The Spok genes are a group of selfish genetic elements in the fungus Podespora anserina which kills spores lacking them. These Spoks function through a toxin and resistance domain. Homologues of these have been found across other species such as in the Fusarium genus. Nechadraft_82228 is a Spok homologue present in the species Fusarium vanettenii, with uncertain killer action. In this study the killer action is examined through site directed mutagenesis (SDM) of the resistance domain in Nechadraft_82228. The site directed mutagenesis was performed successfully and showed negative results regarding whether the Nechadraft_82228 had functioning killer action and resistance. Growth pattern for spot assays hinted at the existence of a different underlying reason for the lack of growth, opposed to a functional toxin/killer action. Namely respiratory dysfunction in the transformed Saccharomyces. Cerevisiae, potentially due to unfit heat shock temperature.

Denna studie utfördes för att identifiera en hittills okänd art för Sverige inom minerarflugsteklarna med hjälp av en genomgående artbeskrivning och gensekvensering av det svenska materialet som samlats in via Station Linnés malaisefälleprojekt.  Studien utfördes på 3 individer som hittats i två malaisefällor, i Pajala respektive Övertorneå, och bestod av två honor och en hane. Resultatet visade att studiens individer var den synonymiserade arten Opius saevus/Apodesmia saeva, som tidigare hittats i Iran, Skottland, Nederländerna, Sydkorea, Österrike och Finland. Att den är synonymiserad betyder, i detta fall, att det finns två namn för arten, då forskare inte riktigt håller med om vilket släkte den tillhör. De svenska individerna är svarta med gula ben, har en occipital carina som möter och går ihop i den hypoclypeal carinan samt obefintlig notauli. Andra karaktärer innefattar en elliptisk eller kilformad pterostigma, ett tydligt äggläggningsrör och 30 antennsegment.  Fortsatt forskning krävs för att med säkerhet kunna placera arten inom Apodesmia eller Opius, men genom att utföra studier som denna utökas kunskapen om den svenska insektsfaunan hos både forskare och allmänheten. En fullständig revidering är nödvändig inom minerarflugsteklarna för att förenkla framtida forskning och artbestämning, samt minska antalet synonymiseringar. / This study was carried out to identify a hitherto unknown species for Sweden within the Opiinae with the help of a thorough species description and gene sequencing of the Swedish material gathered in Station Linnés’ malaise trap project.  The study was carried out on 3 individuals, which were found in two malaise traps in Pajala and Övertorneå respectively and consisted of two females and one male. The results showed that the individuals of the study were the synonymized species Opius saevus/Apodesmia saeva, previously found in Iran, Scotland, South Korea, the Netherlands, Austria and Finland. That it is synonymized means, in this case, that there are two names for the species, as scientists do not quite agree on which genus it belongs to. The Swedish individuals are black with yellow legs, have an occipital carina that meets and merges into the hypoclypeal carina and a non-existent notauli. Other characters include an elliptical or wedge-shaped pterostigma, a distinct ovipositor tube, and 30 antennal segments.  Placing the species within Apodesmia or Opius cannot be done without further research. But by carrying out studies like this, the knowledge of the Swedish insect fauna is expanded among both researchers and the public. A complete revision is necessary within the Opiinae taxa to simplify future research and species determination, and thereafter reduce the number of synonymizations.

En orörd torvmark lagrar en stor mängd kol. Vid dränering bryts det organiska materialet ned och stora mängder CO2 frigörs. Torvmarker i Sverige har med åren minskat i antal dåområden har dikats ut till förmån för jord- och skogsbruk. På senare år har torvmarkerrestaurerats genom återvätning där grundvattenytan höjs. I denna rapport har klimatpåverkan från dikade och restaurerade torvmarker i skogsmark undersökts.   Genom en litteraturstudie undersöktes parametrar som påverkar kolinlagring, CO2-, CH4- och N2O-emissioner. Utifrån parametrarna togs en metodik fram för att kvantifiera en skogstorvmarks klimatpåverkan som har testats i en fältstudie. Kolförrådet och N2O-utsläpp från dikade torvmarker kan kvantifieras. Utsläpp av CO2 samt CH4 är dock komplicerade att kvantifiera och i stället togs förslag fram på hur dessa kvalitativt kan förutspås utifrån dess parametrar.   Dessutom har lärdomar från tidigare restaureringar beaktats genom en litteraturstudie och intervjuer med erfarna personer inom området. De lärdomar som kan dras från tidigare genomförda restaureringar av skogstorvmarker är främst att det är för tidigt att dra slutsatser gällande effekter på inlagringen av kol.

