• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • Tagged with
  • 8
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Slaget om Hälsingland : – En kvantitativ och kvalitativ studie av tidningen Ljusnans bevakning av bandylagen Edsbyns IF och Bollnäs GIF. / The battle of Hälsingland : - A quantitative and qualitative study of the local news paper Ljusnan's reporting of the two bandy teams Edsbyns IF and Bollnäs GIF.

Eriksson, Jessica January 2016 (has links)
A journalist’s task is to – in a fair, balanced and objective way – deliver news to the world. But how does it affect a sportswriter’s reporting when he/she has two teams to monitor? Can you still be objective reguarding both teams, or does one team get more attention then the other? The purpose of this study was to examine the objectivity in the reporting of the two bandy teams Bollnäs GIF and Edsbyns IF in the local news paper Ljusnan. Based on different theories of objectivity, I conducted a quantitative content analysis and a qualitative critical discourse analysis of articles written during two Elite League seasons. The result showed a constant slight advantage for Bollnäs GIF before Edsbyns IF. / Journalistens uppgift är att på ett nyanserat, balanserat och objektivt sätt förmedla nyheter till allmänheten. Men hur påverkas rapporteringen för en sportjournalist när man har två lag att rapportera om? Kan man fortfarande vara rättvis och objektiv, eller får det ena laget mer publicitet än det andra? Syftet med den här studien var att undersöka hur objektivt lokaltidningen Ljusnan rapporterat om de två bandylagen Bollnäs GIF och Edsbyns IF. Med utgångspunkt i teorier om objektivitet har jag genomfört en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys på artiklar skrivna under två elitseriesäsonger. Resultatet visade, både i den kvantitativa och kvalitativa analysen, på ett konstant litet övertag för Bollnäs GIF.
2

Utformning av riktlinjer för trafiksäkerhet i mindre stadscentrum : fallstudier i Bollnäs och Sandviken

Callmyr, Petra, Persson, Camilla January 2009 (has links)
<p>Several cities have implemented various projects to improve traffic safety in city centers.During 1970s and 1980s the city centers changed as the suburbs grew and large shopping centers were located outside the center. At the same time, several projects were initiated with construction of pedestrian streets and restriction of traffic in the center. In year 1994,shared-used areas were introduced in Sweden and these areas are often used in center environments.</p><p>In Sweden, municipalities are responsible for integrating security in public places and in comprehensive plans and detailed development plans. The National Board of Housing,Building and Planning is the authority for administrating planning issues and develop general guidance about planning. Traffic is one of their key issues, although today there are no concrete guidelines from the National Board of Housing, Building and Planningfor the design of traffic safety in city centers.</p><p>Traffic safety in city centers affects many people because the city center is a public place.It is therefore important that there are current guidelines available that are helpful for changes and improvements in traffic safety in the city center.</p><p>The purpose of this report is to formulate guidelines for planning city centers from a traffic safety perspective. The aim is that the guidelines can be applied in the design of smaller city centers for improving traffic safety. For this report two case studies were implemented that included inventories and observations of Bollnäs and Sandviken city centers. The results showed that many of the streets did not function well and that there was a lack of design in the city centre center from a traffic safety perspective, for example pedestrian crossings and car parks.</p><p>Inventories and observations are good methods to see how the traffic environment in the city center varies in use and function. The observations and inventories resulted in guidelines with recommendations for the design of streets and traffic in small city centers.</p> / <p>Flera städer har genomfört olika projekt för att öka trafiksäkerheten i stadscentrumen.Under 1970-talet och 1980-talet förändrades stadscentrum i takt med att förorter växte fram och externa köpcentrum etablerades utanför centrum. Samtidigt påbörjades flera projekt med att anlägga gågator och begränsa biltrafiken i centrum. År 1994 infördes gårdsgator i Sverige och dessa används ofta i centrummiljöer.</p><p>I Sverige är det kommunerna som ansvarar för att säkerhet integreras planering av offentliga platser. Boverket är den myndighet som förvaltar frågor och tar fram allmänna råd angående planering. Trafik är en av deras viktigaste planeringsfrågor men idag finns inga konkreta råd från Boverket för utformning av trafiksäkra centrum.</p><p>Trafiksäkerhet i stadscentrum påverkar många människor eftersom att centrum är enoffentlig plats. Därför är det viktigt att det finns aktuella riktlinjer som är till hjälp vid förändringar och förbättringar i trafiksäkerheten i centrum.</p><p>Rapportens syfte var att utforma riktlinjer för planering av mindre stadscentrum ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. För att kunna upprätta riktlinjer genomfördes två fallstudier.Dessa innefattade inventering och observation av Bollnäs och Sandvikens centrum.Bollnäs och Sandvikens centrum hade liknande funktioner av gatorna. Centrumens kärna fungerade till stor del som transportsträckor men även som promenadgator. Resultaten visade att många av gatornas tänka funktioner inte fungerade och att det fanns bristandeutformning av olika målpunkter, exempelvis övergångsställen och bilparkeringar.</p><p>Inventeringar och observationer är bra metoder för att se hur trafikmiljön i centrumfungerar eftersom användning och funktion av olika målpunkter varierar.Observationerna och inventeringen resulterade i riktlinjer med rekommendationer för utformning av gator och trafikmiljö i mindre stadscentrum.</p>
3

