No description available.

The purpose of this study is to describe local residents and second home owners relationship with tourism development in two villages in the parish of Nordingrå, Kramfors municipality. In the process of gathering information were ten residents interviewed by phone. The number of respondents were too few to make any real assumptions, but comparisons has been made between the respondent’s answers and the already existing literature. The respondents seem too have faith in the deciding organs in their municipality and about half of the respondents wished to have more influence in the tourism development. The other half of the respondents felt like their own knowledge were too small to consider a valid opinion. Some of the respondents and the municipal officials pointed out the importance of entrepreneurs and the effect they could have. The same point was made by Koh (2000) who said that the entrepreneurs are a big part of the construction of a tourist destination. Whether the there´s a business-friendly climate in Nordingrå is unclear, but the people who live there seem to appreciate the entrepreneurial initiative´s that´s been done The respondents are all positive to the two villages being tourist destinations. Half of the residents believe that the amount of tourist is good enough as things stand, and the other half says they don´t mind if the number of tourists increases even further. The responding second home owners are more positive to the increase of tourists than the local residents. Which is the direct opposite of Steadmans (2006) claims. He says that the second home owners have a tendency to oppose tourism development.

<p>Andelen äldre människor i världen har ökat markant de senaste</p><p>årtiondena. Även i Sverige är denna ökning tydlig, samtidigt</p><p>som statistik också pekar på en högre nationell medelålder.</p><p>Detta medför ökade krav på äldreomsorgen i Sverige för att på</p><p>bästa sätt ta hand om den växande andelen gamla människor.</p><p>Syftet med denna studie var därför att belysa de faktorer som</p><p>påverkar äldre människors upplevelser i samband med flytt och</p><p>permanent vistelse på servicehus eller särskilt boende.</p><p>Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där 14</p><p>vetenskapliga artiklar granskades. De teman som framkom var:</p><p>rätten till egna val och en personlig identitet, mental inställning,</p><p>samvaro med personal och andra boende, socialt stöd utifrån</p><p>och mat. Resultatet indikerade också att sjuksköterskan inom</p><p>många av kategorierna har en stor möjlighet att påverka den</p><p>åldrande individens upplevelse av äldreomsorgen. Studien</p><p>visade även på vikten av att bedriva ytterligare forskning inom</p><p>ämnet, samt ett behov av en samhällssatsning i form av ökade</p><p>resurser och fortbildning för personal. Detta för att i framtiden</p><p>skapa en mer individanpassad äldreomsorg.</p>

No description available.

<p>Befolkningen i västvärlden blir äldre och förekomsten av demens-sjukdomar ökar med stigande ålder. Demenssjukdomar är ett sam-lingsnamn för en grupp symtom där olika hjärnfunktioner har för-sämrats. Relationen mellan anhöriga till personer med demens-sjukdom som vårdas på särskilt boende och vårdpersonal är sällan fri från konflikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskri-va upplevelsen av interaktionen mellan anhöriga till personer med demenssjukdom och sjuksköterskan/vårdpersonal. Litteraturstudi-en är baserad på 24 artiklar. Resultatet visade både positiva och negativa interaktioner mellan anhöriga och vårdpersonal. Olika demensformer och stadier av demenssjukdomen kräver differentie-rad omvårdnad av personen med demenssjukdom och dennes an-höriga, därför bör vårdpersonalen vara flexibel och specialiserad. Vid pressade arbetsförhållanden i form av tidsbrist och hög perso-nalomsättning upplevde anhöriga brister i bemötande, information och kommunikation. Ökad kunskap om sjukdomen demens och utbildning skulle kunna underlätta rekrytering och bevarande av vårdpersonal. Fler aktiviteter för de demenssjuka efterfrågades av anhöriga. Konflikter mellan anhöriga och vårdpersonal uppstår ofta till följd av olika synsätt på omvårdnaden av den demenssjuke personen varför specifik kunskap om demens är betydelsefull. An-höriga behöver också mer kunskap om sjukdomen demens. Beslu-tet av att flytta den demente till ett vårdhem är fyllt med skuld och andra känslor och dessa känslor finns fortfarande kvar långt efter flytten. Det är viktigt att belysa sämre fungerande interaktioner så att dessa i förlängningen kan leda till goda relationer. Dåliga inter-aktioner kan orsaka stress och andra psykiska problem hos anhöri-ga. Vidare forskning behövs för att få djupare kunskap om varför en del anhöriga uppger att interaktionen inte fungerar tillfredsstäl-lande.</p>