We live in a world where ecosystems and biodiversity are declining at analarming rate. So far, efforts have not been sufficient to reverse the trend. Ifwe continue on the same path, the world will look very different in the nearfuture. The study examines how local actors can work with the economy andecosystem of biological diversity in agreement with the UN convention onbiological diversity goals, for long-term and sustainable management.

I detta arbete studeras friluftslivet inverkan på växter och djur. Dels genom en litteraturstudie, dels genom en fallstudie i Friseboda, Skåne, där ridning nyligen tillåtits för att hålla sandmarker öppna. Litteraturstudien delades upp i två delar, där påverkan på växter analyserades kvalitativt medan påverkan på djur analyserades kvantitativt. I Friseboda gjordes inventeringar av markvegetation och mängden bar sand kvantifierades utifrån ortofoton. Resultatet visade att växters struktur och funktion har större betydelse för spårbildning än typ av friluftsaktivitet. I hälften av fallen hade friluftslivet ingen signifikant effekt på djur och i en tredjedel av fallen påverkades djuren negativ. Resultatet i Friseboda visade att andelen bar sand har minskat sedan senaste markstörningen och var år 2020 nere på drygt 5 %. En initial uppföljning av inventeringen visade på marginella skillnader i bottenskiktets yttäckning. Ridningen förväntas gynna flora och fauna genom att på sikt öka mängden bar sand.

Ekosystemens funktion och tjänster är ofta direkt beroende av biologisk mångfald. Arter som är extra skyddsvärda, indikerar att ett område har höga naturvärden eller i sig själva är av särskild betydelse för biologisk mångfald faller alla under samlingsnamnet naturvårdsarter. Lidköping kommuns ambition är att främja den biologiska mångfalden. Ett av deras ställningstaganden är att kvalitén på gröna ytor ska höjas genom att skapa fler multifunktionella ytor. Tätortsnära skogar är en viktig del i arbetet. För att ta välgrundade beslut om skogarnas förvaltning krävs kunskap om vilka ekosystemtjänster, kvaliteter och arter som återfinns där idag. Syftet med denna studie är att kartlägga ekosystemtjänster i Filsbäckskogen samt att testa om det finns ett statistiskt samband mellan förekomsten av naturvårdsarter inom en yta och antalet ekosystemtjänster inom ytan. Metoden innefattar ekosystemtjänst-inventering i fält med hjälp av ESTER-verktyget, insamling av artfynd, statistikanalys och GIS-arbete. Totalt noterades 35 fynd av naturvårdsarter tillhörande tio olika arter. Resultatet påvisar att ett positivt samband föreligger hos elva av 15 ekosystemtjänster och för fem av dem är parametrarna signifikant skilda från noll. Fyra ekosystemtjänster påvisar negativ korrelation och en av dem är signifikant skild från noll. Flera bitopkvaliteter återfinns på studieområdet. Högt ekosystemtjänstvärde kan korrelera med förekomsten av naturvårdsarter på områden för att de liksom ekosystemtjänsterna är beroende av samma struktur i naturen. Arbetet breddar vägen för liknande men större och mer utvecklade studier i framtiden. / The function of ecosystem and their services is dependent on biodiversity. Nature conservation species includes species with high protection value, species that indicate areas with high natural values or species as in themselves is important for biodiversity. The municipality of Lidköping have the ambition to promote biodiversity and make more multifunctional areas. Urban forests play an important role for the purpose. Information about which ecosystemservices, qualities and species that exists today in the forests requires to take legitimate decisions about future management. The aim of the research is to map ecosystemservices in Filsbäckskogen and investigate if there is a statistical connection between presences of ecosystemservices within an area and number of species within the same area. A fieldinventory of ecosystemservices with a tool named ESTER, collection of speciesfinds, statistical analysis and work in GIS is all included in the methodology. In total there were 35 finds of nature conservation species and ten different species. The result shows that there is a positive correlation in eleven ecosystem services and for five of them the parameters are significantly different from zero. Four ecosystem services show negative correlation and one of them is significantly different from zero. Several biotope qualities can be found in the study area. High ecosystem service value can correlate with the presence of nature conservation species in areas because, like ecosystem services, they are dependent on the same structure in nature. The study has great development potential due to several sources of error. The work prepares the way for similar but larger and more developed studies in the future.