Utformning av riktlinjer för trafiksäkerhet i mindre stadscentrum : fallstudier i Bollnäs och Sandviken

Callmyr, Petra, Persson, Camilla January 2009 (has links)
Several cities have implemented various projects to improve traffic safety in city centers.During 1970s and 1980s the city centers changed as the suburbs grew and large shopping centers were located outside the center. At the same time, several projects were initiated with construction of pedestrian streets and restriction of traffic in the center. In year 1994,shared-used areas were introduced in Sweden and these areas are often used in center environments. In Sweden, municipalities are responsible for integrating security in public places and in comprehensive plans and detailed development plans. The National Board of Housing,Building and Planning is the authority for administrating planning issues and develop general guidance about planning. Traffic is one of their key issues, although today there are no concrete guidelines from the National Board of Housing, Building and Planningfor the design of traffic safety in city centers. Traffic safety in city centers affects many people because the city center is a public place.It is therefore important that there are current guidelines available that are helpful for changes and improvements in traffic safety in the city center. The purpose of this report is to formulate guidelines for planning city centers from a traffic safety perspective. The aim is that the guidelines can be applied in the design of smaller city centers for improving traffic safety. For this report two case studies were implemented that included inventories and observations of Bollnäs and Sandviken city centers. The results showed that many of the streets did not function well and that there was a lack of design in the city centre center from a traffic safety perspective, for example pedestrian crossings and car parks. Inventories and observations are good methods to see how the traffic environment in the city center varies in use and function. The observations and inventories resulted in guidelines with recommendations for the design of streets and traffic in small city centers. / Flera städer har genomfört olika projekt för att öka trafiksäkerheten i stadscentrumen.Under 1970-talet och 1980-talet förändrades stadscentrum i takt med att förorter växte fram och externa köpcentrum etablerades utanför centrum. Samtidigt påbörjades flera projekt med att anlägga gågator och begränsa biltrafiken i centrum. År 1994 infördes gårdsgator i Sverige och dessa används ofta i centrummiljöer. I Sverige är det kommunerna som ansvarar för att säkerhet integreras planering av offentliga platser. Boverket är den myndighet som förvaltar frågor och tar fram allmänna råd angående planering. Trafik är en av deras viktigaste planeringsfrågor men idag finns inga konkreta råd från Boverket för utformning av trafiksäkra centrum. Trafiksäkerhet i stadscentrum påverkar många människor eftersom att centrum är enoffentlig plats. Därför är det viktigt att det finns aktuella riktlinjer som är till hjälp vid förändringar och förbättringar i trafiksäkerheten i centrum. Rapportens syfte var att utforma riktlinjer för planering av mindre stadscentrum ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. För att kunna upprätta riktlinjer genomfördes två fallstudier.Dessa innefattade inventering och observation av Bollnäs och Sandvikens centrum.Bollnäs och Sandvikens centrum hade liknande funktioner av gatorna. Centrumens kärna fungerade till stor del som transportsträckor men även som promenadgator. Resultaten visade att många av gatornas tänka funktioner inte fungerade och att det fanns bristandeutformning av olika målpunkter, exempelvis övergångsställen och bilparkeringar. Inventeringar och observationer är bra metoder för att se hur trafikmiljön i centrumfungerar eftersom användning och funktion av olika målpunkter varierar.Observationerna och inventeringen resulterade i riktlinjer med rekommendationer för utformning av gator och trafikmiljö i mindre stadscentrum.
4

