Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hållbarhetsbegreppet samt hur detta implementeras i bygget av den nya stadsdelen Storsjö Strand i Östersund. För att avgränsa studien läggs fokus på två centrala delar i kommunens klimatpåverkan, hållbar mobilitet och hållbart boende. Studien består av en kvalitativ textanalys av planeringsdokument hämtade ur olika stadier av planeringsarbetet. Textanalysen kompletteras med intervjuer med personer med olika insyn i planeringsarbetet för att skapa en djupare förståelse. I arbetet med studien har det framkommit tvivel mot innebörden av hållbarhetsbegreppet. Begreppet delas in i tre centrala beståndsdelar, ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet, som alla ska ha lika stor inverkan i beslutsfattande för att hållbarhet ska uppnås. Istället verkar det som att begreppet används som en ursäkt för att bibehålla den västerländska livsstilen. Detta trots att forskningen är överens om att densamma är ohållbar. Detta visar sig i arbetet med Storsjö Strand, där planer som lagts fram tidigt i planeringsarbete för att ge goda möjligheter till stora ekologiska vinster inte genomförs på grund av eventuella ekonomiska förluster. Till synes förnuftiga idéer som, enligt forskningen, på sikt ger vinst i samtliga tre perspektiv genomförs inte eller skjuts på framtiden.

Bakgrund: I Sverige lever 35 % av barnen till separerade föräldrar i ett växelvis boende där de bor varannan vecka hos respektive förälder. Det finns en avsaknad av studier kring hur kosthållning fungerar vid växelvis boende. Det är en familjesituation som inte liknar någon annan: varken ensamstående förälder, enpersonshushåll eller ett flerfamiljhushåll i dess vanliga form. Förändringar i livet påverkar kostvanor. Boendeformen kan anses vara en sådan förändring och är därför värd att undersöka. Syftet: Studiens syfte var att utforska upplevelsen av matsituationen för föräldrar med delad vårdnad för barn i växelvis boende och belysa utmaningar kring kosthållning i en sådan familjesituation. Metod: Fyra män och tre kvinnor intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide om sina erfarenheter kring kosthållning som föräldrar i växelvis boende. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det fanns speciella kvaliteter i familjesituationen som inte hittas i andra sorters hushåll. Det centrala var dualiteten i boendeformens struktur: vikten av fortsatt samarbete med den de separerat från, att tid och mat var viktigare med barnen än när de var ensamma och att det fanns en saknad efter barnen. Alla informanter uttryckte att mer tid och omtanke lades på förberedelser inför mat och måltider med barnen än när de var ensamma. Detta var oberoende av informantens kön. Slutsats: En dualitet framkom i hur kosten värderades olika mellan veckorna. Det finns en känslomässig och praktisk skillnad mellan veckorna som påverkar kosten och kan innebära att hälsan påverkas. Föräldrarnas tidigare könsroller verkar utjämnas. Växelvis boende är en variant av hushåll som skiljer sig tillräckligt mycket från andra sorters familjekonstellationer att det kan behövas mera forskning för att förstå hur föräldrarna påverkas ur ett kostperspektiv. / Background: In Sweden 35% of children with separated parents live in equally shared care on an every-other-week basis. There is a lack of studies in research addressing equally shared care and dietary concerns. It is a family situation like no other: neither a single-parent household, nor a single-member household, nor cohabitation in the usual sense. Life changes affect dietary habits. The shift to shared custody can be considered such a change and is therefore worth investigating. Objective: The aim was to assess how parents living in shared-care situations experienced dietary concerns, and to examine what challenges foodwise such a family construct may evoke. Method: Four men and three women were interviewed using a semi-structural interview guide about their dietary concerns as parents with equally shared care of children. Collected data from the interview were analysed with a qualitative content analysis method. Result: There were some special qualities in this family situation that are not found in other household settings. Most significant was the duality in the household structure: there was the importance of continued cooperation with the other parent, time and food were more important with the children than without them, and there was a sense of lack when the children were not there. All informants, regardless of gender, expressed that they spent much more time and care preparing meals during weeks with the children. Conclusion: There was a duality in the way dietary concerns were valued between weeks with and without children. There exists an emotional as well as a practical difference between the weeks which affect diet and possibly health. Gender roles of the parents are seemingly being equalized. Equally shared care differs enough as a household setting to warrant more studying to understand how parents are affected by this way of living.