Befolkningen i västvärlden blir äldre och förekomsten av demens-sjukdomar ökar med stigande ålder. Demenssjukdomar är ett sam-lingsnamn för en grupp symtom där olika hjärnfunktioner har för-sämrats. Relationen mellan anhöriga till personer med demens-sjukdom som vårdas på särskilt boende och vårdpersonal är sällan fri från konflikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskri-va upplevelsen av interaktionen mellan anhöriga till personer med demenssjukdom och sjuksköterskan/vårdpersonal. Litteraturstudi-en är baserad på 24 artiklar. Resultatet visade både positiva och negativa interaktioner mellan anhöriga och vårdpersonal. Olika demensformer och stadier av demenssjukdomen kräver differentie-rad omvårdnad av personen med demenssjukdom och dennes an-höriga, därför bör vårdpersonalen vara flexibel och specialiserad. Vid pressade arbetsförhållanden i form av tidsbrist och hög perso-nalomsättning upplevde anhöriga brister i bemötande, information och kommunikation. Ökad kunskap om sjukdomen demens och utbildning skulle kunna underlätta rekrytering och bevarande av vårdpersonal. Fler aktiviteter för de demenssjuka efterfrågades av anhöriga. Konflikter mellan anhöriga och vårdpersonal uppstår ofta till följd av olika synsätt på omvårdnaden av den demenssjuke personen varför specifik kunskap om demens är betydelsefull. An-höriga behöver också mer kunskap om sjukdomen demens. Beslu-tet av att flytta den demente till ett vårdhem är fyllt med skuld och andra känslor och dessa känslor finns fortfarande kvar långt efter flytten. Det är viktigt att belysa sämre fungerande interaktioner så att dessa i förlängningen kan leda till goda relationer. Dåliga inter-aktioner kan orsaka stress och andra psykiska problem hos anhöri-ga. Vidare forskning behövs för att få djupare kunskap om varför en del anhöriga uppger att interaktionen inte fungerar tillfredsstäl-lande.

Andelen äldre människor i världen har ökat markant de senaste årtiondena. Även i Sverige är denna ökning tydlig, samtidigt som statistik också pekar på en högre nationell medelålder. Detta medför ökade krav på äldreomsorgen i Sverige för att på bästa sätt ta hand om den växande andelen gamla människor. Syftet med denna studie var därför att belysa de faktorer som påverkar äldre människors upplevelser i samband med flytt och permanent vistelse på servicehus eller särskilt boende. Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar granskades. De teman som framkom var: rätten till egna val och en personlig identitet, mental inställning, samvaro med personal och andra boende, socialt stöd utifrån och mat. Resultatet indikerade också att sjuksköterskan inom många av kategorierna har en stor möjlighet att påverka den åldrande individens upplevelse av äldreomsorgen. Studien visade även på vikten av att bedriva ytterligare forskning inom ämnet, samt ett behov av en samhällssatsning i form av ökade resurser och fortbildning för personal. Detta för att i framtiden skapa en mer individanpassad äldreomsorg.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att bvelysa handläggning och dokumentation av ansökningar om särskilt boende enligt LSS och genomförandeplaner för insatsen samt att se hur dessa dokument avspeglar personernas livssituation. Elva utredningar om ansökan om särskilt boende enligt LSS och fem genomförandeplaner har undersökts i en kommun i Sverige. Datamaterialet är från åren 2007 till 2011. Materialet har studerats med kvalitativ innehållsanalys som analysmetod. Studien visade att utredningarna har blivit mer utförliga med tiden. I de senare fanns mer omfattande beskrivningar om personerna. Anledningen till ansökan var att man nyligen insjuknat, skulle flytta från föräldrahemmet eller att en tidigare insats inte hade fungerat. Samtliga i studien saknade lönearbete, däremot hade majoriteten behållning av någon form av daglig verksamhet. Många i studien hade haft en svår livssituation under barndomen och i vuxen ålder. Den målsättning som de flesta hade var att på olika sätt nå ökad självständighet i livet. Vissa personer som varit isolerade eller haft en inaktiv fritid fick efter att de fått särskilt boende en mer aktiv och social fritid. Med insatsen särskilt boende enlig LSS gick det att se att personerna fick ett bättre stöd som var bättre anpassat efter deras behov. Stödet ges dock inom en organisatorisk ram som delvis styr den enskildas vardag.