Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en lag med en rad olika bestämmelser som ger personer med vissa funktionsnedsättningar en lagstadgad rätt att få hjälp i vardagen. En av de viktigaste bestämmelserna i denna lag säger att dessa personer har rätt till en bostad med service i den kommun de bor i. Det är kommunens skyldighet att förse dessa personer med ett LSS-boende och även att betala för det. Många av Sveriges kommuner har dock brist på dessa boenden, vilket betyder att människor som har en lagstadgad rätt att få ett boende tilldelat av kommunen inte får det. Bristen på LSS-boenden visar att byggandet inte har varit tillräckligt, vilket kan tyckas märkligt eftersom kommunerna har stora möjligheter att påverka byggandet både genom sitt planmonopol och ägande av mark. I studien genomförs en undersökning om kommuner med hjälp av exploaterings- och markanvisningsavtal kan öka byggandet av dessa boenden. Avtalen är ett avtal mellan kommunen och en privat aktör som reglerar bebyggelsen på ett bestämt markområde. Genom dessa avtal skulle kommunerna potentiellt kunna stimulera byggande av LSS-boenden och de skulle därmed kunna vara till stor hjälp för kommunerna för att få bukt med bristen. I detta arbete har en undersökning skett av hur kommunerna använder exploaterings- och markanvisningsavtal för att hantera bristen på LSS-boenden och vilka komplikationer som finns för kommunerna när de reglerar in LSS-bostäder dessa avtal. Studien visar att markanvisningsavtal används aktivt för att hantera problemet, men att det finns svårigheter med det. En faktor som försvårar är LOU som kräver att en offentlig upphandling behöver ske om kommunen ska ingå ett avtal med en entreprenör om att hyra eller köpa ett LSS-boende som entreprenören bygger. Kommunen kan därför inte binda sig att hyra eller köpa när ett markanvisningsavtal ingås. För byggarna innebär detta en ökad osäkerhet som kan påverka byggandet. En annan risk som byggarna tar är om det är oklart vilka krav och önskemål kommunerna har på LSS-boenden. Den här osäkerheten kan dock hanteras genom att kommunerna tydliggör sina intentioner, krav och önskemål i program eller riktlinjer. Kraven på avstånd mellan olika LSS-boenden är också något som begränsar möjligheterna att tillgodose behovet av LSS-boenden.

En sökning efter framtida arbetsmetoder. En skogstomt i Åkersberga. Sju personligheter. Tre träffar. Kreativa övningar. Inspirerande diskussioner. Ett hem. Ett kollektivhus.   Examensarbetet innebar för mig en återblick till varför jag en gång valde att bli arkitekt och funderingar kring vilken roll jag vill spela inom yrket fram över. Jag vill som arkitekt vara socialt engagerad och se mig själv som en aktiv del av samhällsutvecklingen. Jag vill låta arkitekturen inspireras av personligheter. Jag vill även finna ett sätt att arbeta på som inspirerar mig till att känna kreativ lust.   Jag ser en värld med resurser som sinar och klasskillnader som ökar. Jag anser att vi behöver hjälpas åt mer och minska konsumtionen.  Jag tror att ett sätt är att påverka detta som arkitekt är att stötta utvecklingen och byggandet av kollektiva boenden.   Genom facebooksidan “Reclaim the home”, som jag öppnade inför examensarbetet, fick jag tag på 7 st människor som var intresserade av att delta i utvecklandet av det kollektiva boendet. Den gruppen har jag träffat och fört en dialog med om deras boendevision. Detta arbete har sammanfattats och presenterats som en analyserad metodprocess och ett arkitektoniskt förslag som är genomritat till skedet för ansökan om bygglov. / A search for future practices. A forest plot in Åkersberga. Seven personalities.  Three meetings. Creative exercises. Inspiring discussions. A home.  A collective house.   This work meant for me a flashback as to why I once chose to become an architect and reflections on the role I want to play. I want to be a socially engaged architect. I want to let the architecture be inspired by personalities. I want to find a way to work that inspires me to feel creative desire.   I see a world where resources go dry and class differences that increase. I believe we need to to help one another more and reduce consumption. I believe that one way to influence this as an architect is to support the development and construction of collective housing.   Through the Facebook page "Reclaim the home" I got hold of 7 people who were interested in participating in the development of the collective housing. That group I have held discussions with about their housingvision. This work has been summarized and presented as an analyzed method process and an architectural proposal that is drawn to the stage of application for a building permit.