Bakgrund: Vårdhundar ökar allt mer som en kompletterad behandlingsmetod inom vården och ett av det största arbetsområdet för hundarna är inom särskilt boende för äldre. Hundarna kan hjälpa människan att känna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. De hjälper också människan att bevara psykisk och fysisk hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdhundar på särskilt boende utifrån två frågeställningar; de äldres upplevelse av mötet med vårdhundar samt vilken effekt vårdhundarna har på de äldre. Metod: En allmän litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baseras på åtta artiklar, två kvalitativa och sex kvantitativa. Resultat: Det kvalitativa resultatet visade att mötena med vårdhundarna ledde till en speciell vänskap som gav de äldre både en psykisk och fysisk närhet, samt att mötet väckte mycket tankar och känslor hos de äldre, både positiva och negativa sådana. Det kvantitativa resultatet visade att mötena med vårdhundarna är en uppskattad aktivitet som har effekt på de äldre genom att ökar den verbala- och ickeverbala kontakten samt minskar känslorna av ensamhet. Däremot hade vårdhundarna ingen effekt på depression hos de äldre. Slutsats: Slutsatsen som drogs var att mötet med vårdhundar oftast leder till något positivt för de äldre samt att välbefinnandet och känslan av sammanhang på ett särskilt boende ökar när vårdhundar används

Bakgrund: Var femte person av den vuxna befolkningen i Sverige kommer under sin livstid vårda en sjuk familjemedlem. Demenssjukdom innebär försämring av kognitiva funktioner utöver vad som kan anses vara normalt åldrande. Demenssjukdomar är en av Sveriges folksjukdomar där de anhöriga ofta får dra en tung vårdbörda. Syfte: Syfte var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av demenssjuk familjemedlems flytt i samband med till särskilt boende. Metod: Metoden var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes för att ge ökad förståelse för anhörigvårdares upplevelser. Resultat: Vägen till flytt innebar förändring i relationen till den demenssjuke familjemedlemmen. Anhörigvårdarna upplevde svårigheter i beslutsfattandet om flytt till särskilt boende men att omgivningens stöd underlättade. Tiden efter flytt innebar anpassning till en ny vardag. Det innebar också möte med vårdpersonalen samt att besöka sin demenssjuke familjemedlem på det särskilda boendet. Slutsatser: Stora förändringar i vardagen tvingade fram beslut om demenssjuk familjemedlems flytt till särskilt boende. Anhörigvårdarnas upplevelser av sorg och oro kunde uttryckas som misstänksamhet mot vården. Genom kommunikation och samspel kan vårdpersonalen skapa en vårdrelation som möjliggör att de kan finnas som stöd för både anhörigvårdare och personer med demenssjukdom.

The purpose of this study was to examine the nursing staffs interpretation of elderly peoples loneliness in nursing homes to get a deeper understanding of the processes causing loneliness and how it can be managed. Our main questions dealt with how the nursing staff experience elderlies loneliness, the impact of institutionalization in relation to loneliness and what strategies nursing staff use to counteract this loneliness. To answer these questions we interviewed 8 elderly care personnel working at two different nursing homes using qualitative semi-structured interviews including a vignette. Our interviews had questions regarding relations between elderly and the nursing staff, loneliness and strategies to manage loneliness. The purpose of the vignette was to encourage the nursing staff to reflect upon how they would act in a situation regarding an elderly person who suffered from social and physical issues. The results of the study were analysed using Goffmans essays about asylums and the social gerontology theories activity- and disengagement theory. The main results of this study were that institutionalization had a significant impact in elderly peoples life at the nursing home. The consequence of the institution was that the environment and activities could give the elderly feelings of loss of self-determination at the nursing home. The main strategies to counteract loneliness for the nursing staff were to establish emotional bonds to the elderly using non-serviceoriented conversations. Our study shows that the nursing staff had a significant role regarding the elderly’s experiences of loneliness. The nursing staffs view on loneliness could affect the institutionalization causing feelings of loneliness among the elderly at the nursing home.

