Migration has accompanied human beings almost from the start. The reasons to migrate are of various character but two things have always been in common – people migrate because of political and/or economic disparities. Sweden has begun to receive immigrants only after WWII. The immigrants belonged to various groups – they belonged to war victims, they belonged to labour market and last but not least they came to Sweden because they were forced to do so. Refugees (as one calls them) have been arriving in Sweden since 1970s and this tendency continues up till today. In our research we wish to analyse the policy of own accommodation (eget boende or EBO) which is a Swedish way to receive and assimilate refugees. We would like to research how EBO is being managed at a level of different public organisations (both municipal and state ones), how it is felt and experienced. We would also get to know if there are any ways to improve EBO (assuming that it is the case). To do our research we have decided to interview a number of public officers in a medium large city in the south of Sweden.

Studiens syfte var att med en kvantitativ metod undersöka och jämföra vad socialsekreterare på barn- och familjeenhet och förskolelärare har för syn på växelvis boende för barn 0-3 år respektive 4-6 år. Frågeställningarna var: (1) Hur ser socialsekreterare respektive förskollärare på växelvis boende för barn 0-6 år och vad är viktigt för att det skall fungera bra? (2) Vad kan det finnas för fördelar och/eller nackdelar med växelvis boende generellt för barn 0-6 år? Resultaten från 61 besvarade enkäter analyserades ur anknytningsteoretiskt och rollte-oretiskt perspektiv. Resultaten i studien visade att fler respondenter ansåg att växelvis boende är mer lämpligt som boendeform för barn 4-6 år än för barn 0-3 år. Socialsekreterarna är ge-nerellt mindre positiva än förskollärarna. Respondenterna var eniga om att kommunikationen och samarbetet mellan föräldrarna måste fungera väl, att de kan enas om beslut rörande bar-nen och att konflikter mellan föräldrar bör undvikas eller åtminstone hållas borta från barnen. Närhet mellan föräldrars bostäder är också av vikt för att växelvis boende ska kunna fungera bra. Förskollärarna anser i högre grad att ovannämnda kriterier är viktigt. Utifrån resultaten är det svårt att utläsa några tydliga för- eller nackdelar med växelvis boende generellt, det blir vad föräldrarna gör det till.

En studie av biståndshandläggarens dilemma vid ansökan om särskilt boende Syftet med denna C-uppsats har varit att få en ökad kunskap om hur biståndshandläggare utreder, bedömer och fattar beslut om särskilt boende. Mer specifikt syftar den även till att belysa den problematik som finns runt bedömningen av det sociala behovet respektive det tydligare medicinska behovet. Metodvalet har varit en kvalitativ ansats. Intervjuer har gjorts av fem biståndshandläggare. Jag har även försökt belysa de krav och förväntningar som ställs från samhällets sida på en biståndshandläggare genom att beskriva hur de kommunala riktlinjerna i förhållande till den mer generösa Socialtjänstlagen skiljer sig och att utifrån detta få förståelse för hur en del handläggare kan känna en viss ambivalens. Detta är något jag försöker beskriva i min uppsats och som även har stöd i tidigare forskning.

Mäns våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt samhällsproblem och en vardagsverklighet för många kvinnor. En del våldsutsatta kvinnor blir placerade på skyddade boenden för att få skydd, stöd och hjälp. Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka föreställningar hos personal på skyddat boende gällande placerade våldsutsatta kvinnor.  Frågeställningar som ställts är: Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas bakgrund och situation? Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas behov av stöd under tiden de befinner sig på boendet? Hur uppfattar personalen att andra aktörer bemöter kvinnorna? Sex semistrukturerade intervjuer med personal på ett skyddat boende har utförts. Resultatet visar att det inte går att beskriva våldsutsatta kvinnor som en homogen grupp. Det visar sig samtidigt i resultatet att en stor del av de placerade kvinnorna har en utländsk bakgrund vilket kan förklaras med att de ofta har ett litet eller inget nätverk samt att dessa kvinnor är mindre integrerade i samhället vilket medför fler problem. Det framkommer även att de placerade kvinnorna har ett behov att få hjälp med krisbearbetning samt med praktisk hjälp. Resultatet visar även att det är väldigt olika hur bemötandet från olika aktörer ser ut gentemot kvinnorna och att det är av stor vikt hur kunskaperna om våldet och kvinnornas situation ser ut samt hur det personliga engagemanget ser ut hos dessa då det påverkar vilket stöd kvinnorna kommer att få. Resultatet belyser jag med hjälp av Cullbergs kristeori då det framkommer i empirin att många kvinnor som kommer till det skyddade boendet befinner sig i kris och att det är av stor vikt att olika aktörer har kunskap om detta och vilka symptom som kan yttra sig. Krisbearbetning med kvinnorna är även en viktig del av arbetet på det skyddade boendet. Det framkommer även i litteraturen att professionella aktörer som möter våldsutsatta kvinnor behöver ha ett reflekterande över det egna förhållningssättet gentemot kvinnorna, deras situation och sitt eget arbete för att kunna bemöta kvinnorna på ett professionellt sätt. Därför har Ulla Holms perspektiv på det professionella förhållningssättet använts för att analysera resultatet. Jag har sedan använt den tidigare forskningen och jämfört denna med mitt resultat.

