Demenssjukdom är en av Sveriges stora folksjukdomar och det är många med demenssjukdom som vårdas i hemmet av sina anhöriga. Sjukdomen bryter långsamt ner de kognitiva funktionerna hos den demenssjuke och ställer stora krav på den anhöriges resurser. Att ansvara för sin närståendes omvårdnad och att i sin relation få förändrade roller kan skapa en psykisk och fysisk belastning. I många fall kommer anhöriga till en tidpunkt där vård i hemmet blir allt mer omöjlig och tvåsamheten inte längre går att upprätthålla. Beslutet att flytta isär blir oundvikligt. Det finns begränsad forskning om hur de anhöriga upplever den första tiden efter att den närstående med demenssjukdom flyttat hemifrån. Vårdpersonal behöver kunskap och medvetandegöras om den känslomässiga påfrestning det innebär att behöva släppa taget om sin närstående för att kunna ge ett bra stöd. Studiens syfte är att beskriva anhörigs upplevelse i samband med att en närstående med demenssjukdom flyttat hemifrån till särskilt boende i kommunen. Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta anhöriga intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys ledde fram till tre kategorier: Att vara närvarande i dåtiden, att utmanas i vardagen och att möta framtiden. Resultatet visade att livet förändras för alltid när en närstående får en demensdiagnos. De anhöriga var närvarande i dåtiden samtidigt som vardagen gav nya utmaningar och framtiden kändes oviss. Vägen fram till att behöva flytta isär kan många gånger vara kantad av både sorg och utmattning. De anhöriga bär på en känslomässig börda i form av skuld, sorg och ensamhet. Det fanns också ett behov hos de anhöriga att prata med någon som hade tid och intresse av att lyssna till deras upplevelser. Detta talar för att distriktssköterskor har ett ansvar för även de anhöriga och inte bara den demenssjuke, att anhöriga kommer till tals och blir lyssnade på. Genom att ta tillvara på de anhörigas resurser och få dem att känna sig trygga och sedda kan detta leda till en känsla av sammanhang vilket också kan bibehålla anhörigas hälsa. Stöd och kunskapsspridning till de anhöriga kan ge ett mer hållbart samhälle på sikt.

Sverige har sedan många år tillbaka varit ett mottagarland för ensamkommande barn som flyr sina hemländer på grund av olika omständigheter. Flera av de barn som idag kommer till Sverige har en försämrad psykisk hälsa och bär med sig svåra minnen av traumatiska händelser orsakade av krig, våld, uppbrott av nära anhöriga liksom flykten i sig. Personal som kommer i kontakt med dessa barn har således stora krav på sig och bör därför ha de kunskaper som behövs för att kunna ge barnen en trygg plats att återhämta sig på. Därav anses det vara relevant att göra en studie om bemötandets roll för barnens återhämtningsprocess. Syftet med studien är att öka förståelse för HVB personals upplevelser av bemötandets roll för ensamkommande barns återhämtning från traumatiska upplevelser. Detta utifrån vad i bemötandet som främjar respektive hindrar barnens återhämtningsprocess. Studien bygger på sex stycken halvstrukturerade intervjuer med personal som arbetar på två HVB boenden. Studiens teoretiska utgångspunkt samt begrepp är återhämtningsperspektivet och sociala relationer. Resultatet visar att samtliga informanter upplever att en god och ömsesidig relation och ett individanpassat bemötande, där respekt och lyhördhet innefattas, främjar ensamkommande barns återhämtning från traumatiska upplevelser. HVB boendenas miljö och struktur anses vara en central del som påverkar personalens bemötande både som främjande och hindrande faktor. Vidare visar resultatet att informanterna upplever att bristande språkkunskaper och bristande kompetens, liksom kulturskillnader är delar i bemötandet som hindrar barnens återhämtningsprocess.

No description available.