<p>Syftet var att undersöka om det fanns skillnader i retoriken i bifallsärenden respektive avslagsärenden och om besluten var logiska utifrån argumentationen. Vid genomförandet av studien användes kvantitativ och kvalitativ textanalys av tolv biståndsutredningar gällande särskilt boende enligt Socialtjänstlagen.</p><p>En av Stockholms stadsdelar hade arbetat med kvalitetssäkring av verksamheten. Biståndsenheten hade granskat tolv biståndsutredningar. Hälften av ansökningarna avslogs och hälften ledde till beslut om bifall. Biståndsenheten visste inte med säkerhet varför utfallet blev som det blev och det fanns därmed betänkligheter om godtycke i beslutsfattandet.</p><p>Studiens innehållsanalys visade att klienternas egna resurser, sociala skäl, anhöriga och juridiska skäl (riktlinjer) angavs som skäl för avslag. Medicinska skäl och medicinsk expertis förekom i bifallen. Det fanns ett samband mellan vilka skäl som var avgörande för beslutet och var i utredningen dessa skäl förekom.</p><p>Studiens argumentationsanalys visade att avslagsärendena inte styrkte tesen att klienten inte hade behov av den ansökta insatsen. Detta gällde alla utom ett ärende. Argumentationen i alla bifallsärendena styrkte däremot tesen att klienten hade behov av insatsen. Argumentationsanalysen visade även att avslagen var mer argumenterande medan bifallsärendena var i det närmaste propagerande. Argumentationen var emellanåt inkonsekvent.</p>

<p>Examensarbetet behandlar utformning av en komplementbyggnad, oftabenämnd "friggebod", som innehåller samtliga bostadsfunktioner. Bakgrundentill detta är att det sedan den första januari 2008 är tillåtet att uppföra enkomplementbyggnad på 15 m2 utan att söka bygglov. Vi undersökte om dettavar möjligt utan att få undermålig kvalitet på boendet.I rapporten utreder vi om det finns några friggebodar på marknaden i dagslägetsom fungerar som fullgod bostad. Vi har undersökt vilka lagar ochbestämmelser som gäller för komplementbyggnader som ska uppföras sombostäder. Även aspekter vi funnit viktiga att tänka på vid utformning av en litenbostad, lämplig konstruktion och en energiutredning redovisas.Målet med arbetet har varit att ta fram ett väl utarbetat förslag på en friggebodåt uppdragsgivaren, Ekenässtugan AB. Det resulterande förslaget blev enkomplementbyggnad med sadeltak. Byggnaden frångår de traditionellafriggebodarnas utformning på flera sätt. Bland annat genom att inte ha träpanelsom fasad, utan istället används fibercementskivor. Det har varit engenomgående strävan i arbetet att utforma byggnaden i balans med den lillastorleken och att skapa ett avskalat uttryck. En redovisning av resulterandeförslag med 3D-visualiseringar, sektioner, fasader och planlösning finns längstbak i examensarbetet.</p> / <p>This thesis deals with the design of an in Sweden so called "friggebod" thatcontains all the housing functions. The reason for this is that since the first ofJanuary 2008 it is permitted to construct an additional building (friggebod),next to a main building, of 15 square meters without applying for a buildingpermit. We therefore investigated if it was possible to fit a home within thisspace.The report investigates whether there are any 15 square meter houses on themarket in the current situation that serves as adequate housing. It is alsoinvestigated which laws and regulations applicable to such building. What wehave found important to consider in the design and appropriate construction forsuch a building are also shown.The aim of this work has been to produce a well-defined proposal of this kindof building to the employer, Ekenässtugan AB. The resulting proposal is acomplementary building that departs from the traditional "friggebod"-design inseveral ways. It has been a guideline in the work to design the building inbalance with the small size and to create a simple expression. A presentationwith 3D visualizations and plans are found at the back of the thesis.</p>

