No description available.

Detta projekt åskådliggör ett alternativ till hur människan i framtiden skall kunna uppleva den svenska naturen och ta vara på regioner som sakta förfaller och ödeläggs på grund av den rådande urbaniseringen. Projektet har ett övergripande koncept vari tre detaljerade lösningar visar hur det tekniskt kan genomföras.  Genom att ta vara på de befintliga förutsättningarna, regionens infrastruktur, de olika årstiderna i den fantastiska omgivningen, visas ett nytt sätt att turista i naturen

Människor lever idag långt över de naturresurser som vår planet tillgodoser oss med. För att nå klimatmålen måste levnadsmönster samt synsättet på konsumtion ändras. Det behövs nya innovativa lösningar på bostäder för att möta dessa utmaningar. Bostadsbristen är en annan utmaning Sverige står inför idag och utbudet av nya bostäder bör stämma överens med de behov som finns.Syftet med detta examensarbete är att utforma ett gestaltningsförslag av ett delat boende med fotavtrycket av en villa och se om, det kan bidra till en förtätning av befintliga villakvarter. Arbetet kommer att utföras med hjälp av en enkätundersökning för att ta reda vilka delar i hemmet människor är beredda att dela med andra.Resultatet, Villa Boo, är ett förslag på ett typhus som ska kunna uppföras på befintliga och nytillkomna fastigheter i villakvarter. Villa Boo visar på ett koncept där de boende får egna privata lägenheter kompletterade med delade ytor vilka kan ge mervärde till en något mer än vanligt ytsnål bostad.

Bakgrund: Sömn har stor betydelse för en god hälsa och återhämtning för kroppen. Vid stigande ålder förändras dygnsrytm och sömnmönster. Sömnen blir mindre djup hos äldre. Tidigare studier visar att äldre personer har sömnproblem. Studier visar också att personal på särskilt boende har uppmärksammat sömnproblem hos äldre.  Syfte: Att belysa de faktorer som påverkar äldres sömn på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie där datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Nio vetenskapliga artiklar med främst kvantitativ design analyserades. Resultat: Tre kategorier beskrev den erfarenhet äldre har av sömn på särskilt boende. Fysiska faktor av betydelse var brist på daglig aktivitet, psykiska faktorer som påverkade var depression och miljöfaktorer var bland annat ljud och ljus. Slutsats: Det finns flera faktorer som påverkar äldres sömnkvalitet på särskilt boende. Sömnsvårigheter kan leda till sämre hälsa såsom ökad depression. Genom att uppmärksamma detta kan sjuksköterskan arbeta för att förbättra de tre faktorerna som brister för de äldre och på så vis främja god sömn och hälsa på särskilt boende.

Det finns ett behov av temporära boenden i modulhusformat inom flera grupper. Av de fyra undersökta hade i alla fall hjälporganisationer ett direkt behov av dem och vidare fanns det lösningar som skulle kunna göra både militär, campingplatser och evenemang till potentiella kunder. Dock faller MFB i konkurrensen med idag befintliga produkter på marknaden. Det är för tungt, dyrt och otympligt för att kunna transporteras några längre sträckor och kräver dessutom lyftkran för att kunna monteras, något våra undersökta målgrupper uttryckte som en klar försvårande omständighet. Målgruppen som återstod var den inom Sverige som i rapporten kallats campingplatser/evenemang. Här finns ett intresse, om än relativt svagt, för att hyra in MFB under korta perioder. Efter att ha gjort en kostnadsutredning på förslaget om att skapa ett bolag som istället för att sälja MFB hyr ut dem, kunde det dock återigen konstateras att MFB var för tungt, dyrt och otympligt för att kunna bli lönsam.  Slutsatsen är att det inte är värt att gå vidare med rådande förslag på modulhus. Lättare material, montering enbart med hjälp av manskraft och mindre format är alla nödvändiga åtgärder för att ha en chans att konkurrera på dagens marknad. / There is a need for temporary accommodations in modular sizes within several groups. Of the four we studied at least help organizations had a need for them and also there were solutions that could make both military, camps and events to potential customers. However, MFB falls in the competition with today existing products on the market. It is too heavy, expensive and unwieldy to be transported long distances and also requires a crane to be mounted, something our target groups surveyed expressed as a clear aggravating factor. The target audience that remained was that one within Sweden that we call camping sites / events. Here is an interest, albeit relatively weak, for the loan of MFB for short periods. After doing a cost study on the proposal to create a company and instead of selling MFB rent them out, however, we could once again conclude that MFB was too heavy, expensive and unwieldy to be profitable. Our conclusion is that it is not worthwhile to proceed with the current proposal for modular housing. Lighter materials, assembly using only man power and smaller size are all necessary steps to have a chance to compete in today's market.

