Den accelererande artutrotningen, orsakad av mänsklig aktivitet, hotar att eliminera 50 % av all biologisk mångfald, vilket riskerar ekologiska sammanbrott. Biologisk mångfald är kritisk för ekosystemens stabilitet och mänsklig överlevnad, vilket gör bevarandeinsatser avgörande. Internationella naturvårdsunionen (IUCN), svenska myndigheter, djurparker och ideella organisationer arbetar på olika sätt med att bevara hotade arter. Studien syftar till att identifiera faktorer som påverkar framgången i bevarandeprojekt och hur de kan förbättras. Metodologin inkluderade semi-strukturerade intervjuer med fokus på projektorganisation, samarbete samt framgång och resultat. Resultaten visar att en långsiktig och balanserad strategi är nödvändig för effektiva bevarandeinsatser. Ekonomiska utmaningar är framträdande, där resursbrist påverkar prioritering och genomförande av åtgärder. Samarbeten mellan olika aktörer är avgörande men ofta bristfälliga, vilket leder till ineffektiv resurs- och kompetensfördelning. Trots ansträngningar för att säkra finansiering kvarstår betydande resursbrister, vilket påverkar projektens hållbarhet och effektivitet. För att optimera bevarandeinsatser krävs stabil finansiering, kompetensutveckling, effektiv planering och uppföljning samt starkt samarbete mellan olika aktörer. Genom att adressera faktorerna kan bevarandeprojekt uppnå sina mål och bidra till att skydda biologisk mångfald för framtida generationer. / The accelerating species extinction, caused by human activity, threatens to eliminate 50 % of all biodiversity, risking an ecological collapse. Biodiversity is critical for ecosystem stability and human survival, making conservation efforts crucial. The International Union for Conservation of Nature (IUCN), Swedish authorities, zoos, and non-profit organizations are working in various ways to preserve endangered species. This study aims to identify factors influencing the success of conservation projects and how these can be improved. The methodology included semi-structured interviews focusing on project organization, collaboration and outcomes. The results indicate that a long-term and balanced strategy is necessary for effective conservation actions. Financial challenges are prominent, with resource shortages affecting the prioritization and implementation of measures. Collaborations between different stakeholders are crucial but often lacking, leading to inefficient distribution of resources and expertise. Despite efforts to secure funding, significant resource gaps remain, impacting the sustainability and effectiveness of projects. To optimize conservation efforts, stable funding, capacity building, effective planning and monitoring, and strong collaboration between various stakeholders are required. By addressing these factors, conservation projects can achieve their goals and contribute to protecting biodiversity for future generations.

Främmande arter förflyttar sig mellan staters territorium eftersom de inte känner några statsgränser. Det finns dock arter som avsiktligt flyttas över statsgränser av olika skäl, t.ex. för att främja jakt. De arter som avsiktligt introducerats kan bli klassade som invasiva främmande arter om de medför stora negativa konsekvenser på exempelvis den biologiska mångfalden. Detta har resulterat i försök att kontrollera införsel och spridning av sådana arter, exempelvis genom konventionen om biologisk mångfald. Konventionens regler innebär att stater ska kontrollera, utrota och förhindra införandet av invasiva främmande arter. Regler för kontroll av invasiva främmande arter finns även inom EU-rätten Bland annat för att uppfylla konventionen har EU antagit en förordning om främmande arter. Förordningen syftar till att förebygga, tidigt upptäcka och förvalta redan etablerade invasiva främmande arter. Inom ramen för förordningen har även en förteckning av invasiva främmande arter av unionsintresse antagits. En särskild problematik för området är den internationella handeln och frihandelssystemen. En ökad global handel har lett till en ökad spridning av invasiva främmande arter. En enkel lösning hade varit att begränsa den globala handeln, men detta skulle innebära en konflikt med andra målsättningar och åtaganden. Såväl frihandel som kontroll av invasiva främmande arter är prioriterade målsättningar och problemet måste därför hanteras med försiktighet. Frihandelssystemen, både inom EU och globalt (världshandelsorganisationen), tillåter införandet av handelshinder om det är nödvändigt för att begränsa påverkan av invasiva främmande arter. Kraven är dock relativt högt ställda: det krävs vetenskapliga bevis för artens negativa påverkan. Försiktighetsprincipen har betydelse inom samtliga regleringar. Det är dock svårt att säga om världshandelsorganisationens SPS-avtal verkligen har kapacitet att skydda miljön och människors hälsa från invasiva främmande arter. Resultatet av undersökningen indikerar att handeln åtnjuter ett större skydd än miljön när det gäller kontrollen av invasiva främmande arter. En sätt att uppnå bättre balans i detta avseende skulle kunna vara en harmonierad försiktighetsprincip på området, dvs. att försiktighetsprincipen fick samma långgående skydd inom frihandelssystemen som inom ramen för exempelvis den svenska miljöbalken.