Aim: The overall aim of this thesis was to explore and develop knowledge about the housing situation for people with psychiatric disabilities, based on the residents' perspectives. Methods: Three studies are based on a new Swedish questionnaire (SHPD) containing preconceived questions (Studies I-II) and two open-ended questions (Study III), while two studies are theory-generating (Studies IV-V). I - the psychometric properties of SHPD (ICC, descriptive statistics, factor analysis); II - the degree and predictors of housing satisfaction (descriptive statistics, logistical regression analysis); III - the best and worst in housing situation (qualitative content analysis); IV-V - Classic grounded theories about people with psychiatric disabilities, living in supported housing (IV) and in ordinary housing with housing support (V). Results: The results show good psychometric properties for SHPD, a generally high degree of housing satisfaction, and reveal security, privacy and choice as important predictors for satisfaction. Life in supported housing is shown to be characterized by constant togetherness, limited self-determination and violated integrity. Being deprived of self-determination emerged as the main concern for residents, who handle this through striving for meaning. Life in ordinary housing with housing support is shown to be characterized by independence, self-determination, loneliness, and sometimes lack of support. The impossible mission in everyday life emerged as the main concern for residents, who deal with this concern through mastering everyday life. The housing support staff are important facilitators in the process of mastering everyday life, and the continuity of housing support is a prerequisite for the process to succeed. Conclusions: The thesis contributes knowledge about the housing situation for people with psychiatric disabilities. The thesis raises awareness of a need for changes in housing support services towards housing forms and support that strengthen the residents' integrity and autonomy. The individuals' experiences need to be considered in planning and performance of housing support services, and security, privacy, choice, social support and continuity in housing support need to be prioritized.

I takt med att människor lever längre ökar behovet av omvårdnad. En stor del av omvårdnaden av äldre personer utförs i hemmet där bemötandet har en betydande roll för utformningen av vården. Ärenden gällande brister i bemötande och kommunikation som inkommit till patientnämnden ökade mellan år 2000 och 2007 med 41 procent. Socialstyrelsen menar att det är bemötandet i vården som ofta avgör om patienten är benägen att göra en anmälan till patientnämnden eller inte. Det behövs studier som fokuserar på bemötande för att kunna återinföra förtroendet hos patienterna och kunna hjälpa fler människor att bli omhändertagna på ett bättre sätt.

Bakgrund: Omorganisation inom vården ställer högre krav på anhöriga då fler vårdas i hemmet. Därför behövs mer kunskap om anhörigas situation för att stärka familjehälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur anhöriga upplever sin situation i flyttprocessen före, under och efter flytten av en vårdbehövande familjemedlem till ett särskilt boende för äldre, vilket framkom vid hälsostödjande familjesamtal. Metod: Åtta familjer deltog i en samtalsserie av tre samtal. Samtalen analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Huvudresultatet visade på att före flytten upplevdes livssituationen som ohållbar med ett krävande ansvar. Under flytten upplevdes både känslor av frid och frustration. Efter flytten upplevdes sorg, varierat förtroende för boendet, att de anhöriga ville behålla relationen med den vårdbehövande och en förändrad familjesituation. Slutsats: Anhörigas upplevelser var varierande under flyttprocessen. Distriktsköterskan bör vara synlig och finnas som stöd.