Denna studie undersöker den äldres självbestämmanderätt inom ordinärt boende i Örnsköldsviks kommun. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning personalen har kännedom om och handlar efter socialstyrelsens vägledningsmaterial om den nationella värdegrunden för äldre som ska ligga till grund för äldreomsorgen. Nationella värdegrunden för äldre kom 2012 och blev ett vägledningsmaterial för verksamheter som berör äldre och grundar sig på lagändringen i socialtjänstlagen som kom 2011. I denna lagändring förtydligades och utökades bland annat den äldres rätt till självbestämmande och delaktighet. Studien bygger på en enkätstudie med både kvantitativa delar men även narrativa svarsalternativ. Enkäten skickades ut till alla anställda inom ordinärt boende inom Örnsköldsviks kommun. Resultatet pekar på att det finns en kunskapslucka bland personalen som i sin tur leder till vad studien benämner som ogenomtänkt omyndighetsförklaring. Detta ser vi beror på en brist i utbildningen från organisationens sida. Resultatet pekar också på ett glapp mellan vad personalen uppfattar som sin egen kunskapsnivå och den nivå som de själva uppvisar när de blir ombedda att definiera vissa begrepp utifrån fasta påståenden. Alltså att vid förfrågan om de hade kännedom kring äldreomsorgens nationella värdegrund svarade de ja, men vid nästa fråga om värdegrundens definition, kunde endast en del av dem svara. Även detta pekar på brister vid implementeringen av värdegrunden. Analyser av resultatet pekar även på ett mönster där personalen inte alltid ser sig själva som huvudansvariga för sitt agerande utan ibland lägger över ansvaret på antingen verksamheten eller den äldres bristande förmåga till att agera utifrån sitt bästa. Även genomförandeplanens roll och betydelse diskuteras av personalen i relation till begreppen. Analyserna väcker frågorna om ifall genomförandeplanen innebär samma sak som delaktighet och självbestämmande eller finns det fler parametrar till dessa begrepp enligt värdegrunden.

Bakgrund: Demenssjukdomar blir överväldigande både för personen med sjukdomen och även dennes anhöriga. Att växa in den roll anhöriga får när de vårdar sin närstående är ofta en smygande process som påkallas av de förändringar som sjukdomen medför. Livet tillsammans med en närstående som drabbats av en demenssjukdom innebär ständiga förändringar. För många anhöriga som vårdar en närstående med en demenssjukdom i hemmet kommer det till slut en fas där de känner att de inte kan bära ansvaret själva längre då behovet av hjälp kan bli mer omfattande och komplicerat, då kan placering inom särskilt boende vara aktuellt. Ett fåtal forskare har försökt förstå anhörigas fortsatta roll efter placering inom särskilt boende, deras uppfattningar om sin förändrade roll samt konsekvenserna för de anhörigas egna hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser relaterade till de förändringar det innebär när en närstående med demenssjukdom flyttar till särskilt boende. Metod: Integrativ litteraturöversikt av 13 vetenskapliga artiklar Resultat: Anhörigas upplevelser relaterade till de förändringar det innebär när en närstående med demenssjukdom flyttar till särskilt boende handlar om att relationen till sin närstående förändras, den vårdande rollen förändras och att anhöriga övergår från tvåsamhet till ensamhet. Slutsats: Studien gör de anhörigas upplevelser tillgängliga för sjuksköterskor, vilket är av stor vikt för att kunna förbättra bemötandet av anhöriga till personer med demenssjukdom inom vården. Sjuksköterskan bör ha god kommunikation med anhöriga om deras förväntningar samt informera de om eventuella förändringar och därmed stödja anhöriga till  förbättrat välbefinnande. Sjuksköterskan kan underlätta de upplevelser anhöriga går igenom i samband med att deras närstående flyttar till ett särskilt boende genom att den anhöriga tidigt delaktiggörs och blir en del av vårdteamet runt den närstående.

Occupational therapists role is to promote participation in occupations of daily living [ADL]. Research shows that people aged over 65 and living in ordinary housing, will increase in the future. The occupational therapist needs to be abreast of the developments taking place to meet the need of innovative welfare technology, to promote occupations or older people in ordinary housing. The aim of this literature review was to describe and provide an overview of innovative welfare technology that can be used as an intervention to promote participation in the activity for older people in ordinary housing. Data collection was conducted through searches in databases accessible via Luleå university library. Nine articles met the inclusion criteria and were selected and analyzed. Data analysis resulted in three categories: "Innovative welfare technology for ADL, ""Innovative welfare technology for movement in housing and society", and "Innovative welfare technology for social interaction". The result of the literature review shows that there are innovative welfare technology that can be used by occupational therapists working with older people in ordinary housing, which can help to promote autonomy and independence, safety and security in occupation. The results also indicate that more research is needed in this area.Keywords: Occupational Therapy, Innovative welfare technology, Ordinary housing, Elderly people. / <p>Validerat; 20140520 (global_studentproject_submitter)</p>

