energi utifrån och att nedbrytningen av grovdetritus är relativt lite undersökt i sjöar. Utifrån tillförd detritus, i löst och partikulär form kan utgöra extra energikälla för sjöekosystem, men bara om några organismer kan tillgodogöra sig detta organiska material. I sötvatten kan sådana organismer vara bakterier, svampar och ryggradslösa djur. Under nedbrytningsförloppet produceras en mängd mellanprodukter som kan användas av andra konsumenter tex fisk. På så sätt återcirkuleras energi och näring från detritus utan fullständig nedbrytning. Vidare har det föreslagits att hög biodiversitet kan resultera i hög ekosystemfunktion, t ex effektiv nedbryning. Därför kan studier av både samhällen och enskilda arter av nedbrytare öka förståelsen av förändringar i hela ekosystemets funktion. Inom ramen för avhandlingen har jag studerat vilka arter som deltar i nedbrytningen av grovdetritus och vilka möjliga vägar för det fortsatta nyttjandet av detta material som finns. Jag har särskilt betonat det säsongsmässiga mönstret för omsättningen av grovdetritus och för tillgängligheten av mellanprodukter. Resultaten visar att både mikroorganismer och ryggradslösa djur successivt processar tillgängligt grovt organiskt material under hela året. Viktminskningsmönstret över året hos löv och makrofytrester är nära kopplat till förekomst och tillväxt hos olika arter av nedbrytande ryggradslösa djur, sk fragmenterare. Av de vanligaste förekommande tio arterna fragmenterare, var nio nattsländelarver. Därför drar jag slutsatsen att dessa arter av nattsländelarver spelar en avgörande roll för omsättningen av grovdetritus i sjöstränder i sydöstra Sverige. Samtidigt visar resultaten att sötvattengråsuggan spelar mindre roll för nedbrytningen av grovdetritus än förväntat. Denna art föredrar andra födoämnen åtminstone under våren och undviker de grunda bottnarna där grovdetritus finns under vintern. I laboratorieexperiment har jag visat att nedbrytning av löv i närvaro av fragmenterare huvudsakligen ger upphov till två olika produkter: löst organiskt material och finpartikulära rester. Därmed har jag visat att fragmenterare kan omsätta grovdetritus snabbare än mikroorganismer. Slutsatsen blir att mikroorganismernas kvantitativa bidrag till nedbrytning av grov grovdetritus är beroende av mängden fragmenterare. Jag har också visat att olika kombinationer detritussorter och fragmenterararter kan påverka när olika nedbryningsprodukter blir tillgängliga för andra organismer. Sammanfatningsvis har jag visat att grovdetritus är en attraktiv födoresurs för ryggradslösa djur i näringsfattiga sjöars strandzoner, precis som i små bäckar. Dessutom visar jag att de arter av fragmenterare som är speciella för sjöar, tillsammans omsätter tillgängligt grovdetritus i ett finskaligt tidsmönster över året. Detta mönster har utvecklats genom anpassning till trädens lövfällning och nedvissningen av vattenväxter som sker på hösten i vårt klimat. Jag vill också betona att ökade kunskaper om nedbrytning av grovdetritus krävs för att kunna förutsäga effekter av olika störningar i dessa ekosystem. Slutligen rekommenderar jag att nedbrytningshastigheten för grovdetritus testas som mått på ekosystemfunktion också i sjöar. / The general aim of this thesis was to increase the understanding of the mechanisms behind coarse detritus turnover in oligotrophic lake littoral zones. The reason for this interest is that small lakes located in forested areas often display dependence on detritus based energy sources, both external and internal. Additionally, in lake ecosystems the coarse detritus resource has been comparatively less studied than in streams. Both dissolved and particulate external detritus constitute extra energy contribution to ecosystems, but only if some organisms can assimilate the provided matter. The most common capable organisms to do so in freshwaters are bacteria, fungi and invertebrates, and they return a variety of intermediary products available for other consumers. Further, it has been suggested that a positive relation between species diversity and ecosystem function exists. Therefore the study of both community and individual species of decomposers may provide information significant to understand changes in ecosystem function. Within the outline