Energieffektivisering av flerbostadshusen på Granbergshöjden : En studie om solenergi och energieffektivisering

Olsson, Emil January 2015 (has links)
Det svenska byggnadsbeståndet är i stort behov av att energieffektiviseras. Framförallt byggnader som är gjorda under det så kallade miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under 1960-talet och början på 1970-talet. Gimmel Fastigheter är ett fastighetsbolag som äger 24 stycken lamellhus på Granbergshöjden i Bollnäs. Dessa byggnader är uppförda under denna period och är dåligt värmeisolerade samt har fuktläckage från takkonstruktionen. Gimmel Fastigheter planerar utifrån detta att byta takkonstruktion från de horisontella taken till ett sadeltak och samtidigt tilläggsisolera vindsbjälklaget. År 2020 ska den svenska energiproduktionen bestå av 50% förnybara energikällor vilket gör att Gimmel vill installera antingen solfångare för tappvarmvattenuppvärmning eller solceller för produktion av elektricitet till byggnadens fastighetsel om detta är lönsamt. Med hjälp av investeringskalkyler som visar återbetalningstider och lönsamhetsberäkningar, energiberäkningar och energisimuleringar som visar mängden energi som sparas samt dimensionering av lämpligt solenergisystem ska detta arbete hjälpa Gimmel i beslutet om att utföra ändringen för deras byggnader. Investeringskalkylerna består av livscykelkostnadsberäkningar, återbetalningsberäkningar och annuitetsberäkningar. Energisimuleringarna utförs med energisimuleringsprogrammet BV2 där beräknade och vid platsbesök inventerade värden används. Dimensioneringen av solenergisystem har utförts med ett kalkylblad erhållet från företaget Sol &amp; Energiteknik AB. Resultatet från arbetet visar att vid byte från horisontella tak till sadeltak är det mest lönsamt att tilläggsisolera vindsbjälklaget med 300 mm lösull. Återbetalningstiden för denna tilläggsisolering skulle vara 10,2 år och energiförlusterna från takkonstruktionen skulle bli 6 163 kWh/år mindre. Vid installation av solenergi bör taket minst ha en 30° lutning för att utvinna tillräckligt med energi. Undersökningarna visar att solfångare är lämpligast att investera i och då 18 m2 som är anslutna till en 1000-1200 liter stor ackumulatortank. Solfångarsystemen skulle stå för ungefär 20 % av det årliga behovet av energitillförsel för varmvattenberedning och minska den köpta fjärrvärmen med mellan 7600 och 8600 kWh/år. Undersökningen visar att det är lönsamt att tilläggsisolera vindsbjälklaget för att minska energianvändningen i byggnaden. Det visas också att solenergi för dessa byggnader är svårt att få lönsamt. Dels för att investeringskostnaden är stor men också för att soltimmarna är få och den avvikelse från rakt söderläge som byggnaderna har. / The Swedish building stock is in great need of energy efficiency. Especially constructions from the so-called million homes program which means that a million homes were built in the 1960s and the early 1970s. Gimmel Fastigheter is a real estate company that owns 24 properties located at Granbergshöjden in Bollnäs Sweden, which are built during this period. The properties are poorly insulated and also have leakage from the roof. Gimmel Fastigheter are planning based on this, to change from horizontal roofs to a pitched roof and at the same time add additional insulation at the attic floor. In 2020, 50% of the produced energy should be come from renewable energy sources. Knowing that, Gimmel has decided to install either solar collectors for domestic hot water heating or photovoltaic cells for production of residential electricity if it’s profitable. With the help of calculations that shows the investments pay-off time and profitability, calculations and simulations of decreased energy usage and sizing of suitable solar power system, this work will help Gimmel in their decision of making the changes or not. Investment calculations are made with life-cycle cost calculations, the pay-off method and equivalent annual cost method. Energy simulations are made by using BV2 which is a simulation software calculating the properties energy usage from calculated data and at the site gathered data. The sizing of solar collectors has been made by a spreadsheet received from the company Sol &amp; Energiteknik AB. The results of the work show that if the horizontal roofs were replaced by pitched roofs the most profitable additional insulation to use is 300 mm loose fill thermal insulation. The pay-back time of the additional insulation would be 10,2 years and the energy losses through the roof would be decreased with 6163 kWh/year. When installing solar energy the roof should at least have a 30° slope to make the system produce enough energy. The surveys show that solar collectors are the most profitable to invest in and that 18 m2 collectors that are connected to a 1000 to 1200 litre storage tank would be used. The solar collectors would account for approximately 20 % of the annual needed energy related to domestic hot water heating and reduce the purchased energy by 7600 to 8600 kWh/year. The survey shows that it’s profitable to add additional insulation to the attic floor to reduce the energy usage in the building. It’s also shown that solar energy for these particular properties is difficult to make profitable. Partly because the investment cost is high but also because the hours of sunshine are few and the deviation from straight south-facing are too crucial.
5

