Den biologiska skr􏰍äcken eller kallad p􏰎å engelska 􏰏body horror􏰐 􏰍är en subgenre av skräck som visar människokroppen i syfte till att kränka, kroppsligt eller psykologiskt för att framhäva en obehaglig och skrämmande känsla hos åskådaren. Teman som avvikande kön, mutationer, zombiefiering eller onaturliga rörelser av kroppen är vanliga inom denna genre. Syftet med denna uppsats är att undersöka den kvinnliga kroppen i de tre samtida psykologiska skräckfilmerna Black Swan (Darren Aronofsky, 2010), Suspiria (Luca Guadagnino, 2018) och Horse Girl (Jeff Baena, 2020) med fokus på den kvinnliga kroppen och dess effekt hos åskådaren. Anledning till att just dessa tre filmer används i min undersökning beror på att de alla använder den kvinnliga kroppen som ett verktyg för att framkalla den biologiska skräcken som sedan skrämmer åskådaren. I stället för att välja tre liknande filmer har jag försökt välja filmer som använder sig av samma genre men på olika sätt. Varför är vi fascinerade av grafiska bilder av det kroppsliga? Hur används den kvinnliga kroppen i koppling till något äckligt och obehagligt för att skapa känslor hos åskådaren? Genom att applicera olika psykoanalytiska och feministiska teorier på de tre filmerna, kommer uppsatsen undersöka hur den kvinnliga kroppen används i koppling till något skrämmande samt diskutera den kroppsliga reaktionen åskådaren får och varför vi använder oss av detta när vi skapar en film inom genren skräck. Jag kommer ta hjälp av begrepp som fetischism, voyeurism, den nyfikna blicken och abjektion.

OECD (Organisation for Economics Co-operation and Development) är en internationell organisation som arbetar för ekonomisk tillväxt och ökad hållbarhet bland annat genom upprättande av standarder. En väletablerad OECD standard är Closed Bottle 301D vilket mäter bionedbrytbarhetsförmågan hos organiska komponenter i en aerobisk och akvatisk miljö. Metoden har tillämpats på utvalda hydrauloljor då det finns intresse att övergå till mera ”gröna” hydrauloljor för att minska de skador och kostnader som kan uppstå vid läckage. Syftet är att utvärdera den biologiska nedbrytbarsförmågan hos utvalda hydrauloljor genom standardmetoden OECD, Closed Bottle 301D. Arbetet skall kunna ge ökad kännedom och insikt i metoden för framtidiga försök. Grundprincipen bakom Closed Bottle 301D är att använda sig av tillslutna BOD-flaskor där själva nedbrytningsprocessen skall pågå. Utöver detta gäller det att hydrauloljorna skall ha brutits ner minst 60% på 28 dagar för att kunna klassificeras som biologisk nedbrytbara enligt standarden. Vissa förutsättningar behövs för att hydrauloljorna skall kunna brytas ner på liknande sätt som i naturen. Vid att inokulera BOD-flaskorna med mikroorganismer från en slamkälla och tillsätta andra nödvändiga mineraler skapas en miljö där hydrauloljorna har möjlighet att bryta ner. BOD (Biological Oxygen Demand) kan användas för att beskriva hur mycket biologiskt nedbrytbar substans som finns och hur snabbt organismer förbrukar syre i en given mängd vatten. En jämförelse mellan mängden syre som går åt (BOD) och det teoretiska syrebehovet ThOD (Theoretical Oxygen Demand) kan sedan ge svar på hydrauloljornas nedbrytningsförmåga. Under experimentets gång visade det sig att inga av de utvalda hydrauloljorna uppnådde kravet för att klassificeras som biologiskt nedbrytbar enligt OECD metoden. Detta betyder dock inte att dessa hydrauloljor inte kan brytas ner, men att ett längre tidsintervall krävs for att uppnå detta. Experimentet gav för övrigt resultat som stämde bra överens med förväntningarna gällande oljornas beteende under nedbrytningsprocessen, vilket styrker att OECD metoden är en pålitligt metod för att analysera nedbrytbarhetsförmågan hos oljor. / OECD (Organisation for Economics Co-operation and Development) is an international organization which works for economical growth and increased sustainability through establishments of standards. A well-established OECD standard is the Closed Bottle 301D which measures the biodegradability in organic components in an aerobic and aqueous environment. The method has been applied for some selected hydraulic fluids, as a result of the increased interest of switching to “green” hydraulic fluids to decrease the damage and cost which is caused by oil spill. The purpose is to evaluate the biodegradability of selected hydraulic fluids through the standard OECD, Closed Bottle 301D. The thesis should be able to give increased knowledge and insight in the method for future evaluations. One of the principles behind Closed Bottle 301D is to use closed BOD-bottles where the process of biodegradation is taking place. Moreover, is it required that the hydraulic fluids have biodegraded to a minimum of 60% in 28 days in order to be classified as biodegradable according to the standard. Certain conditions are required for the hydraulic fluids in order to give them the chance to biodegrade in a similar way as in nature. By inoculating the BOD-bottles with microorganisms from a sludge source and adding other necessary minerals, an environment where the hydraulic fluids are given the right conditions in order to biodegrade is being created. BOD (Biological Oxygen Demand) can be used to detect the amount of biodegradable substances and how fast the microorganisms utilizes oxygen in a given amount of water. A comparison between the utilized amount of oxygen (BOD) and the theoretical amount ThOD (Theoretical Oxygen Demand) is used to describe the hydraulic fluids ability to biodegrade. Through this experiment it turned out that no one of the selected hydraulic fluids achieved the required biodegrading value in order to be classified as biological biodegradable according to the OECD method. This doesn’t necessarily mean that the fluids cannot biodegrade, but that a longer period of time is required for that to happen. The experiment gave results which corresponded with the expected outcome regarding the biodegradation process of the fluids, which strengthens the OECD method to be a reliable method in analysing oil’s ability to biodegrade.

