The purpose of this thesis has been to signify what creates quality for the dwellers. By creating a definition of the term we have showed how well the quality criteria’s has been fulfilled in the newly built one family house area Pumpkällehagen in Viskafors. The questions the thesis gives answers to is: What is quality for the dwellers in housebuilding of today? and How well have these quality aspects been carried out in tract housing areas? These questions have taken us to our main goal: To describe what quality for the dwellers is and how well it has been carried out in a certain area. The literature review is describing what was published before the making of this thesis. From four different publications within the concept of quality an analysis template has been enacted. This template has been used for our case study, but is also supposed to work in future analysis of tract housing areas. Interviews was carried out with the areas architects; Ola Nylander and Mattias Karlsson, as well as the client; Mikael Bengtsson. From these we have gathered their point of view on the background of the area, as well as their view on the term quality for the dwellers. Our work has brought us to enact nine different quality aspects, which we consider creates quality for the dwellers: • The Non-measurable properties • The rooms relative connections • Sufficient and user-friendly property complements • The property complements connection to the apartment • Location of the apartment and connections to the environment • Opportunities of outdoor activities • Orientation and transportation within the area • The social unity • The cost of the apartment and its form of tenure From the case study, using the analysis template, we can state that Pumpkällehagen is a very successfully built area where most of our assessment criteria’s and quality aspects have been fulfilled. That makes the quality for the dwellers as a total very high. We reach the conclusion that quality for the dwellers is what make you feel comfortable in your home, and therefore makes you stay. / Detta examensarbete har syftat till att visa vad som skapar boendekvalitet. Genom att vi skapat en definition av begreppet har vi visat hur väl dessa kvalitetsaspekter uppnåtts i det nybyggda småhusområdet Pumpkällehagen i Viskafors. De frågeställningarna rapporten svarar på är:  Vad är boendekvalitet i dagens byggande?  Hur har dessa kvalitetsaspekter praktiskt genomförts i ett grupphusområde? Dessa frågeställningar har fört oss fram till vårt mål: Att beskriva vad boendekvalitet är samt hur väl det skapats i ett specifikt område. Den genomförda litteraturstudien beskriver det som fanns skrivet innan vår rapport. Utifrån fyra olika publikationer inom kvalitetsbegreppet har en analysmall stiftats. Denna har används som grund för vår fallstudie, men ska även kunna fungera i framtida områdesanalyser. Intervjuer har genomförts med områdets arkitekter Ola Nylander och Mattias Karlsson, samt dess beställare Mikael Bengtsson. Utifrån dessa har vi fått deras syn på områdets bakgrundstankar, samt deras synsätt på begreppet boendekvalitet. Vårt genomförande har fört oss till att stifta följande nio olika kvalitetsaspekter som vi anser skapar boendekvalitet: • De omätbara värdena, Nylanders sju egenskapsfält • Rummens inbördes samband • Tillräckliga och användarvänliga bostadskomplement • Bostadskomplementens samband med lägenheten • Bostadens läge och anslutningar till omgivningen • Möjligheter för utevistelse och umgänge • Orienterbarhet och transport inom området • Den sociala samhörigheten • Bostadens kostnad och upplåtelseform Utifrån fallstudien, med analysmallen som grund, kan vi konstatera att Pumpkällehagen är ett mycket genomarbetat område där de flesta av våra bedömningskriterier och kvalitetsaspekter har uppnåtts. Sammantaget är därmed boendekvaliteten på området hög. Vi kommer fram till slutsatsen att boendekvalitet är allt det som gör att man trivs i sitt hem, samt gör att man bor kvar.

Det finns vissa beröringspunkter mellan Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna är övervägande och skillnaderna små mellan Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Branschen anser att en nyanställd personal bör ha med den personliga lämpligheten samt någon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera människor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lära sig.

