Bakgrund Då en person går från gymnasiet till universitetet skapas nya vanor och beteendemönster. Studier har visat att det är vanligt att universitetsstudenter ändrar sina matvanor till det sämre och att detta ofta resulterar i viktuppgång. Anledningar till sämre kostvanor bland universitetsstudenter är exempelvis tidsbrist, smakpreferenser, brist på pengar, dålig motivation, tillgänglighet samt att de äter många måltider på universitetets cafeteria.   Syfte Studiens syfte är att undersöka huruvida studenter ändrar sin kost under universitetsperioden och, om så är fallet, orsaker till detta.   Metod Studien genomfördes genom en kvantitativ enkätundersökning. En enkät utformades som sedan delades ut till klasser på olika institutioner vid Umeå universitet under hösten 2016. De inhämtade svaren (n=258) analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS 24.   Resultat De flesta studenter angav att de förändrat sin kost på något sätt. Majoriteten av dessa hade ändrat till det bättre. De vanligaste orsakerna till förändrade kostvanor var sociala, ekonomiska och tidsmässiga skäl. Nästan lika många studenter uppgav att de hade gått ner i vikt (genomsnitt 4,9kg) som antal studenter som uppgav att de ökat i vikt (genomsnitt 5,6kg). Det förekom skillnader mellan kön i konsumtion av specifika livsmedel.   Slutsats Till skillnad från tidigare internationella studier visar denna studie att majoriteten av svenska studenter inte ändrar sin kost till det sämre, utan mestadels till det bättre. Eftersom studien visade att studenterna ändrade sina matvanor främst på grund av sociala skäl så bör man utforma preventiva insatser utifrån detta. Sociala medier och informationskampanjer skulle kunna användas för att inspirera till hälsosammare val. / Background When a person leave high school to study at a university new habits and behavioral patterns are created. Studies have shown that it is not unusual that students embrace less healthy food habits which often result in weight gain. Students self-reported reasons for negative eating habits are on lack of time, taste preferences, lack of money, bad motivation, availability and a lot of dining at the university cafeteria.   Objective The objective is to investigate if students change their diet during the university period and, if that is the case, reasons to those changes.   Method The study was performed as a quantitative survey study. A survey were designed and handed out to classes in different institutions at Umeå university during fall 2016. Reported data (n=258) was analyzed in the statistics program IBM SPSS 24.   Results   Most students indicated that they had changed their diet in some way. The majority had changed their diet for the better. The most common reasons for diet changes were social, economical and time managing reasons. Almost as many students reported that they had lost weight (average 4,9 kg) as students who reported they had gained weight (average 5,6 kg). There were gender differences in consumption of specific foods.   Conclusion In difference from international research, this study shows that the majority of Swedish students do not change their diet for the worse to the same extent, instead they mostly changed their diet for the better. Since the result shows that students change their dietary behaviors mostly because of social reasons one should design preventive measures based on this. Social media and informative campaigns could be used to inspire people in general to embrace healthier lifestyle choices.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur unga vuxna med ett neuropsykiatriskt funktionshinder som bor på boenden med särskilt stöd ser på den hjälp och det stöd de får av professionella hjälpare idag. Frågeställningarna är: Hur upplever unga vuxna att de kan få hjälp och stöd med psykiska problem? Vilket inflytande har de på den hjälp de kan få och vilket inflytande har omgivningen (personal och anhöriga) på dem? Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Sex intervjuer har genomförts med respondenter som bor på boende med särskilt stöd och som har ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt self-detemination theory, det vill säga: självbestämmandeteorin. Resultatet visar att halva gruppen upplever att de fått god hjälp att hantera svårigheter medans den andra halvan tycker det är svårt att få den hjälp de egentligen behöver. Ibland handlar det om självkänslan, att erkänna att man behöver hjälp känns som att erkänna att det är något fel. Mycket beror på den personal de möter, har de en god relation upplevs allt så mycket enklare.