The purpose of this work was to find out what differences exist between a production forest and a natural forest, in terms of biodiversity. The three most significant differences were the amount of dead wood, continuity and heterogeneity. Dead wood in a forest proved to be of great importance for biodiversity, as hundreds of insects and species live inside and outside of the dead wood. Continuity in a forest is important, but it is mainly what characterizes an old forest that is more important than the continuity itself, high volume of dead wood, a natural variation in the landscape and trees in different stages. This provides opportunities for species that have difficulty establishing themselves in a short time to form strong populations. The heterogeneity in a forest refers to the variation in the landscape and the number of different niches that occur in a forest with high heterogeneity. All these differences need and should be demonstrated in schools according to the Department of Education. How this shows up in the textbooks has also been addressed in this study. The results show a lack of facts about production forests and forestry and why it threatens biodiversity. Although some textbooks are better than others, there is a gap that teachers themselves must fill in. Through outdoor pedagogy and a connection to ecosystem services, it has been shown that students gain a greater understanding of the forest and its important role for both us humans but also for the earth as an ecosystem. / Syftet med det här arbetet var att reda ut vilka skillnader som finns mellan en produktionsskog och en naturskog, med avseende på biologisk mångfald. De tre mest betydande skillnaderna var mängden död ved, kontinuitet och heterogenitet. Död ved i en skog visade sig har stor betydelse för den biologiska mångfalden, då hundratals insekter och andra arter lever i och av den döda veden. Kontinuiteten i en skog är viktig men det är främst det som kännetecknar en gammal skog som är viktigare än själva kontinuiteten, hög volym död ved, en naturlig variation i landskapet och träd i olika stadier. Detta ger möjligheter för arter som har svårt att etablera sig på kort tid att bilda starka populationer. Heterogeniteten i en skog syftar till den variation i landskapet och den mängden olika nischer som förekommer i en skog. Alla dessa skillnader behöver och ska enligt skolverket påvisas i skolorna, och hur detta visar sig i läroböckerna har även tagits upp i denna studie. Resultaten visar på en brist på1fakta kring produktionsskogar och skogsbruk och varför det hotar den biologiska mångfalden. Trots att vissa läroböcker är bättre än andra finns ett glapp som lärarna själva måste fylla i. Genom utepedagogik och en koppling till ekosystemtjänster har det visat sig att eleverna får en större förståelse kring skogen och dess viktiga roll för både oss människor men också för jorden som ekosystem.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur den biologiska åldern varierar i ett basketlag med 13-åriga pojkar samt se om den biologiska åldern är associerat med förmågor som är viktigainom basket såsom hopp, sprint och agility. Frågeställningarna som besvarades i den studievar: Hur mycket varierar den biologiska åldern inom ett basketlag med 13-åriga pojkar? Finns det en skillnad i hopp, agility och snabbhet mellan de som har en låg respektive hög biologisk ålder? Finns det en korrelation mellan biologisk ålder och prestation i de testerna för snabbhet, agility, och hoppförmåga hos 13-åriga basketspelare? Metod: Studie har en kvantitativ ansats och baseras på analys av insamlade data. För att beräkna deltagarnas biologiska ålder gjordes antropometriska mättningar och med hjälp av två ekvationer beräknades deltagarnas Predictive adult height (PAH) och Peak high velocity (PHV). Deltagarna genomförde två hopptester, ett sprinttest och ett agilitytest för att mäta prestationen och undersöka om det fanns någon korrelation med den biologiska åldern. Deltagarna delades in i två grupper; ”hög” respektive ”låg” beroende på deras biologiska ålder. Datan analyserades med fyra oberoende T-tester och åtta regressionsanalyser. Resultat: I snitt hade deltagarna nått 91± 2% av sin beräknade vuxna längd. Gruppen med hög biologisk ålder var 0,5 år äldre kronologiskt men 1,3 år äldre biologiskt enligt PHV. Det skilde 6,2 cm i beräknad längd men vid mättillfället var gruppen med hög biologisk ålder 12,5 cm längre och 14,5 kg tyngre. I hopptesterna och sprinttesterna presterade gruppen med hög biologisk ålder bättre men skillnaderna var inte signifikanta (p = 0,16–0,19). Däremot var korrelationen mellan PHV och SJ samt 10m sprint signifikant och samtliga hopp och sprinttester gav låga p-värden (0,017-.0,070). Det fanns inga skillnader i agility-testet mellan grupperna. Slutsats: Biologiska åldern kan skilja sig upp till tre år och de som är biologisk äldre är mer fysisk utvecklade. Resultaten tyder på att biologisk ålder är en viktig faktor när det gäller prestationsförmågan hos unga basketspelare men studien hade behövt fler deltagare för att ge entydiga svar. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Detta kandidatarbete behandlar ekologisk hållbarhet i stadsmiljöer. Flera projekt i Sverige har använt certifieringssystemet, citylab för att uppnå ekologisk hållbarhet. I studien behandlas två projekt, Masthuggskajen och Barkarbystaden tre. Flera likheter och skillnader i arbetet med ekologisk hållbarhet synliggörs. Det handlar exempelvis om hur projekten hanterar målkonflikter och synergier.  I undersökningen behandlas biologisk mångfald, ekosystemtjänster och grönytefaktorn, genom en avgränsning av ekologisk hållbarhet. Detta är begrepp som också används i citylab. Det finns därmed möjlighet att jämföra hur projekten hanterar de ekologiska aspekterna i förhållande till citylab.  Studien utgår ifrån modellerna The Doughnut och Planetary boundaries research, som utgör det teoretiska perspektivet. Modellerna synliggör jordens ekologiska gränser, som tillsammans bildar ett ekologiskt tak.