Bakgrund: I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 betonas att det är av högsta prioritet att socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom möjligheter att delta i aktiviteter som är individuellt anpassade. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsterapeuters användning av individuellt anpassade aktiviteter för personer med demenssjukdom på särskilda boenden i Sverige. Frågeställningarna innefattade vilka aktiviteter som använts, vilka aktiviteter de såg behov av samt vad som krävs för att kunna genomföra dessa. Metod: Studien är en tvärsnittsstudie av deskriptiv karaktär. Elektroniska enkäter skickades ut till 61 arbetsterapeuter som slumpats fram från tre framslumpade kommuner i varje län i Sverige. 40 av dem svarade på enkäten. Enkätens aktivitetskategorier handlade om hushållsaktiviteter, bords- och spelaktiviteter, skapande aktiviteter, konst- och kulturaktiviteter, rörelseaktiviteter, utomhusaktiviteter, kontakter med andra, samt sinnesstimulerande aktiviteter. Resultat: Det vanligaste svaret i samtliga aktivitetskategorier var att ingen aktivitet hade använts. Samtliga arbetsterapeuter, förutom en, såg behov av att använda sig av fler aktiviteter än vad de gjort på de särskilda boendena för personer med demenssjukdom. De faktorer som uppgavs vara viktigast för att kunna genomföra aktiviteterna var fler omvårdnadspersonal, fler arbetsterapeuter samt mer stöd från chefer. Slutsatser: Studien visar att arbetsterapeuternas kompetens för individuellt anpassade aktiviteter inte utnyttjas fullt ut. Tidsbrist och arbetssätt nämns som möjliga orsaker till att individuellt anpassade aktiviteter inte används i så stor utsträckning.

The last 1½ decade young people with intellectual disabilities have been a part of my life. My now 13 year old son and several pupils I have taught as a teacher in the compulsory school. Their future and what will affect their lives has always been interesting to me. How do I affect them, why do I do the things I do and think the way I think?  This study springs out of that curiosity. The purpose is to get hold of the dreams and ideas about the future that young people with intellectual disabilities have. How are the dreams and ideas affected by the idea of the disability in the society as a large and by the youngsters themselves? In analysing the ideas and dreams the young men and women present the different models of disabilities and theories about role taking and identity has been used.  The result shows that the dreams and ideas both are similar and different to these of young people without intellectual disabilities. The goals are often the same though the means to get there differ. The participants in this study describe their disability as an advantage that will give them privileges making it easier to enter an adult lift.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av palliativvård i livets slutskede på särskilda boenden i kommunal vård. Metod: Studien hade kvalitativdeskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med niosjuksköterskor och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultatet: Studien visade fyra teman: Att ha fungerande rutiner i arbete, Att teamarbetetfungerar är viktigt, Att ha en ömsesidig relation och Att ha kompetens i palliativ vård.Slutsats: Att ha fungerande rutiner för palliativ vård medförde att all vårdpersonal kundearbeta mot samma mål och att kontinuitet skapades. Andlig vård kunde utvecklas genom attdet ska finnas rutin för utvärdering och diskussion om detta. Ett gott teamarbete förhindradesav tidsbrist och underbemanning men underlättades av stöd från kollegor. Möjlighet att byggaupp tillit i relationen, respektera den äldres värdighet och närståendes behov var viktigt för engod vårdkvalitet. Utbildning och kompetens till all vårdpersonal behövs för att höja kvaliteteninom palliativ vård.

Uppsatsen syftade på att ge en bild av hur personalen arbetade och bemötte de äldre som bodde på ett särskilt boende. Intresset för bemötande väcktes när jag under min praktik som enhetschef kom i nära kontakt med en Lex Sarah anmälan. Jag ville undersöka om de äldre hade möjligheter att påverka sin vardag eller om de måste rätta sig efter hur personalen styrdes av rutinarbetet, samt att se hur de äldre blev bemötta på det särskilda boendet. När en person behöver bo på ett särskilt boende, är de trots vad socialtjänstlagen säger, i en beroende ställning till personalen som sköter om dem. För att uppnå mitt syfte blev valet av metod att göra en öppen observationsstudie. Resultatet blev analyserat utifrån mina teorier, som var symbolisk interaktionism, organisation samt till relevant litteratur. Huvudresultatet var min observationsstudie på ett särskilt boende för äldre som hade behov att få hjälp att klara sin vardag. Frågeställningen var: Hur arbetar personalen? Kan den äldre påverka sin vardag? och Styr rutiner/schema arbetet med den äldre? Min observation visade på hur personalen på det särskilda boendet arbetade och bemötte den äldre, samt att vissa delar i vardagen kan den äldre bestämma över. Rutiner och schema styr det mesta av vad som sker under dagen.