Spillvattenvåtmarker är vattenmiljöer skapade i syfte att avskilja näringsämnen ur spillvatten från avloppsreningsverk med hjälp av naturliga nedbrytningsprocesser. Anläggningarna bidrar till att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till våra sjöar och hav samtidigt som de skapar mervärden som ökad biologisk mångfald. Fåglar vistas gärna i och omkring näringsrika spillvattenvåtmarker till följd av den goda födotillgången samt att det råder en brist på våtmarksmiljöer i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka hur kombinerade fågel- och spillvattenvåtmarker bör utformas och skötas för att uppnå bästa möjliga avskiljning av näringsämnen samtidigt som livsmiljöer för våtmarksfåglar skapas och upprätthålls. Genom att studera litteratur och rapporter om hur respektive våtmarkstyp utformas och sköts på bästa sätt för sitt specifika ändamål kunde en checklista över utformningar som gynnar båda syftena tas fram. Vidare applicerades denna checklista på ett utformningsförslag av en kombinerad fågel-och spillvattenvåtmark i syfte att utvärdera listans potential. Utformningar som stränder med låg släntlutning, öar och öppna vattenpartier står inte i konflikt med de reningsprocesser som krävs för en god avskiljning av näringsämnen.Däremot bidrar denna studie inte med några bevis för att reningseffekten inte påverkas av att spillvattenvåtmarker utformas för att gynna fåglar. Vidare utgör checklistan en övergripande guide för implementering av utformningar och skötsel som främjar fågellivet. Bedömningen av ett utformningsförslag med hjälp av checklistan visade att skötsel spelar en avgörande roll för en lyckad fågel- och spillvattenvåtmark. Slutsatsen av studien är att det finns stora möjligheter att kombinera spillvattenrening med lämpliga miljöer för våtmarksfåglar i en spillvattenvåtmark. / Treatment wetlands are water features created with the purpose of removing nutrients from wastewater treatment effluent by natural processes. These wetlands help to reduce the amount of nutrients and pollution being released into our lakes and seas. At thesame time as they contribute to increased biodiversity. Birds congregate in and around nutrient rich treatment wetlands due to the abundance of food and general lack of wetland habitats in Sweden. The purpose of this study was to evaluate how combined bird and treatment wetlands should be constructed and maintained in order to achieve the best possible retention of nutrients and concurrently provide valuable habitats for wetland birds. By studying literature and reports, regarding how the two specific wetland types are most appropriately shaped and maintained, a checklist of features that support both purposes could be presented. Furthermore, this checklist was applied to an existing proposal of a combined bird and treatment wetland to evaluate the checklists applicability. Constructions such as banks with low slope gradient, islands and areas of open water are not considered to cause a conflict with the processes required for effective nutrient retention. However, this study does not bring data to conclude that the overall nutrient retention is not affected by changes made to improve the wetland for birds. The checklist provides a general guide concerning what structures and maintenance routines support a variety of birds in a treatment wetland. By evaluating the proposed bird and treatment wetland using the checklist the results showed that management of vegetation structures plays an important role in creating a successful bird and treatment wetland. In conclusion, the possibilities of creating treatment wetlands that support nutrient retention and a rich and diverse birdlife simultaneously are plentiful.