Då hunden har blivit en allt större del i människans liv och är en växande målgrupp, vill vi undersöka hur svenska hundägare ser på att resa med sin hund inom Sverige, speciellt vad de har för åsikter om hundvänliga hotell. Den data vi har samlat in är från en enkätundersökning gjord på 522 hundägare i Sverige. Vårt huvudsakliga mål med denna studie är att se om det finns en marknad för fler hundvänliga hotell i Sverige och hur kommunikationen mellan hotellen och hundägarna fungerar. Vi tror att hotellen kan dra nytta av resultatet från denna studie. Resultatet visar på att det finns ett behov av fler hundvänliga hotell i Sverige. Dock verkar det största problemet ligga i kommunikationen mellan hotellen och hundägarna. Eftersom hundägarna känner att det finns en brist i informationen, om vilka hotell som tillåter hundar. En lösning på detta problem skulle kunna vara att göra en internationell symbol, som visar ifall ett hotell är hundvänligt eller inte. / Since the dog is becoming a more important role in the life of humans and is a growing target group, our research will examine how dog owners feel about traveling with their dogs in Sweden, in particularly staying at dog friendly hotels. The data we have collected is from a survey done on 522 dog owners in Sweden. Our main goal with this study is to see if there is a market for more dog friendly hotels in Sweden and how the communication between the hotels and the dog owners is working. We believe that the hotels can benefit from the results of this study. The result shows that there is a need for more dog friendly hotels in Sweden. However the main problem seems to be the communication between the hotels and the dog owners. Since the dog owners feel that there is a lack of information, about which hotels are allowing dogs. A solution to this problem could be to make an international symbol, which will show if a hotel is dog friendly or not.

Bakgrund Tidigare studier visar att vårdtagare inom äldreomsorgen utsätts för brister och missförhållanden av olika former. Den vanligaste formen av missförhållanden är försummelse av vårdtagaren. En av Socialstyrelsens uppgifter är att värna att god och jämlik vård bedrivs. God vård bedrivs genom att respektera och bevara vårdtagarens integritet. Syfte Syftet var att studera huruvida vårdpersonal uppmärksammat brister och missförhållanden på särskilt boende för äldre samt vilka typer av brister de i så fall uppmärksammat. Syftet var även att under­söka orsaker till eventuella brister och missförhållanden och personalens kunskap om Lex Sarah. Metod Studiespecifik enkätstudie med kvantitativ ansats. Resultat Av respondenterna hade 69 av 80 stycken uppmärksammat någon form av brist och missförhållande under de senaste sex månaderna. Brister i omsorgen gällande vårdtagarens tand- och munhygien samt personliga hygien var de brister som uppmärksammats mest. Respondenterna ansåg bland annat att tidsbrist och kunskapsbrist var troliga orsaker till de brister och missförhållanden som uppmärksammats. Slutsats Studien visar att brister och missförhållanden existerar och uppmärksammas inom äldreomsorgen. Orsaker till de rådande missförhållande är okunskap och tidsbrist hos vårdpersonalen. Det framkom att kunskap om Lex Sarah var hög. / Background Equal and good care is a right for every person in Sweden according to National Board of Sweden. Previous studies show that patients in geriatric care are exposed to abuses of various shapes. The most common form of abuse is neglect of the resident. To give good care the care workers need to respect and maintain the integrity of the resident.   Aim The aim of the study was to investigate if care workers in nursing homes observed any abuse against the elderly and what kind of abuse. The aim was also to find out what possible causes of the abuse could be and investigate the care workers knowledge of Lex Sarah.   Method Study-specific questionnaire with quantitative approach.   Result The result shows that 69 of the 80 respondents had noticed any kind of abuse or neglect in the last six months in their nursing home. The most common abuse or neglect was inadequate care of the teeth and hygiene among the elderly. The respondents think that lack of education and stressful situations may be the cause of the abuse and neglect.   Conclusion The study shows that abuse and neglect does exist in Swedish nursing homes. Causes of the current abuse is ignorance and lack of time among careworkers. The knowledge of Lex Sarah was high among the careworkers.