<p>I föreliggande rapport studeras de förändringar som vårt framtida boende i kunskapssamhället kan komma att genomgå. Studien är inriktad på vilka förändringar som följer i spåren av utvecklingen inom området informationsteknologi.</p><p>De problem som tas upp i rapporten behandlar de planer och visioner som framtidsforskare har beträffande informationsteknologi i bostaden. Dessa planer och visioner jämförs med bostadsbolagens planer. Rapporten undersöker även om det finns en beredskap avseende de krav på bostaden som förvärvsarbetare i kunskapssamhället lär ställa på bostaden i framtiden.</p><p>Resultatet visar att våra bostäder kan komma att vara föremål för datorisering inom en snar framtid. Resultatet visar även att de planer och visioner framtidsforskare för fram har god överensstämmelse med bostadsbolagens planer. Vad gäller utformning av bostaden visar resultatet att det finns en god beredskap vad gäller arkitektonisk förändring av bostaden.</p><p>I rapporten ges även en bild av hur boendet i kunskapssamhället kan komma att se ut.</p>

<p>Nutritionsproblem är vanligt hos äldre på särskilt boende. Trots att problemet varit känt sedan länge, fortsätter de äldre att minska ofrivilligt i vikt. Nattfastan på särskilt boende är längre än riktlinjerna från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, vilket är 11 timmar.</p><p>Syftet med studien var att belysa betydelsen av nattfastans längd i relation till de äldres viktdifferens före och efter intervention som genomfördes i två steg. Interventionen utmynnade i en ökad tillgänglighet av dryck/mat för de äldre under kväll och natt.</p><p>Den långa nattfastan minskade efter intervention 1, de äldre blev mer viktstabila. Intervention 2 medförde ytterligare förkortning av nattfastans längd, fler äldre ökade i vikt. Intervention 2 hade effekt över tid.</p><p>Urvalet är selektivt och litet i förhållande till kvantitativ ansats, studien ska därför ses som en förberedande pilotstudie som i liten skala prövade en arbetsrutin. Konklusion: Studien har genererat hypotesen att en förkortad nattfasta kan minimera ofrivillig viktförlust hos äldre på särskilt boende.</p>

<p>Uppsatsen syftade på att ge en bild av hur personalen arbetade och bemötte de äldre som</p><p>bodde på ett särskilt boende. Intresset för bemötande väcktes när jag under min praktik som</p><p>enhetschef kom i nära kontakt med en Lex Sarah anmälan. Jag ville undersöka om de äldre</p><p>hade möjligheter att påverka sin vardag eller om de måste rätta sig efter hur personalen</p><p>styrdes av rutinarbetet, samt att se hur de äldre blev bemötta på det särskilda boendet. När en</p><p>person behöver bo på ett särskilt boende, är de trots vad socialtjänstlagen säger, i en beroende</p><p>ställning till personalen som sköter om dem. För att uppnå mitt syfte blev valet av metod att</p><p>göra en öppen observationsstudie. Resultatet blev analyserat utifrån mina teorier, som var</p><p>symbolisk interaktionism, organisation samt till relevant litteratur. Huvudresultatet var min</p><p>observationsstudie på ett särskilt boende för äldre som hade behov att få hjälp att klara sin</p><p>vardag. Frågeställningen var: Hur arbetar personalen? Kan den äldre påverka sin vardag? och</p><p>Styr rutiner/schema arbetet med den äldre? Min observation visade på hur personalen på det</p><p>särskilda boendet arbetade och bemötte den äldre, samt att vissa delar i vardagen kan den</p><p>äldre bestämma över. Rutiner och schema styr det mesta av vad som sker under dagen.</p>

Bakgrund: Alla personer oavsett ålder har mänskliga behov som behöver tillgodoses för att personen ska kunna känna välbefinnande. Ibland tvingas en individ att flytta till ett särskilt boende på grund av särskilda behov. För en del personer kan det vara svårt att vänja sig att bo på ett särskilt boende, som kan leda till ensamhet och depression. Vården som ges till de äldre ska se till de fysiska, psykiska och sociala behoven. Det är därför relevant att fördjupa sig i vad som skulle kunna underlätta denna förändring, vilket skulle kunna vara en hund.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om och i så fall hur hundar påverkar äldre personer som bor på särskilt boende. Metod: En litteratur studie som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier Social påverkan, Psykisk påverkan och Fysisk påverkan. Slutsats: Studierna visade inga samstämmiga resultat, men konstaterande kan göras att hunden har möjlighet att bidra till en vardag där individens behov är i fokus. / Background: Every individual regardless of age have human needs that has to be taken in consideration in order to experience well-being. Sometimes an individual has to move to a nursing home, related to special needs. To some people this can be a hard thing to adjust to and may lead to loneliness and depression. Services offered to the elderly should provide for the physical, psychological and social needs. This is why it’s in our interest to increase the knowledge, to be able to provide a positive change, which could be a dog. Objective: The aim of this study was to investigate if and how dogs affect elderly people when they are living in a nursinghome.  Method: A literature study based on the 13 scientific papers. Results: The result presented three categories of Social impact, Psychological impact and Physical impact. Conclusion: The scientific studies showed different results, but assumptions can be made regarding dogs impact on people needs in their everyday life.