Det förefaller att en förståelse av den naturliga världen är avgörande för vår fortlevnad. Om människan brister i kunskap och förståelse för den naturliga världen finns det risk att kommande generationer påverkas negativt. Många individer gör redan vad de kan men en del av en verklig framgång börjar i undervisningen som sker i grundskolans tidiga år. Med utgångspunkt ur ett ekologiskt hållbart perspektiv syftar litteraturstudien till att undersöka hur elever i grundskolans tidiga år tillämpar sig förståelse och resonemang om biodiversitet inom de naturvetenskapliga ämnena, samt vilken undervisning som främjar den förståelsen. Biodiversitet är ett annat ord för biologisk mångfald och definierar variationen mellan levande organismer i all miljö, dess relation och process organismerna ingår i. Litteraturstudien tar avstamp i Agenda 2030 och de länder som undertecknat avtalet, vilket ger studien en global utgångspunkt. Arbetets tillvägagångssätt genomfördes med en systematisk sökstrategi där inkluderings- och exkluderingskritierier tillämpades i form av en tabell med argument som styrker de val som gjordes. Litteraturstudiens respondenter är begränsad till elever i åldern 6–10 år för att belysa deras kunskap och hur de lär sig. Empirin i de vetenskapliga artiklarna har samlats in genom fältobservationer och samtal med eleverna. Elevers förståelse främjas av naturintegrerad undervisning och betydande för den ekologiska förståelsen är en kombination av diskussion och samtal kring det som upplevs utomhus. En kroppslig medverkan skapar ekologisk läskunnighet och förmågan att se och tolka naturen och dess invånare, men även att reflektion, diskussion och samtal är en del av undervisningen. Elever som ges möjlighet till att skapa en relation till det levande ökar förståelsen för biodiversitet. Grundskolans yngre elever är kapabla att resonera och förstå biodiversitet och deras nyfikenhet samt lekfullhet ska tas tillvara på i den naturvetenskapliga undervisningen.

No description available.