Introduktion/Bakgrund: Kateterisering av urinblåsan är en medicinsk teknik som används för att tömma urinblåsan på urin. Det finns olika orsaker till att en patient ordineras en kvarliggande urinkateter. Ordinationen kan bero på bland annat urinretention, urininkontinens eller rörelsehinder. Även om kvarliggande urinkateter är en effektiv teknik vid svårigheter att tömma blåsan kan detta leda till en del komplikationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av att ha en kvarliggande urinkateter i ordinärt boende. Metod: Litteraturstudien konstruerades utifrån Polit och Beck (2021) nio steg. Databassökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Resultatet utgjordes av tio artiklar som svarade på studiens syfte och uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna. Resultatartiklarna granskades utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmallar. Resultat: Två huvudteman identifierades: Negativa upplevelser och Positiva upplevelser. I huvudtemat Negativa upplevelser skapades fyra subteman: ”Bristande information”, “Sexualitet och förändrad självbild”, “Social isolering” samt “Komplikationer”. I huvudtemat Positiva upplevelser skapades tre subteman: “Acceptans”, “Frihet och stöd” samt “Humor”. Slutsats: Slutsatsen som kan dras från resultatet är att patienter har fler negativa upplevelser än positiva upplevelser kring kvarliggande urinkatetrar.

Ett arbete om att bo urbant på äldre dar.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka och utnyttja de positiva aspekterna av att bo tillsammans till att skapa en varierande och stimulerande och samtidigt trygg, tillgänglig och hemtrevlig miljö. En av grundidéerna har varit att föra in andra program i det särskilda boendet såsom förskola och trygghetsboende, för att skapa många olika typer av mötesplatser, både inom den enskilda målgruppen, för anhöriga och över generationsgränserna. Det ger unika möjligheter för de olika generationerna och bidrar till att låta de äldre vara fortsatt integrerade i samhället och uppleva en meningsfull vardag även om man skulle ha det svårare att ta sig ut på egen hand.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en sjukdom i centrala nervsystemet med varierande sjukdomsförlopp som ofta orsakar olika funktionshinder och lidande. Sjukdomen är i början vanligtvis i form av skov. Mellan skoven är symtomen ofta milda eller frånvarande. Sjukdomen övergår hos de flesta av dessa personer till en sekundär progressiv fas. Variationen av symtom innebär en utmaning för vården att bemöta personen med rätt vårdinsatser i rätt tid.  Personcentrerad vård för personer med MS utgår ifrån patientens delaktighet i sin vård och dennes värderingar.  Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva hur personcentrerad vård tillgodoses ur ett patientperspektiv hos personer med multipel skleros i ordinärt boende.  Metod: Studien var en allmän litteraturöversikt enligt Fribergs metod med en deduktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar valdes för studiens resultat.  Resultat: Studien utgick från personcentrerad vårds tre nyckelbegrepp, partnerskap, berättelse och dokumentation. Det framkom sex underkategorier nämligen, att få ökad kunskap om sjukdomen, att egenvården främjas, att göras delaktig i vårdplanering, att förmedla sin berättelse i planeringen av vården, att beskriva symptom och dess konsekvenser och att anteckna i dagbok för sin vård.  Slutsats: Genom ökad kunskap och undervisning skapas möjlighet till delaktighet i vården och där personen med MS ses som en självklar partner. Den ökade kunskapen och undervisningen främjar egenvården och därefter kan vanliga komplikationer vid MS förebyggas. Digitala verktyg såsom mobil applikation och e-dagbok kan bidra till delaktighet och dokumentation som tillsammans med personer med MS egna berättelser om sina symtom och sina önskemål kan ligga till grund för en personcentrerad vårdplan.