Medellivslängden har ökat i Sverige under hela 1900-talet och år 2010 förväntades de som är 65år eller äldre öka med 13 procent och de som är 85 år öka med 20 procent. Med dagens medicinska kunskap och effektivare behandlingar gör att människor lever längre med kroniska sjukdomar. Detta leder till att allt fler äldre kommer behöva vård. Syftet med denna studie är att belysa och sammanställa forskning som beskriver de äldres erfarenheter av att leva och hantera sina liv på särskilt boende. En litteraturöversikt på aktuella vetenskapliga studier har genomförts. Datamaterialet består av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet har sammanställts under tre områden:Respekt och värdighet, Betydelser av möten och relationer och Hantera det dagliga livet . I resultatet framkom det att respekt och värdighet hörde samman med till vilken grad de boende kunde sköta sig själva. Det fanns många brister i mötena mellan de boende och vårdpersonalen. Möjlighet till ett socialt liv så som kontakt med familjen och vänner är begränsad genom deras fysiska begränsningar. För att kunna hantera vardagen vände de boende sig inåt och skapade en mening i sin tillvaro. För sjuksköterskan är det viktigt att vara medveten om att äldre befinner sig i en väldigt utsatt situation och utifrån det anpassa vård och omsorg. Det behövs mer kvalitativ forskning i hur de äldre upplever att leva på särskilt boende för att kunna förbättra deras levnadsvillkor, välmående och individanpassa äldrevården.

<p>Medellivslängden har ökat i Sverige under hela 1900-talet och år 2010 förväntades de som är 65år eller äldre öka med 13 procent och de som är 85 år öka med 20 procent. Med dagens medicinska kunskap och effektivare behandlingar gör att människor lever längre med kroniska sjukdomar. Detta leder till att allt fler äldre kommer behöva vård. Syftet med denna studie är att belysa och sammanställa forskning som beskriver de äldres erfarenheter av att leva och hantera sina liv på särskilt boende. En litteraturöversikt på aktuella vetenskapliga studier har genomförts. Datamaterialet består av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet har sammanställts under tre områden:<em>Respekt och värdighet</em>, <em>Betydelser av möten och relationer </em>och <em>Hantera det dagliga livet</em> . I resultatet framkom det att respekt och värdighet hörde samman med till vilken grad de boende kunde sköta sig själva. Det fanns många brister i mötena mellan de boende och vårdpersonalen. Möjlighet till ett socialt liv så som kontakt med familjen och vänner är begränsad genom deras fysiska begränsningar. För att kunna hantera vardagen vände de boende sig inåt och skapade en mening i sin tillvaro. För sjuksköterskan är det viktigt att vara medveten om att äldre befinner sig i en väldigt utsatt situation och utifrån det anpassa vård och omsorg. Det behövs mer kvalitativ forskning i hur de äldre upplever att leva på särskilt boende för att kunna förbättra deras levnadsvillkor, välmående och individanpassa äldrevården.</p><p> </p><p> </p>