<p>Anabolic-androgenic steroids (AAS) have been used in clinics for decades. The misuse of AAS has previously been attributed merely to sport athletes, taking AAS with intentions to increase muscle mass, enhance physical performance and to improve results in competitions. Today, the misuse of AAS has spread to adolescents and young adults not connected to sports. Alarmingly, many reports are pointing at severe psychiatric adverse effects among AAS abusers, which include mood swings, mania, anxiety, depression and aggression. Numerous examples of severe and often unprovoked violence and brutal crimes have been connected to AAS abuse and there is a strong need for a better understanding of the underlying biochemical events that might account for the adverse behaviors induced by AAS. The general aim of this thesis was to study the effect of chronic AAS administration on neuropeptide circuits in the rat brain associated with the regulation of rewarding effects, memory, anxiety, depression and aggression, using nandrolone decanoate as a prototype AAS.</p><p>Results demonstrated that daily administration of AAS to rats in doses comparable to those taken by AAS abusers, in certain brain structures significantly affected, <i>a</i>) the levels of the opioid peptides dynorphin B and Met-enkephalin-Arg⁶Phe⁷, <i>b</i>) the levels of the tachykinin substance P (SP), <i>c</i>) the density of the SP neurokinin 1 (NK1) receptor, <i>d</i>) the level of the SP metabolite SP_1-7that frequently exerts opposite effects to SP, <i>e</i>) the SP_1-7generating enzyme substance P endopeptidase (SPE) and finally, <i>f</i>) the levels of the neuropeptide calcitonin gene-related peptide (CGRP) often co-localized with SP. The alterations seen in the levels and activities of these neurochemical components are in many aspects compatible with behaviors typified among AAS abusers.</p>

Anabolic-androgenic steroids (AAS) have been used in clinics for decades. The misuse of AAS has previously been attributed merely to sport athletes, taking AAS with intentions to increase muscle mass, enhance physical performance and to improve results in competitions. Today, the misuse of AAS has spread to adolescents and young adults not connected to sports. Alarmingly, many reports are pointing at severe psychiatric adverse effects among AAS abusers, which include mood swings, mania, anxiety, depression and aggression. Numerous examples of severe and often unprovoked violence and brutal crimes have been connected to AAS abuse and there is a strong need for a better understanding of the underlying biochemical events that might account for the adverse behaviors induced by AAS. The general aim of this thesis was to study the effect of chronic AAS administration on neuropeptide circuits in the rat brain associated with the regulation of rewarding effects, memory, anxiety, depression and aggression, using nandrolone decanoate as a prototype AAS. Results demonstrated that daily administration of AAS to rats in doses comparable to those taken by AAS abusers, in certain brain structures significantly affected, a) the levels of the opioid peptides dynorphin B and Met-enkephalin-Arg6Phe7, b) the levels of the tachykinin substance P (SP), c) the density of the SP neurokinin 1 (NK1) receptor, d) the level of the SP metabolite SP1-7 that frequently exerts opposite effects to SP, e) the SP1-7 generating enzyme substance P endopeptidase (SPE) and finally, f) the levels of the neuropeptide calcitonin gene-related peptide (CGRP) often co-localized with SP. The alterations seen in the levels and activities of these neurochemical components are in many aspects compatible with behaviors typified among AAS abusers.