Bakgrund: 90 % av alla personer med demens drabbas någon gång av BPSD. Hur symtomen yttrar sig är väldigt individuellt och behandling bör efter utredning av eventuella bakomliggande orsaker, i första hand vara av icke-farmakologisk art. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder och deras effekter på beteendemässiga och psykiska symtom vid demens hos personer på särskilt boende. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvantitativa interventionsstudier inkluderats. Artiklarna är sökta efter i databaserna Cinahl, Pubmed och APA PsycInfo och sedan kvalitetsgranskade, analyserade och sammanställda. Resultat: Av resultatet går det utläsa att icke-farmakologiska interventioner visat signifikanta förbättringar på symtom som depression, ångest, agitation, vanföreställningar och motorisk rastlöshet. Endast en studie har visat på försämringar hos deltagarna efter interventionen, med bland annat ökad agitation som följd. Konklusion: Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder har effekt på BPSD. Av de inkluderade studierna går det utläsa att framtida studier bör innehålla ett större antal deltagare med uppföljningar efter avslutade interventioner. / Background: 90% of people with dementia suffer from BPSD at some point. How the symptoms manifest themselves is very individual and treatment should, after investigation of any underlying causes, be primarily of a non-pharmacological nature. Aim: The aim of the study was to identify non-pharmacological nursing interventions and their effects on behavioural and psychological symptoms of dementia for people in nursing homes.  Methods: In this literature study, eight quantitative intervention studies have been included. The articles are searched for in the databases Cinahl, Pubmed and APA PsycInfo and then quality reviewed, analysed and compiled. Results: From the results, it can be deduced that non-pharmacological interventions have shown significant improvements in symptoms such as depression, anxiety, agitation, delusions and motor restlessness. Only one study has shown worsening in the participants after intervention, resulting in among other things, increased agitation. Conclusion: Non-pharmacological nursing interventions have an effect on BPSD. From the studies included, it can be determined that future studies should include a larger number of participants with follow-ups after completion of interventions.

Bakgrund Demenssjukdomar är en grupp av kognitiva sjukdomar som i dagsläget inte går att bota. Förekomsten av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) är hög hos personer med demenssjukdom och har ofta en negativ inverkan på livskvalitén. Personer med demenssjukdom blir ofta beroende av vårdinsatser och omvårdnad, där vissa flyttar till särskilda boenden specifikt anpassade för personer med demenssjukdom. Musik har visat sig kunna ge upphov till positiva känslor hos människor vilket kan främja deras känsla av meningsfullhet och sammanhang. Således kan implementering av musik i omvårdnad av personer med demenssjukdom på särskilt boende vara av intresse. Syfte Syftet var att beskriva musikens betydelse för omvårdnaden av personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod                                                                                                 I denna litteraturöversikt inkluderades totalt 15 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed. Dessa artiklar analyserades i en integrerad analys där tre huvudkategorier med sammanlagt åtta subkategorier identifierades vilka utgjorde grunden för resultatredovisningen. Resultat Musikinterventioner visade sig kunna minska förekomsten av aggressivitet, agitation och depressiva symtom och även minskad användning av psykotropa och antipsykotiska läkemedel hos personer med demenssjukdom på särskilt boende. Ytterligare ett fynd var ökad livskvalitet och uppkomsten av positiva känslor vid exponering av musikinterventioner. Musik som uppfattades som behaglig för personen med demenssjukdom hade positiv effekt, oavsett hur musikinterventionen var upplagd. Slutsats Förekomsten av agitation och aggressivitet minskade och välbefinnandet främjades hos personer med demenssjukdom på särskilt boende vid implementering av musikinterventioner. Den minskade förekomsten av beteendemässiga och psykiska symtom visade sig ha en positiv inverkan på livskvalién hos personer med demenssjukdom på särkilt boende. / Background Dementia is a group of cognitive disorders that are currently incurable. The incidence of behavioral and psychological symptoms (BPSD) is high in people with dementia and often has a negative impact on the quality of life. People with dementia often become dependent on care interventions, where some move to nursing homes specifically adapted for people with dementia to receive care. Music has been shown to give occurrence to positive emotions in people, which can promote their sense of meaning