Bakgrund I Sverige bedrivs idag äldreomsorgen på kommunal nivå med reglering från socialtjänstlagen. Detta medför att varje kommun får göra en egen tolkning av lagstiftningen för att sätta sina egna mål och även budget, vilket i sin tur leder till att utbudet av bland annat måltidsstöd skiljer sig från kommun till kommun. Måltidsstöd är de stöd som kommuner erbjuder för att främja fysiska, psykiska och sociala behov och är av stor vikt hos den äldre populationen då de lättare drabbas av malnutrition och även löper större risk att drabbas av följdsjukdomar.Syfte Syftet är att studera utbud av måltidsstöd inom äldreomsorgen i Sveriges kommuner samt vårdtagares upplevda nöjdhet kopplat till detta.Metod En kvantitativ metod har använts för att analysera webbenkäter från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen som undersökte nöjdhet respektive måltidsstöd inom äldreomsorgen. Beskrivande statistik inkluderade 149 kommuner och 91 kommuner inkluderades i test av statistisk inferens. För analys av data skapades ett två variabler för nöjdhet och två variabler som representerar utbudet av måltidsstöd inom äldreomsorgen. Variabler analyserades och jämfördes. Signifikansnivån för analysen sattes till &lt;0,05. Resultat Studien visade på en allmän hög nöjdhet inom äldreomsorgen trots en stor variation av erbjudet måltidsstöd inom kommunerna. Graden av variation visar på en ojämlik fördelning av måltidsstöd bland de olika kommunerna. Analysen av data visade inga signifikanta samband mellan sortens måltidsstöd i förhållande till upplevd allmän nöjdhet.  Slutsats Den statistiska analys som genomfördes visade ej någon signifikant samband på antal erbjudna måltidsstöd och den allmänna upplevda nöjdheten hos den vårdtagare inom äldreomsorgen. Det skulle kunna indikera på att nöjdheten möjligen är mångfaktoriell och mer utförlig forskning krävs inom området. Det avfärdar dock inte vikten av måltidsstöd som en del i det allmänna måendet hos vårdtagarna som tidigare studier visat. Den deskriptiva statistiken belyser en ojämn fördelning av måltidsstöd mellan kommunerna. Konsekvenserna av detta är att äldre i kommuner med lågt utbud riskerar åldersrelaterade åkommor i högre utsträckning. En Jämlik vård är något som eftersträvas av de lagar och riktlinjer socialtjänstlagen erfordrar. Utmaningen ligger här främst hos kommunerna att följa de centrala lagar och riktlinjer socialtjänstlagen erfordrar. / Background: In Sweden, elderly care is currently provided at the municipal level with regulation from the social services act. This means that each municipality has its own interpretation of the legislation to set its own goals and budget, which in turn leads to a difference in the availability of, among other things, meal support from municipality to municipality. Meal support is the support satisfaction and whether there is any connection between the municipalities' offer of meal support and care recipients' perceived satisfaction. Objective: The purpose is to study the supply of meal support within elderly care in Sweden's municipalities, as well as care recipients’ perceived satisfaction linked to this. Methods: A quantitative method has been used to analyze web surveys from the Swedish Food Agency and the National Board of Health and Welfare, which examined satisfaction and meal support in elderly care. Descriptive statistics included 149 municipalities and 91 municipalities were included in tests of statistical inference. For the analysis of the data, two variables for satisfaction and two representing the range of meal support in elderly care were created. Variables were analyzed and compared. The significance level of the analysis was set at &lt;0.05. Results: The study showed a general high level of satisfaction in care for the elderly, despite a large variation in the meal support offered within the municipalities. The degree of variation shows an unequal distribution of meal support for each municipality. The analysis of the data showed no significant relationships between different kinds of meal support in relation to perceived general satisfaction. Conclusion: The statistical analysis conducted showed no significant correlation between the number of offered meal support and the overall perceived satisfaction of the care recipient in elderly care. This could indicate that satisfaction may be multi-factorial and more comprehensive research is required in the field. However, this does not dismiss the importance of meal support as a part of the general well-being of care recipients as previously shown by studies. The descriptive statistics highlight an uneven distribution of meal support between municipalities. The consequences of this are that elderly people in municipalities with low availability are at higher risk of age-related health problems. Equal care is something that is sought after by the laws and guidelines of the social services act. The challenge here lies primarily with the municipalities to follow the central laws and guidelines of the social services act that offer to promote physical, mental, and social needs and is of great importance to the elderly population as they are more easily affected by malnutrition and face a higher risk of developing complications