Sammanfattning Föreliggande studie är en kvalitativ litteraturstudie som kartlägger den befintliga forskning som finns gällande kvinnor som återgår till sina våldsamma relationer. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga och få en förståelse för de faktorer som inverkar till att kvinnor återgår. Totalt har 14 artiklar använts i studien vilket utgör den empiri som ligger till grund för studien. Artiklarna har vidare tematiserats i syfte att finna specifika teman för de identifierade faktorerna: Partnern och våldets inverkan att återgå, Kvinnans risk, Interna faktorers påverkan samt Externa faktorers påverkan. Analys genomfördes sedan utifrån exitprocessen och utbytesteorin för att få en förståelse för faktorernas inverkan. Den slutsats som kan dras är att faktorerna har en inverkan på kvinnor som återgår och att beslutet är rationellt utifrån hennes perspektiv. Vidare påverkas beslutet även av hur hon subjektivt värderar dessa faktorer och var i processen hon befinner sig. Avslutningsvis diskuteras de fynd som hittats och vikten av ytterligare forskning kring kvinnor som återgår. Vidare diskuteras även hur de resultat som sammanställs kan appliceras inom socialt arbete

De sju domar som utgör urvalet i studien berör frågor som handlar om vårdnad, boende och umgänge. De är hämtade från Umeå tingsrätt mellan perioden år 2015–2017. Domarna studerades med riktad innehållsanalys, med fokus på fysiskt våld, psykiskt våld och barn som bevittnat våld. För att få en helhetsbild och en tydlig beskrivning på den rättsliga processen, från yrkande till domslut, har följande teman valts ut. Teman är: yrkande, fysiskt våld, psykiskt våld, barn som bevittnat våld, barns mående/beteende, insatser och domslut. Utifrån dessa teman ges en tydlig bild på hur tingsrätten resonerar i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Resultatet visar på att tingsrätten resonerar utifrån barnets bästa med ett genomgående barnperspektiv där varje fall bedöms utifrån sin individuella situation. Vidare visar resultatet, att fysiskt- och psykiskt våld uttrycks och utförs på olika sätt och att barnet påverkas av det. Allt våld inom familjen bedöms inte som straffbart enligt den rådande lagstiftningen, trots att de kan ge stor skada på barnet, både i nutid och framtid.

Bakgrund: Att ha kontakt med närstående till personer med demenssjukdom ingår i omvårdnadspersonalens dagliga arbete. Det finns i forskning beskrivet hur närstående upplever sin situation och i riktlinjer beskrivs vikten av att kommunicera med närstående utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.  Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att kommunicera med närstående till personer med demenssjukdom.  Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer med undersköterskor anställda på särskilt boende anpassat för personer med demenssjukdom. Resultat: I studien identifierades fyra huvudkategorier och tolv underkategorier. Huvudkategorierna var: strävan efter att vara professionell, relationen mellan omvårdnadspersonal och närstående, bemötande av närståendes behov och behov av teamsamverkan. Slutsats: Ett professionellt förhållningssätt och ett gott bemötande är några av de viktigaste förmågorna som omvårdnadspersonalen innehar. Att förekomma och ta initiativ till kontakt även om det inte finns någon egentlig anledning skapar trygga och välmående närstående. En närvarande sjuksköterska och ett väl sammansvetsat multiprofessionellt team ökar kvaliteten på omvårdnaden av personer med demenssjukdom. / Background: Contact with relatives to people with dementia is included in the daily work of the nursing staff. In research, it is described how relatives experience their situation and guidelines describe the importance of communicating with relatives based on a personcentered approach. Aim: To describe the nursing staff's experiences of communicating with relatives to people with dementia. Method: Qualitative interview study with inductive approach. Eight semi-structured interviews with nursing staff employed on nursing-home specially adapted for people with dementia. Result: The study identified four main categories and twelve subcategories. The main categories were: the pursuit of being professional, the relationship between nursing staff, addressing the needs of relatives and relatives and the need for team collaboration.  Conclusion: A professional approach and good treatment is one of the most important abilities that nursing staff possess. To occur and initiate contact even if there is no real reason creates safe and prosperous relatives. A present nurse and a well-knit multi-professional team increase the quality of care for people with dementia.