and context. Thus, the implementation of music in the care of people with dementia in nursing homes may be of interest. Aim The aim was to describe the importance of music in the care of people with dementia in nursing homes. Method In this literature review a total of 15 scientific articles from the Cinahl and Pubmed databases were included. These articles were analyzed in an integrated analysis where three main categories with a total of eight subcategories were identified which formed the basis for the presentation of the results. Results Music-interventions were shown to reduce the incidence of aggression, agitation and depressive symptoms and also a reduction in the use of psychotropic and antipsychotic medication in people with dementia in nursing homes. Another finding was increased quality of life and the occurrence of positive emotions when exposed to musicinterventions. Music that was perceived as pleasant for the person with dementia had a positive effect, regardless of how the music intervention was organized. Conclusions The occurrence of agitation and aggression was reduced and the well-being of people with dementia was promoted in nursing homes when implementing music-interventions. The reduced incidence of behavioral and psychological symptoms was found to have a positive impact on the quality of life in people with dementia in nursing homes.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet, även för den äldre populationen trots fördomar och tabun som motsäger detta. Sexualitet och intimitet kan yttra sig på fler sätt än penetrativt sex, som handhållning och komplimanger. Vårdpersonal har som arbetsuppgift att hjälpa sina patienter att uppnå bästa möjliga hälsa och sexuell hälsa, samt att dokumentera detta, speciellt för sjuksköterskor. Syfte: Examensarbetets syfte var att belysa vårdpersonals erfarenheter vid samtal om sexualitet och intimitet med äldre som bor på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats skrevs. Databaserna PubMed och CINAHL användes. Elva artiklar valdes och kvalitetsgranskades. Resultat: Ansvarsdiffusion rådde då en del av vårdpersonalen ansåg att det var en del av deras profession att ta upp sexualitet och intimitet, medan andra av vårdpersonalen ansåg att det var patientens ansvar att ta upp samtal om ämnet. Vårdpersonal upplevde samtalen som obekväma på grund av normer, rådande tabun kring ämnet och kunskapsbrist. Vårdpersonals bemötande varierade beroende på faktorer som uppväxt och religion. De handlade också olika beroende på sin bekvämlighetsnivå. Barriärer, kommunikationssvårigheter och normer hindrade öppen kommunikation om sexualitet mellan vårdpersonal och äldre. Konklusion: Det framkom att vårdpersonal kände sig obekväma och dåligt förberedda inför samtal med äldre om sexualitet och intimitet. Bristande stöd från arbetslaget och bristande eller icke-existerande rutiner till hur en ska gå tillväga spädde på tystnaden kring ämnet. Vidare utbildning inom ämnet behövs för att rutiner ska implementeras och för att vårdpersonal ska kunna utvecklas i sina professioner. / Background: Sexual health is a human right for everyone, including elderly people. Even though taboos and prejudices may contradict this. Sexuality and intimacy may show itself as more than penetrative sex, such as hand holding or compliments. It is included in nursing staffs’ duties to help their patient achieve the best possible health, sexual health, and to document this, especially for registered nurses. Aim: The aim of this literature review was to explore nursing staffs’ experiences in conversations about sexuality and intimacy with elderly people living in nursing homes. Method: A literature study with qualitative approach was written. The databases PubMed and CINAHL were used. Eleven articles were selected and quality-reviewed. Result: Diffusion of responsibility prevailed when some of the nursing staff felt that it was part of their profession to address sexuality and intimacy, while others of nursing staff thought that it was the patient's responsibility to raise conversations about the subject. Nursing staff experienced the conversations as uncomfortable due to norms, the current taboo about the subject and the lack of knowledge. Nursing staffs’ approach varied depending on factors such as upbringing and religion. They also acted differently depending on their level of comfort. Barriers, communication difficulties and norms prevented open communication about sexuality between nursing staff and elderly people. Conclusion: It was found that nursing staff felt uncomfortable and poorly prepared for conversations about sexuality and intimacy with elderly people. Lacking support from the work team and inadequate or non-existent routines on how to proceed increased the silence about the subject. Further education about the subject is needed to implement routines and to enable nursing staff to develop within their professions.