Hur identifieras segregerade bostadsområden? : En metodutveckling med utgångspunkt i Bollnäs tätort

Ljung Holm, Jesper, Wennergrund, Tobias January 2018 (has links)
Segregationen i Sverige har ökat de senaste åren vilket skapat ett allt större samhällsproblem. Det är därför viktigt att kommunerna i ett tidigt stadie aktivt börjar arbeta mot segregation och för social hållbarhet. Med denna studie och dess metodutveckling vill vi främja arbetet för mindre svenska tätorter genom att ta fram och testa en metod som kommuner kan använda vid en kartläggning av segregation. För att kunna hantera segregationens mångsidiga problemställning har flera metodsteg använts. En litteraturgenomgång resulterade i sex variabler som alla har betydande påverkan på segregationen. Dessa var fastighetsbestånd, förvärvsfrekvens, inrikes- och utrikesfödda, trångboddhet, utbildning och ålder. En enkätundersökning genomfördes sedan med 14 samhällsplanerare för att rangordna de variabler som litteraturgenomgången påvisade. Rangordningen användes sedan i metoden rank sum weights, som sedermera ledde fram till en multikriterieanalys (MKA) baserad på en linjär additiv metod. Målet med studien är att kunna presentera en kartläggning för segregationen i Bollnäs tätort utifrån den metod vi har utvecklat. Resultatet från studien visar att Bollnäs tätort har fyra områden som klassas som “mest segregerade” och tre områden som klassas som “minst segregerade”. Dessa resultat har testats med tre validitets- och reliabilitetsmetoder vilka var Index of Dissimilarity, intervju, samt känslighetsanalys. Resultatet från de tre testerna påvisar tydliga tendenser och snarlika resultat från vår metod, vilket indikerar att vår metod är robust och trovärdig. Behovet av ordentliga kartläggningar likt vår studie framkommer bland annat i intervjun där en planerare från Bollnäs kommun fick peka ut de fem områden personen ansåg vara mest segregerade. För dessa fem områden pekade planeraren ut ett område som enligt vår studie var minst segregerat, vilket påvisar svårigheten kring segregationsfrågan. Vår förhoppning med denna studie är att skapa en metod som främjar kommuners arbete med social hållbarhet. / Segregation in Sweden has been rising in recent years, which has lead to an increase in social problems. It is therefore important that municipalities, in an early stage, actively begin to work against segregation and towards social sustainability. With this study and its methodology we want to encourage smaller Swedish cities by developing and testing a method that municipalities can use in mapping of segregation. To handle segregation's complex problems, several of method steps have been applied. A literature review resulted in six variables, all of which have a significant impact on segregation. The variables were: housing tenure, employment rates, domestic/foreign-born, overcrowding, education and age. A survey was then conducted with 14 experts in the urban planning sector. The planners were asked to rank the variables that the literature review highlighted. The rankings were then used to create rank sum weights, which later led to a multicriteria decision analysis (MCDA) based on a linear additive method. The aim of the study is to present a mapping of the segregation in Bollnäs urban area based on the method we have developed. The result of the study shows that out of 15 areas in Bollnäs urban area, four were classified as "most segregated" and three areas classified as "least segregated". These results have been tested using three validity and reliability methods: The Index of Dissimilarity, interview and sensitivity analysis. The results of the three tests demonstrate clear trends and similar results compared with our method, which indicates that our method is robust and trustworthy. The necessity for proper mapping of segregation is demonstrated by the interview where a planner from Bollnäs municipality was given the chance to pinpoint five areas the person considered to be most segregated. For these five areas, the planner pointed out one area that according to our study was least segregated, which proves the difficulty of identifying segregation. Our hope with this study is to create a method that support municipalities work with social sustainability.
6