Biologisk mångfald har en nyckelroll i välfungerande ekosystem och bevarandet av denna även i stadsmiljö blir väsentligt med tanke på den ökande urbaniseringen. Övervakning av olika slag kan ses som ett steg på vägen till ökad kunskap inom ämnet om hur den biologiska mångfalden skall skötas och stödjas. Då lavar påverkas relativt snabbt av förändringar i miljön kan dessa användas till olika typer av miljöbedömningar. Det är troligt att om lavfloran uppvisar tecken på störning är även andra arter och ekosystem negativt påverkade i mer eller mindre utsträckning. Denna studie har som utgångspunkt att jämföra epifytiska lavar i två tätorter vilka har och har haft olika förutsättningar både ur ett naturligt perspektiv – t.ex. genom olika klimat – samt från mänsklig påverkan från t.ex. andelen luftföroreningar. Orterna som valdes var Uddevalla, en tätort på Sveriges västkust, och Östersund, en stad i södra Norrlands inland. Främst fokus i jämförelsen låg på förekomsten av 13 utvalda lavarter som räknades i artantal, täckningsgrad och frekvens i brösthöjd på nord- respektive sydsida på trädslagen björk, asp och tall. Totalt undersöktes 80 träd, totalt 160 provytor, inom en tre km radie från respektive centrum. Ytterligare antecknades förekomsten av övriga lavarter utöver de utvalda arterna. Även eventuella samband mellan lavförekomst och brösthöjdsdiamer (DBH), lavförekomst och avstånd från centrum samt lavförekomst på nord- jämfört med sydsidan undersöktes. Resultatet visade att Östersund hade större förekomst av de utvalda epifytiska lavarterna, högst total av upptäckta arter (utvalda + övriga), högre frekvens samt högre täckningsgrad. Alla 13 utvalda arter förekom i varierande utsträckning i Östersund jämfört med att endast åtta av dessa arter återfanns i Uddevalla. Däremot uppvisade Uddevalla högre andel övriga lavarter (17 jämfört med 12 i Östersund) samt något större individstorlek. Föroreningskänsliga, hängande busklavar såsom tagellav (Bryoria ssp) och luddig skägglav (Usnea hirta) saknades i Uddevalla men förekom i relativt stor utsträckning i Östersund. Mindre känsliga arter såsom flarnlav (Hypocenomyce scalaris) och olika mjöllavar (Lepraria ssp) förekom istället i högre utsträckning i Uddevalla. Inga direkta sambands sågs gällande lavförekomst i förhållande till trädets diameter eller avstånd från centrum. Östersund hade störst andel lavar inom en km från busstationen medan Uddevalla uppvisade lägst värden närmare busstationen.  Provträdens nordsida hade generellt en högre täckningsgrad där skillnaden mellan nord- och sydsida var betydligt större i Östersund, speciellt på tall.   Orsakerna till skillnaderna mellan tätorterna har inte undersökts vidare, men en orsak skulle kunna vara att Sveriges västkust historisk sett varit utsatt för mer luftföroreningar i form av svaveldioxid (SO2) även från andra länder i Europa (Helmersson 2015) – troligtvis i högre grad än norra Sveriges inland – vilket påverkat lavfloran negativt. Orsakerna till skillnaderna mellan tätorterna kan vara objekt för vidare studier. Studien skulle även kunna vara ett första steg för eventuell fortsatt övervakning i tätorterna för att kunna se skillnader i artsammansättning och täckningsgrad över tid. / Biodiversity has a key role in well-functioning ecosystems, hence the conservation of it in urban areas becomes essential with the increasing urbanization. Monitoring biodiversity can be seen as a way to increase knowledge within the area of how biodiversity should be kept and supported. As lichen respond relatively fast to changes in the environment, these can be used for different types of environmental assessments. It’s likely that if the lichen shows signs of disturbance, other species and ecosystems will also be negatively affected to an extent. This study is based on a comparison of epiphytic lichen in two urban areas which have been affected by different conditions both from a natural perspective – e.g. through different climates – and from human influences from e.g. amount of air pollutants. The areas that were chosen were Uddevalla, a town on the Swedish west coast, and Östersund, a town in the middle of Sweden. The main focus in the comparison was the presence of 13 selected lichen, which were counted in number of species, degree of coverage and species frequency. Measurements were done on the north and south side of tree trunks in chest height, on the tree species birch, aspen and pine. A total of 80 trees – a total of 160 sample areas – were examined, within a three km radius from each town center. The presence of other species of lichen besides the selected species was noted. Analyses regarding possible correlations between lichen occurrence and the trees diameter at breast height (DBH), lichen occurrence and distance from the town center and lichen occurrence on the tree’s north side compared to the south was also done. The results showed that Östersund had more of the study’s selected epiphytic lichens, the highest total of observed species (selected + others), higher frequency and higher degree of coverage. All 13 selected species occurred in varying degree in Östersund, compared with only eight of these species being found in Uddevalla. On the other hand, Uddevalla showed a higher proportion of other lichens (17 compared with 12 in Östersund) and a slightly larger size of each individual lichen. More sensitive, hanging lichen such as Bryoria ssp and Usnea hirta were missing in Uddevalla but occurred in larger extent in Östersund. Less sensitive species such as Hypocenomyce scalaris and Lepraria ssp occurred more often in Uddevalla. No obvious connections were seen regarding lichen occurrence in relation to the tree's diameter or distance from the town centers. Östersund had the largest proportion of lichens within one km from the bus station, while Uddevalla showed the lowest values ​​closer to the bus station. The north sides of the sample trees generally had a higher degree of lichen coverage and the difference between the north and south sides was significantly greater in Östersund, especially on pine. The reasons for the differences between the two towns have not been investigated further, though one of the reasons why Östersund had more lichen may be that the Swedish west coast historically has been affected more by air pollutants such as SO2 also from other countries in Europe (Helmersson 2015) – probably to a higher degree than the northern parts of Sweden – which have had a negative effect on lichens. The reasons for the differences between the urban areas may be objects for further studies. The study could also be seen as a first step for continued monitoring in the urban areas over time / <p>2021-06-04</p>