This project was done at Mälardalens University at the school of Innovation, Design & Engineering. The project is a thesis of 15hp for the program in innovation and product design, the project began in spring 2018 and was completed in the summer 2020, its focus on design and construction with regards to, among other things, the environment. The work covers a project development process where a self-sufficient accommodation inside of a shipping container is designed and constructed with a goal to end in an overall construction. The project is not for a company but comes from an individual idea where the result is presented in the form of a report and a entailed CAD-assembly of the accommodations different parts. The content and construction of the accommodation is produced with the first phases of the project development processes, information is collected, concepts are created, and solutions are designed. These phases are iterated so that the result generates a as solid base as possible. Through the work process, the environment and cost are of great importance. The result of the project was an accommodation, which for a week is self-sufficient in electricity and water usage for one person. The resulting accommodation includes; bathroom with shower and toilet, kitchen with sink and gas-hob, electricity and water central where electricity and water is stored and processed, and bed, table and storage. All these functions are located on a floor area of 9,3 m2. The accommodation is constructed in CAD, where its different systems have been developed and designed at a basic level for easy further work at a detail level. The accommodation is not fully designed/constructed but provides an overall plan on how this type of accommodation can be created and its approximate cost, 95´000:-. The solutions and costs may differ in the realization of the accommodation as certain delimitations were made so that this work could be carried out. The project har several development directions where the focus can be within; detail development, selfsufficient living, or temporary conventional accommodation. / Detta examensarbete gjordes på Mälardalens Högskola på akademin för Innovation, Design Teknik. Arbetet är ett examensarbete på 15hp för programmet i innovation och produktdesign, arbetet påbörjades våren 2018 och slutfördes sommaren 2020, det är inriktat på design och konstruktion med avseende på bland annat miljö. Arbetet består av en produktutvecklingsprocess där ett självförsörjande boende inuti en container designas och konstrueras med avseende att sluta i en övergriplig konstruktion. Arbetet sker inte mot ett företag utan kommer från en individuell idé där resultatet presenteras i form av en rapport och en medförande CAD-sammanställning som utgör boendets olika delar. Boendets innehåll och konstruktion har tagitsfram med hjälp av produktutvecklingsprocessens första faser, insamlad information leder till koncept som leder till lösningar. Dessa faser itereras för att resultatet ska generera en så ordentlig bas som möjligt. Genom arbetets gång har miljö och kostnad stor vikt. Resultatet blev ett boende vilket under en veckas period är självförsörjande av el och vatten för en person. Boendet inkluderar; badrum med dusch och toalett, kök med diskho och gasolplatta, el-och vatten-central där el och vatten förvaras och processas, och säng, bord och förvaring. Alla dessa funktioner ligger på en golvyta av 9,3 m2.Boendet är konstruerat i CAD där dess olika delsystem tagits fram och designats på grundnivå för enkelt vidarearbete av detaljnivå. Boendet är inte designat/konstruerat till fullo utan ger en övergriplig plan om hur ett boende av denna typ kan skapas och dess ungefärliga kostnad, 95 ́000:-. Boendets lösningaroch kostnader kan skilja sig vid förverkligandet av boendet då vissa avgränsningar gjordes för att detta arbete skulle kunna genomföras. Arbetet har flera potentiella utvecklingsriktningar där fokus kan ligga inom; detaljutveckling, självförsörjning, eller portabelt temporärt konventionell boende.