Organisms relevant for nature conservation dont follow administrative borders. Because of this there is a need for a landscape perspective within conservation and planning, and a need for the species of interest to have legal protection. Network analysis adapted for ecological purposes has grown to become a powerful tool for studying and communicating the relationships between species dispersion and access to habitat. In this study the following question is posed: How is the Osmoderma eremita and the Pernis apivorus dispersal possibilities in the small scale cultivated landscape of Borås affected by exploitation in respect to a) dispersal ability, b) habitat quality, c) position of habitat patches in a network? The analysis were based on municipal and regional nature conservation data, which in due to confidentiality is not accounted for in the report by maps, coordinates, etc. Several networks were established for both species to indicate how habitat patches are distributed today and how the species dispersal changes depending on which patches are excluded – this was done to imitate how exploitation can affect the species future survival and dispersion. The results showed that the O.e. is mainly inhibited by its poor dispersal abilities, followed by patch position, while the P.a. is the most affected by degrading habitat quality. The most important conclusions of the study were that the O.e. natural dispersal may be restricted but can be improved by linking small network components together and by maintaining the largest components. As for the P.a. it was concluded that a different type of analysis, focusing on its behaviour and need for different patches for different purposes, would generate more interesting results. / Eftersom skyddsvärda organismer inte följer administrativa gränser behövs ett landskapsperspektiv i naturvårds- och planarbete, och de arter som studeras behöver ha juridiska belägg för att skyddas. Nätverksanalyser anpassade för ekologi har vuxit fram som ett kraftfullt verktyg för att studera och kommunicera sambanden mellan arters spridning över större områden. I denna rapport ställs därför frågan: hur läderbaggens (Osmoderma eremita) respektive bivråkens (Pernis apivorus) spridningsmöjligheter i odlingslandskapet i Borås kommun påverkas vid exploatering, med avseende på a)spridningsförmåga, b) habitatkvalitet c) habitatpatchers position i ett nätverk? Analyserna baserades på kommunal och regional naturvårdsdata, som p.g.a. sekretess inte redovisas med kartmaterial, koordinater eller liknande. Flera nätverk etablerades för varje art för att indikera hur nätverken av patcher ser ut idag och hur arternas spridning förändras beroende på vilka patcher som utesluts – detta för att imitera hur exploatering kan påverka arternas fortsatta överlevnad och spridning. Resultaten visade att läderbaggens största begränsning är dess dåliga spridningsförmåga, tätt följd av patchernas position, medan bivråken påverkas mer av habitatkvalitet. De viktigaste slutsatserna som kunde dras var att läderbaggens naturliga spridning må vara begränsad men kan förbättras genom att länka samman små nätverkskomponenter och fortsätta sköta de som är störst idag. För bivråkens del skulle en annan typ av analys med mer fokus på artens beteende och behov av olika patcher för olika aktiviteter ge ett bättre underlag.

In the 1970s, a breeding bird survey was conducted to see how many birds are breeding in Sweden. This was done because the research at the time pointed out that there was a decrease in the number of bird species. This inventory became known as atlas inventory 1, and an additional inventory was done in the 2000s, which was called atlas inventory 2. The second inventory was carried out in order to see trends in bird population distribution and to be compared with atlas inventory 1. The purpose of this study was to examine if it is possible to compare the inventories with each other to see if there are any changes in the number of breeding birds in Sweden. The study was limited to the Stockholm report area, which includes all municipalities in Stockholm County except for Norrtälje. A limitation was also made to only examine agricultural birds, where six species were selected. The results show that the number of atlas squares with data for breeding birds within the Stockholm report area have decreased between atlas inventory 1 and atlas inventory 2. To obtain these results, information was retrieved from the website Artportalen, and was then compiled and processed in Excel and ArcMap. A comparison between the period 2013-2016 and atlas inventory 2 was also done, which showed a decrease in the number of atlas squares with available data, as well as a reduction in the number of observations of breeding birds.

En stor andel av Sveriges hotade växt- och djurarter är beroende av skogen som livsmiljö, och har under en lång tid påverkats negativt av skogsbrukets framfart i skogslandskapet. Skogsbruksåtgärder såsom avverkning, gallring och röjning kan förstöra både livsmiljöer och påverka interaktionerna mellan populationer om miljöhänsynen är bristande, vilket kan hota den långsiktiga överlevnaden på platsen och därigenom även artens bevarandestatus. Artskyddsförordningen är det huvudsakliga regelverket i svensk lagstiftning som reglerar skyddet av växter och djur, och är en viktig del i arbetet för att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för arter. Syftet med mitt projekt är att analysera hur fem skogslevande nationellt hotade arter och deras livsmiljö påverkas av skogsbruket, samt hur en skogsbruksåtgärd kan genomföras på ett sådant sätt så att den inte bryter mot förbuden inom artskyddsförordningen och därmed hotar arternas bevarandestatus. Åtta fältbesök gjordes till skogsbestånd där arterna observerats, där den omgivande miljön och viktiga strukturer såsom mängd död ved, vegetationssammansättning och ljusinsläpp noterades. Specifika fallstudier för varje art och dess förekomstlokal kunde sedan konstrueras utefter den insamlade informationen för att besvara den aktuella frågeställningen. Ett hållbart skogsbruk i linje med artskyddsförordningen har framförallt visat sig innebära avsättande av större sammanhängande områden och tillämpning av hyggesfria metoder vid avverkning, men även ökad miljöhänsyn är en viktig faktor. Grunden till ett hållbart skogsbruk bygger på medvetenhet, vilket endast kan uppnås genom satsningar på utbildning inom branschen.

Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) är en välkänd invasiv växt i Sverige som frekvent växer i vägkanter. På grund av dess egenskaper, som konkurrensförmåga och kvävefixering, kan den ha negativa effekter på biodiversiteten vid vägkanter, vilket är habitat som utgör en tillflykt för många inhemska ängsväxter. Trots skötsel av vägkanter är blomsterlupin vanlig längs vägar av olika storlekar. Detta arbete undersöker om det finns skillnader i artens fördelning, täthet och storlek mellan asfaltsvägar och grusvägar. Eftersom asfaltsvägarnas vägkanter sannolikt utsätts för en mer intensiv skötsel, var mina hypoteser att grusvägar hade fler plantor per m2 inom populationerna och att en högre andel av deras vägkanter täcktes av lupin jämfört med asfaltsvägar. Femton lämpliga sträckor av vardera vägtyp var slumpmässigt utvalda och deras lupinpopulationer mättes. Mätningarna inkluderade populationsarea, antal plantor, plantstorlekar, det minsta avståndet mellan plantor och väg, samt vägkantsbredd. Efter analysen av datan med hjälp av Chi2-test och t-tester hittades enbart ett fåtal signifikanta skillnader mellan vägtyper. Det fanns en tendens att blomsterlupin förekommer längs fler asfaltssträckor jämfört med grusvägar men grusvägar hade en högre täthet inom populationer, täckning av kanterna, större populationer och större genomsnittlig plantstorlek. En signifikant skillnad var att plantor växte längre från vägen längs asfaltsvägar jämfört med grusvägar, vilket kan indikera att plantor som undkommer röjningen kan bevara populationerna längs asfaltsvägar. / Garden lupine (Lupinus polyphyllus) is a well-known invasive plant in Sweden that frequently inhabits road verges. Because of its traits, such as competitive ability and nitrogen-fixation, it may have negative effects on biodiversity of road verges, which are habitats that represent a refuge for many native meadow plant species. Despite management of roadsides, Garden lupine is common along roads of different sizes. The present work investigates if there are differences in the species’ distribution, density and size among asphalt roads and gravel roads. As the asphalt roads’ road verges most likely experience a more intense management, my hypotheses were that gravel roads had more plants per m2 within the populations and a higher proportion of their verges were covered by lupine compared to asphalt roads. Fifteen suitable sections of each road type were randomly chosen and their lupine populations were measured. The measurements included population area, number of lupine plants, the plant sizes, the minimum distance of plants to the road and road verge width. After analyzing the data using Chi2-test and t-tests only a few significant differences between road types were found. There was a tendency of Garden lupine to occur in more sections of asphalt roads compared to gravel roads but gravel roads had a higher density within populations, coverage of the verges, larger populations and larger average plant size. One significant difference was that plants grew further away from the road along asphalt than on gravel roads, which could indicate that plants that escape management through clipping may sustain the populations along asphalt roads.

<p>This thesis has focused on the construction of homosexual parenthood in Swedish law and preparatory work. The purpose was to describe the norms about legal parenthood and examine if and how homosexual parenthood was included in the normative parenthood. The study was jurisprudential and based on methods such as sociology with a juridical focus and critical discourse analysis of the juridical texts. The theoretical framework was the critical discourse analysis as well as a queer perspective, both influenced by social constructionism and a poststructional theory. The conclusion of the study is that parenthood is described from what is presumably best for the child, which is two parents of different sexes and biological origin. Homosexual parenthood is described as “good” as heterosexual parenthood, which is described as the norm. Homosexual parenthood is also described as different with flaws in comparison to the norm and for those flaws the homosexuals have to compensate. With a standpoint in queertheory this shows both how homosexual parents are assimilated and excluded from the norm of parenthood.</p>

This thesis has focused on the construction of homosexual parenthood in Swedish law and preparatory work. The purpose was to describe the norms about legal parenthood and examine if and how homosexual parenthood was included in the normative parenthood. The study was jurisprudential and based on methods such as sociology with a juridical focus and critical discourse analysis of the juridical texts. The theoretical framework was the critical discourse analysis as well as a queer perspective, both influenced by social constructionism and a poststructional theory. The conclusion of the study is that parenthood is described from what is presumably best for the child, which is two parents of different sexes and biological origin. Homosexual parenthood is described as “good” as heterosexual parenthood, which is described as the norm. Homosexual parenthood is also described as different with flaws in comparison to the norm and for those flaws the homosexuals have to compensate. With a standpoint in queertheory this shows both how homosexual parents are assimilated and excluded from the norm of parenthood.