Bakgrund: I Sverige har cirka 130-150 000 personer en diagnostiserad demenssjukdom och cirka 20 000 personer insjuknar i demenssjukdom varje år. Medicinsk kurativ behandling saknas och enbart symtomlindrande medicinsk behandling finns tillgänglig. Behandling av personer med demenssjukdom innebär att ge omvårdnad som syftar till att främja god livskvalitet. Ett centralt begrepp inom sjuksköterskeyrket är omvårdnad, och sjuksköterskan därmed en viktig roll inom omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende för äldre. Metod: Deskriptiv studie med kvalitativ induktiv ansats. Data samlades in genom semistrukturerade individuella intervjuer med tio legitimerade sjuksköterskor på särskilda boenden för personer med demenssjukdom. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på både manifest och latent nivå. Resultat: Omvårdnadsarbetet karaktäriserades av både utmaningar och tillfredsställelse vilket utgör resultatets tema. Analysen resulterade i kategorierna: Upplevelser av att vilja skapa social gemenskap med personen med demenssjukdom, Känslomässiga upplevelser kopplade till sin roll som sjuksköterska, Upplevelser av att vilja arbeta professionellt i teamet, Bristande arbetsbemanning förhindrade personcentrerad omvårdnad. Analysen resulterade i subkategorierna: Upplevelser av kommunikationssvårigheter, Att skapa relation, Att skapa en meningsfull vardag, Kunskap inom teamet hade betydelse för vårdkvaliteten, En välfungerande teamsamverkan underlättade vid svåra situationer, och God samverkan med närstående skapade förtroende. Slutsats: Känslor av tillfredsställelse i arbetet upplevdes när förutsättningar fanns för att bedriva personcentrerad omvårdnad. För att hantera de upplevda utmaningarna är det viktigt att det finns förutsättningar för kontinuerlig fortbildning inom demensomsorg för alla yrkeskategorier i teamet och att det finns tillräckliga resurser avsatt för detta. Nyckelord: Demenssjukdom,

<p>Studiens syfte var att med en kvantitativ metod undersöka och jämföra vad socialsekreterare på barn- och familjeenhet och förskolelärare har för syn på växelvis boende för barn 0-3 år respektive 4-6 år. Frågeställningarna var: (1) Hur ser socialsekreterare respektive förskollärare på växelvis boende för barn 0-6 år och vad är viktigt för att det skall fungera bra?</p><p>(2) Vad kan det finnas för fördelar och/eller nackdelar med växelvis boende generellt för barn 0-6 år? Resultaten från 61 besvarade enkäter analyserades ur anknytningsteoretiskt och rollte-oretiskt perspektiv. Resultaten i studien visade att fler respondenter ansåg att växelvis boende är mer lämpligt som boendeform för barn 4-6 år än för barn 0-3 år. Socialsekreterarna är ge-nerellt mindre positiva än förskollärarna. Respondenterna var eniga om att kommunikationen och samarbetet mellan föräldrarna måste fungera väl, att de kan enas om beslut rörande bar-nen och att konflikter mellan föräldrar bör undvikas eller åtminstone hållas borta från barnen. Närhet mellan föräldrars bostäder är också av vikt för att växelvis boende ska kunna fungera bra. Förskollärarna anser i högre grad att ovannämnda kriterier är viktigt. Utifrån resultaten är det svårt att utläsa några tydliga för- eller nackdelar med växelvis boende generellt, det blir vad föräldrarna gör det till.</p>

<p>The report includes important concepts that they are in need of, irrespective if one is active in a tenant-owner home association or if the interest is big of taking up residence in a tenant-owner home. What can today's tenant-owner associations do in order to be equally attractive on the market over the time? Proposal measures are taken up on what can be done to the prevailing deficiencies, proposals that also can give a guidance and creativity in the daily work. All people who live in the tenant-owner home association is influenced more or less of which decisions the association take, and in order they will be influenced in the best way if all people in the tenant-owner home requires a big commitment of everyone as belong to the association. Due to the checklist the associations can create itself an analysis off themselves.</p><p>Keywords: attractive living, attractive tenant owner home, checklist, good living, tenant owner, tenant-owner home association</p>

<p>En studie av biståndshandläggarens dilemma vid ansökan om särskilt boende</p><p>Syftet med denna C-uppsats har varit att få en ökad kunskap om hur biståndshandläggare utreder, bedömer och fattar beslut om särskilt boende. Mer specifikt syftar den även till att belysa den problematik som finns runt bedömningen av det sociala behovet respektive det tydligare medicinska behovet. Metodvalet har varit en kvalitativ ansats. Intervjuer har gjorts av fem biståndshandläggare. Jag har även försökt belysa de krav och förväntningar som ställs från samhällets sida på en biståndshandläggare genom att beskriva hur de kommunala riktlinjerna i förhållande till den mer generösa Socialtjänstlagen skiljer sig och att utifrån detta få förståelse för hur en del handläggare kan känna en viss ambivalens. Detta är något jag försöker beskriva i min uppsats och som även har stöd i tidigare forskning.</p>