This project is about finding out if SSI (socioscientific issues; in Swedish:SNI) is a good method to use to make students more interested and motivated to learn science in the courses Nk1 and Nk2 in the Swedish upper secondary school. Many reports suggest that using socioscientific issues in the classroom when teaching will indeed raise the students will to learn. As SSI is a student-active method using recent, relevant and authentic questions from our society, the students often find the teaching more relevant and thus stimulating. The method used is a survey about SSI sent to science teachers in the upper secondary school, with questions about SSI; if they know what it is, if there are any advantages and disadvantages and how they think that the students have experienced the method. I am focusing my project on the topic biodiversity and if SSI is working well to teach about biodiversity.

The purpose of this essay is to study how the animal life can be taken into account in green structure plans. The purpose is also to study the possibilities of a human need for access to animals and nature in green structure plans. An additional purpose is to study how two municipalities deal with issues concerning a possible urban expansion and a conservation of nature areas. In this case through a comparative study between the city of Kalmar and the city of Växjö, in the shape of partly a text analysis, partly semi-structured interviews. The purpose from a didactic perspective is to study the possibilities with a potential application of the connection between a city’s expansion and animal life in future teaching.   The result of this study shows that both municipalities consider the animal life in their cities. The two municipalities place special emphasis on biodiversity, core areas and the animals’ spreading potential. It also shows that the two municipalities see a social importance with biological diversity, concerning the aim of promoting the well-being of the inhabitants. The results shows that when considering a possible urban expansion and a conservation of nature areas, the two municipalities take biodiversity into account. The process requires clear approaches and that biodiversity is taken into account at an early stage in the issue.The result of this study also shows that urban expansion together with animal life can be put in relation to the curriculum for high school and can with good conditions be used in teaching that concern urban expansion, sustainable development and the relations between human and nature.