of the thesis, I studied what species are involved in the processing of coarse detritus carbon and what are the key routes for the further use of this littoral carbon. I specially emphasize the temporal pattern of the detritus turnover and the availability of decomposition products to other organisms in the lake ecosystem. The results showed that microorganisms and invertebrates in the lake littoral zone successively process carbon from coarse detritus during the whole year. The weight loss from coarse detritus displayed a seasonal distinctive pattern temporally connected to shredder appearance and growth. Therefore, I emphasize the key role of certain trichopteran shredder species for litter processing in lakes in this region, southeast Sweden. At the same time, the shredder function of Asellus aquaticus was less important than expected. A. aquaticus was shown to utilize of a quite broad range of food sources and to prefer other habitats during the main decomposition period for leaf litter. In the laboratory I discovered that the decomposition of leaf litter principally results in two products, DOM from passive leakage and FPOM from active leaf litter processing by shredders. The experiment showed that shredders have the potential to consume leaf litter resources before microbial decomposition influence litter weight considerably. Thus, the quantitative importance of microorganisms (fungi and/or bacteria) for leaf litter turnover is suggested to directly depend on density of shredders in lake littoral zones of the kind studied. I have also shown that the combination of detritus types and invertebrate processor species influence the temporal accessibility of intermediate decomposition products. I conclude that coarse detritus is an attractive food resource for invertebrates also in small oligotrophiclakes like it is in smaller streams. I also conclude, that the lake specific set of shredder species recycle this carbon resource yearly in a fine-scaled temporal sequence - adapted to the predictable seasonal variation of detritus quality on these latitudes. Further, I stress the importance of increased knowledge of decomposing processes before predicting the effects of disturbance on this kind of widespread freshwater systems. Finally, I propose that the decomposition rate of coarse detritus should be tested as an assessment tool for integrating disturbances on ecosystem functions in small oligotrophic lakes, respecting the unique lake characteristics.

Natura 2000 is part of the European Union: s framework to protect and preserve biological diversity. Natura 2000- areas are by the goverment appointed to areas of national interest for preserving nature. Also wind power stations are appointed as of national interest and the reason for this is the goverments goal to get energy from reneweble energysources. This essay describes when both these intrests conflict eachother when it comes to building wind power stations within Natura 2000- areas. The main focus of this essay is a casestudy of two cases from two different counties, Dalarna- and Norrbotten county, where applications have been made to build wind power stations within existing Natura 2000- ares, both cases have reached the court dealing with enviromental issues. In Dalarna county the court dealing with enviromental issues said no to the application and in Norrbotten the court said yes but in both cases simular factors seem to have been determining the outcome. For instance seem the Natura 2000 protection to be of minor consideration and rather what kind of habitats and biotopes that could be damaged in case of putting up a wind power station park and how these habitats and biotopes would be affected seems to have been the main focus. In Dalarna county the area is consisting to onehundered percent of the priority biotope western taiga and in Norrbotten the area holds different types of biotopes of which some are counted as prioritied biotopes. The amount of energy produced have also been in focus when judgement have been made in the two cases. The fact that both wind power stations and Natura 2000 are of national interest seem to have been of no consideration and the conflict between these two interests does not seem to have been in focus in the two cases.