Syfte. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förekomst av och faktorer av betydelse för förstoppning bland äldre personer med kognitiv nedsättning på särskilda boenden i Västerbotten. Bakgrund. Generellt har forskning om förstoppning inriktats på behandling, orsaker, ekonomiska konsekvenser och påverkan på livskvalitén. Så långt vi funnit finns en brist på studier om förstoppning hos personer med kognitiv nedsättning. Design. En kvantitativ tvärsnittsstudie. Metod. Denna studie ingår som en del av en större tvärsnittsstudie. Data samlades in genom instrumentet Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale. Totalt uppfyllde 1469 vårdtagare inklusionskriterierna för denna studie. Frågorna har besvarats av personal som känner den boende bäst. Med förstoppning avses i denna studie att personalen har bedömt att vårdtagaren har trög mage. Resultat. I föreliggande studie framkom att 41 % av vårdtagarna var förstoppade. Av vårdtagare med förstoppning hade en signifikant högre andel benägenhet att bruka fysiskt våld (22,1% vs 15,8%), slå andra vårdtagare och personal (14,5% vs 10,0%) och skrika eller ropa ihållande (21,7% vs 14,3%). En signifikant högre andel av vårdtagare med förstoppning hade smärtor (63,6% vs 53,5%) och svår talrubbning (16,2% vs 8,3%).  Vidare framkom att en signifikant högre andel av vårdtagare med förstoppning saknar förmåga att gå självständigt (53,2% vs 34%) och är föremål för fysiska begränsningsåtgärder (21,6% vs 11,5%). Slutsats och betydelse för klinisk praktik. Med resultatet från föreliggande studie poängteras sjuksköterskors roll att tolka beteendesymtom som möjlig kommunikation om basala behov som exempelvis tarmtömning. Vår studie visar att det behövs mer forskning om hur personer med kognitiv nedsättning förmedlar sig för att kunna utveckla och förbättra vårdkvalitén för denna patientgrupp. Detta skulle kunna leda till att riskerna för felbehandling med läkemedel eller fysiska begränsningsåtgärder minskar. / Aim and objectives. The aim of this study was to chart the occurrence of and significant factors of constipation among residents with cognitive impairment that live in residential care settings in Västerbotten. Background. Most research on constipation focuses on treatment, causes, costs and how constipation affects the quality of life. Few scientific articles focus on residents with cognitive impairment that suffer from constipation. Design. A quantitative cross-sectional study Methods. This study was part of a larger cross-sectional study. Data was collected through the instrument Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale. A total of 1469 residents met the inclusion criteria for this study. The questions has been answered by a member of the staff who knows the resident best. Constipation in this study is referred to that the staff has determined that the resident has constipation. Results. The study revealed that 41% of the total population were constipated. It also showed that a higher proportion in the group with constipation used physical violence (22,1% vs 15,8%), beat other residents(14,5% vs 10,0%) and screamed or shout persistently (21,7% vs 14,3%). It also revealed that a higher proportion in the group with constipation had more pain (63,6% vs 53,5%)  and more severe speech disorders (16,2% vs 8,3%) and often lacked the ability to walk independently (53,2% vs 34%) and were more often subjected to physical restraint (21,6% vs 11,5%).  Conclusion and relevance to clinical practice. This study highlights the nurses’ role in interpreting residents’ behavioral symptoms as possible communication about basic needs such as defecation. Our study also illustrates that more research is needed on how residents with cognitive impairment communicate, so that the quality of their care can be improved. This new research could minimize the risk of errors with medicines and decrease physical impairment.

Bakgrund: Fysiska begränsningsåtgärder är vanligt förekommande inom särskilda boenden för äldre samtidigt som de negativa konsekvenserna är övervägande. Tidigare studier visar varierande resultat för vad som kan minska användandet. Syfte: Att studera relationer mellan undvikandet av fysiska begränsningsåtgärder och vårdpersonalens utbildning, erfarenhet, självskattad kunskap om de boende samt personcentrerad vård inom särskilda boenden för äldre. Metod: En kvantitativ beskrivande tvärsnittsstudie. I studien analyserades en enkät med frågor om personcentrerad vård, fysiska begränsningsåtgärder, vårdpersonalens kunskap om de boende samt bakgrundsdata. Totalt deltog 1237 deltagare från hela Sverige. Resultat: En hög grad av personcentrerad vård var relaterat till ett ökat undvikande av fysiska begränsningsåtgärder. Även när vårdpersonalen uppskattade att de hade en tillräcklig kunskap om de boendes sjukdom och behandling kunde ett samband ses med ökat undvikande. Utbildning och erfarenhet hade inget samband med undvikande av fysiska begränsningsåtgärder. Konklusion: Högre grad av personcentrerad vård samt tillräcklig kunskap om de boendes sjukdom och behandling kan ha betydelse för undvikandet av fysiska begränsningsåtgärder. Därför är studien betydelsefull för yrkesverksamma sjuksköterskor som vill undvika fysiska begränsningsåtgärder, samt styrker den positiva bilden av personcentrerad vård som förhållningssätt. Ytterligare studier krävs för att få vetskap om personcentrerad vård kan minska användandet av fysiska begränsningsåtgärder.   Nyckelord: fysiska begränsningsåtgärder, särskilt boende för äldre, personcentrerad vård, demenssjukdom, utbildning