The purpose of this thesis is to analyse the discourse of the Swedish state´s view of biodiversity and ecosystem services. The analyse is made through the Poststructural WPR-approach described in Carol Lee Bacchi and Susan Goodwin´s book Poststructural policy analysis: a guide to practice.[1] Biodiversity is, as the famous 2nd article of the Convention of describes it: “A collective term for all variations that exist within, as well as between, species and ecological systems. Biodiversity focuses on the genetic variation that occurs naturally in the world”.   The problem of this thesis is to examine the discourse of biodiversity and how the representation of the problem looks like. It examines how the policy worker within the Swedish state expresses problem representations in a specific law proposition (Prop. 2013/14:141) which is about A Swedish strategy for biodiversity and ecosystem services. The study object was chosen through a search for suitable policy documents.   This thesis uses Carol Lee Bacchi’s WPR-approach as a methodological and theoretical framework. The research questions for this thesis are therefore inspired by Carol Bacchi´s research questions. Although I use a modified version in Swedish adapted to this study´s purpose.    The thesis shows that the policy-document gives higher emphasis to anthropocentrism than biocentrism. Conclusions are also drawn that the values of nature are given lower priority than values related to humans.  [1] Bacchi, C.L. &amp; Goodwin, S. (2016). Poststructural policy analysis: a guide to practice. New York, NY: Palgrave Pivot. och Bacchi, C.L.

No description available.

Det moderna trakthyggesbruket har haft en stor inverkan på biodiversiteten i skogen. Många organismer som är beroende av skogar med strukturer knutna till äldre skogar minskar i antal och är numera hotade. Idag debatteras hurvida alternativa skogsbruksmetoder är bättre på att bevara skogens struktur och den biologiska mångfalden. I denna litteraturstudie sammanställdes studier som har jämfört hur olika skogsbruksmetoder påverkat biodiversiteten i olika skogsbestånd. Framför allt ingår studier som har undersökt biodiversiteten i boreala skogar. Resultatet visade att plockhuggning i högre grad bibehåller strukturerna och utseendet av en äldre skog och hade minst påverkan på de arter som är knutna till äldre, kontinuerlig skog. För några av de känsligaste arterna har dock all avverkning en negativ inverkan. Kalavverkning är det som förändrar artsammansättningen mest. Vid kalavverkning byts ofta arter som är beroende av kontinuitetsskog ut mot generalister och arter som föredrar öppna ytor. Studierna visar att större naturvårdshänsyn vid trakthyggesbruk ibland kan minska påverkan på artsammansättningen. Alla slags skogsbruksmetoder minskar på mängden och försämrar kvalitén på död ved i skogen. Studierna visar att flera alternativa skogsbruksmetoder har större potential att bevara eller skapa framtida död ved jämfört med trakthyggesbruk. Resultat visar också att det finns flera lämpliga metoder som kan användas för att bruka skogen. För att uppnå och bibehålla en hög biodiversitet på landskapsnivå verkar en blandning av olika skogsbruksmetoder optimalt. Mer forskning på området behövs om vi i framtiden ska ha ett hållbart skogsbruk med god avkastning och  samtidigt skydda biodiversiteten i skogen. / The modern clear-cutting practice in forestry has had a major impact on biodiversity in the forest. Many organisms that depend on structures linked to older forests are declining in number and are now endangered. Today, it is debated whether alternative forestry methods are better at preserving the structure of the forest and the biological diversity. In this literature study, studies were compiled that have compared how different forestry methods have affected biodiversity. The results showed that continuous cover forestry to a greater extent retains the structures of an older forest and had the least impact on the species associated with older, continuous forest. For some of the most sensitive species, however, all felling has a negative impact. Clear-cutting is what changes the species composition the most, and species that depend on continuity forests are often replaced by generalists and species that prefer open habitats. The studies show that greater nature conservation considerations in clear-cutting can sometimes reduce the impact on species composition. All kinds of forestry methods reduce the amount and degrade the quality of dead wood in the forest. The studies show that several alternative forestry methods have a greater potential to preserve or create dead wood compared to clear-cutting. Results also show that there are several suitable methods that can be used in forestry. In order to achieve and maintain a high level of biodiversity at landscape level, a mixture of different forestry methods seems optimal.