Det svenska jord- och skogsbruket domineras idag av ett fåtal arter, ängarna har nästan försvunnit och våtmarker dikas ut. Förutsättningarna för en mångfald av djur och växter utarmas i vårt land. Varför låter vi detta ske? En viktig anledning är att fler och fler människor bor i städer, spenderar mindre och mindre tid i naturen och därmed förlorar känslan och förståelsen för värdet av natur, odling och biologisk mångfald. Så vad kan göras? Ungefär 6.6 miljoner människor i Sverige har idag tillgång till trädgård och tillsammans täcker de en yta som är lika stor som Blekinge. Därför kan privata trädgårdar, om de har rätt förutsättningar, utgöra en oas för artrikedom som samtidigt erbjuder en möjlighet för utvecklande av ett personligt förhållande till naturen. En trend där fler bjuder in till mångfald runt knuten är en unik möjlighet, inte minst när det gäller att säkerställa viktiga framtida miljöpolitiska beslut. Denna studie undersöker förutsättningar och möjligheter att gynna biologisk mångfald i svenska trädgårdar. I detta syfte genomfördes litteraturstudier och intervjuer med besökande trädgårdsägare på den Nordiska Trädgårdsmässan 2012. Resultatet av intervjuerna visar att svenska trädgårdar redan idag har många förutsättningar (såsom död ved, täta buskage etc.) där många djur och växter trivs. Men det finns stor potential, både utrymmesmässigt och med hänsyn till trädgårdsägarnas attityder, att ytterligare förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald i svenska trädgårdar. Resultatet av denna studie kan ligga till grund för utvecklandet av kampanjer där trädgårdarnas kortklippta gräsmattor omvandlas till artrika biotoper. En viktning av olika förutsättningar för biologisk mångfald visar att dammar, ängsväxter, kryddträdgårdar och bibatterier kan vara strategiskt att fokusera på i en sådan kampanj.

All over the world the urbanisation increases at the expense of green areas. Many plants and animals are endangered today because their habitats gets smaller or disappear. The green areas that are left in city centres and suburbs are often small and surrounded by roads and buildings. Despite this, several studies have shown that these small green areas may house large biological diversity. This project aims to study the biological diversity in small green patches in residential areas. The study has been carried out in Råsunda in Solna municipality (Stockholm county) during the period May–July 2006. Three equivalent areas (5000–10 000 m2) with quite many old oaks were chosen for the study and inventoried for birds and saproxylic insects. The results were compared with other studies in areas of different sizes, both inside and outside of suburbs. Birds were inventoried at eight occasions between 7.00 and 9.25 am. In each area a few places were chosen as inventory spots. These were distributed to cover the whole area. At each spot, all birds that were heard or seen during a ten-minutes-period were counted. Insects were collected by attaching a pitfall trap or a window trap to each of seven old oaks (Quercus robur). The results show that the patches, despite their size and nearness to buildings and roads, contained a high diversity of animal species. In total 26 bird species and ten orders of insects were found. The number of bird species in the present study are correlated with the number of bird species in residential areas and larger green areas in another study made in Örebro. There was however no correlation with inventories carried out in the city centre and the periphery in the same study. In comparison with the periphery, the areas in Solna had fewer species of woodpeckers, forest birds, hole-nesters and vulnerable species, but more urban species. Among the identified insects were three red-listed species, Lymexylon navale, Euryusa sinuata and Eupachygaster tarsalis, which all are attached to old deciduous trees. In addition, Eupachygaster tarsalis has previously only been found a few times in Sweden. A larger survey would probably have generated more species but this study have shown that even small green patches in residential areas can house a large biological diversity and therefore be important to conserve and take care of. To maintain this kind of diversity within residential areas, it is necessary to let trees grow old and protect green areas from further exploitation.

Björnekulla Fruktindustrier AB i Åstorp vill minska kostnaderna för sin vattenförbrukning i fabriken. Det är endast en liten del av den totala vattenkonsumtionen som hamnar i slutprodukten. Majoriteten av vattnet går åt för tvättning av råvaror och maskinell utrustning. Anledningen till att kostnaderna är höga är den stora andel kommunalt vatten som fabriken köper in. För att minskaden andelen har jag undersökt två alternativ, ett eget reningsverk för återanvändning av vatten och en ny vattentäkt. För att undersöka möjligheten för ett reningsverk har jag analyserat det aktuella vattnet och sorterat ut de ämnen och parametrar som är utanför gränsvärden. Lämpliga reningssteg för att reducera och korrigera dessa parametrar har dimensionerats och sats ihop till ett komplett reningsverk. Att anlägga en ny vattentäkt och tillföra fabriken rent grundvatten är ett enkelt alternativ för att minska kostnaderna. Geologiskt ligger dock fabriken i ett svårt område och det kan vara svårt att hitta tillräcklig mängd vatten. Resultatet är ett förslag som kommer minska fabrikens kostnader avsevärt.