Äldreomsorgen har länge varit reglerad av marknadsstyrning och ekonomiska vinster där effektivitet utgör en kärna. En följd av detta beskrivs bland annat vara nedskärningar och minskade resurser. Detta trots att befolkningsgruppen äldre blir allt större. Hur detta påverkar individer beroende av denna välfärd anses därför angeläget att beforska. Syftet med denna studie var att få en djupare kunskap och förståelse om hur äldre upplever att viktiga behov för ett gott åldrande blir tillfredsställda i särskild boendeform, samt vad dessa behov har för betydelse för välmående. Resultatet baserar sig på fyra semistrukturerade intervjuer som genom kvalitativ innehållsanalys bearbetats. Genomgående i studien har tidigare forskning av området samt teoretiska perspektiv så som aktivitetsteori, disengagemangsteori och socialgerontologi präglat tolkningen av resultatet. Av resultatet framgår att äldre boende på särskilt boende överlag är nöjda och att upplevelsen av tillfredsställelse gällande viktiga behov är relativt god. De sociala behoven har i studien beskrivits som det mest essentiella. / <p>2019-01-15</p>

Sverige har i likhet med andra länder en ökad andel äldre, vilket leder till att många människor kommer att bli beroende av vård. När människan åldras sker fysiska och psykiska nedsättningar som gör att människan blir mer skör. Upplevelsen av hälsa är ständigt föränderlig och kan upplevas på flera nivåer. Att flytta till särskilt boende är en förändring som kan påverka upplevelsen av hälsa. Man tvingas anpassa sig till andra boende, personal och rutiner. Därför är det av värde att beskriva vad de äldre själva tycker är betydelsefullt, för att uppleva hälsa och välbefinnande, när de åldras på särskilt boende. Studiens syfte är att beskriva vad äldre på särskilt boende upplever som betydelsefullt för att känna hälsa och välbefinnande. En litteraturstudie har genomförts där tio kvalitativa artiklar analyserats. Resultatet uppdelas i fem huvudteman och elva underteman. I resultatet framkommer att det är viktigt för äldre att bli respekterade som egna individer med rätt till självbestämmande. Även att få känslan av att vara i trygga händer och att få den omvårdnad och stöd som finns behov av är grundläggande förutsättningar för att uppleva hälsa. Dessutom upplevs det som viktigt att få vara en del av ett sammanhang och att leva i gemenskap med andra. I diskussionen belyses hur sjuksköterskan kan bidra till äldres upplevelse av hälsa och välbefinnande genom att ta tillvara den äldres resurser och att utgå från patientens livsvärld. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige stiger och är bland de högsta i Europa, vilket ökar trycket på en fungerande kommunal hemsjukvård och hemtjänst (formella insatser). Samtidigt sjunker andelen äldre individer som får formella insatser vilket innebär att ett stort ansvar läggs på närstående (informella insatser). Syfte: Att beskriva vilka formella och informella vårdinsatser äldre individer i Karlskrona kommun nyttjar. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie baserad på data från Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Resultat: Resultatet visade att både de formella och informella insatserna ökade med stigande ålder. Det fanns en stor skillnad mellan könen där kvinnorna var överrepresenterade i både de formella och informella insatserna. Ensamboende hade mer formella och informella insatser än sammanboende.            Slutsats: För att de äldre ska kunna bo hemma med fungerande formella och informella insatser är det viktigt med en fungerande hälso- och sjukvård. Den äldre individen, men också dess närstående, bör stödjas. Denna studie belyser förhållandet mellan formella och informella insatser. Ett förhållande som är bra att vara medveten om som sjuksköterska såväl vid dokumentation som vid planering och information.

No description available.

Syftet med denna studie är att belysa socialarbetares upplevelser av att arbeta med människor som har varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra socialarbetare som arbetar på skyddade boenden för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck har fått beskriva sitt arbete med klienterna och hur detta arbete påverkar dem själva. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisk analys. Socialarbetarna beskriver ett komplext arbete med traumatiserade klienter, ett arbete som kräver att de arbetar med ett speciellt förhållningssätt. Det komplexa arbetet med klienterna innebär att härbärgera svåra berättelser dagligen vilket i sin tur påverkar socialarbetarna i viss mån negativt. Socialarbetarna beskriver också att arbetet är utmanande och intressant där de får hjälpa andra människor genom att stödja klienterna under en tid i deras liv, på vägen mot ett självständigt liv utan våld.