Bakgrund: I dagens samhälle ökar den äldre befolkningen över 65 år och det är fler som är i behov av att bo på särskilda boenden. Den munhälsa som ses idag är nedprioriterad, framför allt vid särskilda boenden. En dålig munhälsa kan leda till allvarliga komplikationer. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som kan påverka munvården hos äldre personer på särskilda boenden. Metod: Denna litteraturöversikt baseras på 13 vetenskapliga studier av kvalitativ, kvantitativ och mixad design. Resultat: Det framkom tre olika huvudkategorier som sågs som hinder för utförandet av munvård, vilka var; rutiner och kunskap kring munvården, arbetssituationens inverkan som ett hinder vid munvård och hinder för att utföra munvård. Diskussion: Kunskapen visade sig vara otillräcklig och det fanns ett behov av utbildning. Samarbetet mellan de äldre och vårdpersonalen var ett av de större hindrena för en välfungerande munvård. Munvården ansågs vara en tidskrävande omvårdnadsaktivitet relaterat till den tidsbrist som angavs av vårdpersonalen. Slutsats: Litteraturöversikten har gett en antydan om vilka faktorer som kan påverka munvården på särskilda boenden. Vårdpersonalen är i dagsläget i behov av mer kontinuerlig utbildning i munvård för att säkerställa de äldres munhälsa. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

Specialistsjuksköterskan med inriktning vård av äldre ska arbeta med ett personcentrarat förhållningsätt där både patienten och sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter är viktiga för utformandet av vården. Delaktighet och självbestämmande kring det som rör mat och måltider kan leda till en positiv självkänsla och förhindra undernäring hos äldre personer iordinärt boende.Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av självbestämmande hos äldre personer med biståndsbeslut som rör måltiden, genom att undersöka hur de upplevde att de var delaktiga och kunde påverka kring maten, måltiden och måltidsmiljön. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Tio deltagare i åldern 69- 97 år som hade insatser som rörde mat och måltider i Örebro kommun intervjuades. De transkriberadesvaren analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Att välja från matlistan innebar en möjlighet att vara delaktig och påverka samtidigt som dessa maträtter var förutbestämda, och valet var därmed begränsat. Matlistan var svår att fylla i självständigt och det hände att fel maträtt valdes. Svårigheter att tillreda enklare maträtter på egen hand beskrevs. Att förenkla eller förbereda var strategier för att kunna vara delaktig eller självständig. Om assistans behövdes från personalen för att exempelvis värma matlådan framkom också att personalens rutiner delvis styrde när måltiden intogs. Även medicinering eller behov av assistans vid omvårdnad påverkade när måltiden kunde intas. Sjukdom, nedsatt ork och mobilitet kunde påverka delaktigheten i göromål runt måltiden och möjligheten att påverka måltidsmiljön. Måltiden intogs helst tillsammans med andra. Att ha insatser som rör mat och måltider innebar olika möjligheter att påverka och vara delaktiga i det som rör maten, måltiden och måltidsmiljön för de som deltog i studien.

Denna studie baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med chefer inom särskilt boende i äldreomsorgen. Studien har genomförts utifrån syftet att undersöka chefers attityder och värderingar till den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen och vad de anser om möjligheterna att genomdriva förändringar i linje med densammaIntervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. I analysen har även systemteori och organisationsteori använts som teoretiska utgångspunkter. Resultatet visade att kunskapen kring värdegrunden ansågs vara god. Inställningen till värdegrunden varierade men ett av de mest frekventa svaren var att det föreligger ett behov av en nationell värdegrund inom äldreomsorgen. Den ansågs även bland annat kunna kvalitetssäkra och utgöra ett påtryckningsmedel för förändring. Vad som även framkom i resultatet var att det ansågs föreligga vissa faktorer som antingen möjliggör eller hindrar implementering av den nationella värdegrunden. Hindren kunde med hjälp av systemteori kopplas till olika nivåer. Resultatet visade även att det ansågs ha genomförts förändringar i linje med värdegrunden. Dock poängterades även att det fanns vissa utvecklingsområden för förändring.Det råder brist på forskning kring den nationella värdegrundens inom äldreomsorgen och dess mottagande och effektivitet. Studien bör således endast ses som ett första nedslag i en lokal kontext.

I föreliggande rapport studeras de förändringar som vårt framtida boende i kunskapssamhället kan komma att genomgå. Studien är inriktad på vilka förändringar som följer i spåren av utvecklingen inom området informationsteknologi. De problem som tas upp i rapporten behandlar de planer och visioner som framtidsforskare har beträffande informationsteknologi i bostaden. Dessa planer och visioner jämförs med bostadsbolagens planer. Rapporten undersöker även om det finns en beredskap avseende de krav på bostaden som förvärvsarbetare i kunskapssamhället lär ställa på bostaden i framtiden. Resultatet visar att våra bostäder kan komma att vara föremål för datorisering inom en snar framtid. Resultatet visar även att de planer och visioner framtidsforskare för fram har god överensstämmelse med bostadsbolagens planer. Vad gäller utformning av bostaden visar resultatet att det finns en god beredskap vad gäller arkitektonisk förändring av bostaden. I rapporten ges även en bild av hur boendet i kunskapssamhället kan komma att se ut.