Kommunikativ kommun : En studie av Bollnäs kommuns förvirring kring införandet av resultatenheter.

Strid, Li January 2009 (has links)
<p><strong>Aim: </strong>To investigate the observed issues about the economy units’ importation in the municipal of Bollnäs, Sweden, and study the internal communication according to this matter. </p><p><strong>Method:</strong> This paper is written as a process where the information flow has been decided by the information held in the interviews. The interviews have dealt with the economy units issues and the communication linked to it, within the oganization. The persons that have been interviewed are Olle Nilsson Sträng -principal of the municipal executive board, Leopold Stoltz - head of the municipal, Jan Lahenkorva‐ principal of the youth and child care board Maj ‐Britt Karlsson‐ head of the youth and child care management and Eva Eklunddirector of junior school. After the interview report, discussions about what really happened and what can be done are made. </p><p><strong>Contribution of thesis:</strong> The thesis shows that the communication is important for the persons within the organization and its function. It also contributes to a understanding of the public organizations of Sweden.</p><p><strong>Future research:</strong> Suggest how decisions will be made in a public and private organization,are there any differences? I would also be interesting to know how the community is reacting on the information from public organization. </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>To build awareness about the internal communication problems and consider the decision ‐making process and how the decisions are made public. </p><p> </p>
7

Kommunikativ kommun : En studie av Bollnäs kommuns förvirring kring införandet av resultatenheter.

Strid, Li January 2009 (has links)
Aim: To investigate the observed issues about the economy units’ importation in the municipal of Bollnäs, Sweden, and study the internal communication according to this matter.  Method: This paper is written as a process where the information flow has been decided by the information held in the interviews. The interviews have dealt with the economy units issues and the communication linked to it, within the oganization. The persons that have been interviewed are Olle Nilsson Sträng -principal of the municipal executive board, Leopold Stoltz - head of the municipal, Jan Lahenkorva‐ principal of the youth and child care board Maj ‐Britt Karlsson‐ head of the youth and child care management and Eva Eklunddirector of junior school. After the interview report, discussions about what really happened and what can be done are made.  Contribution of thesis: The thesis shows that the communication is important for the persons within the organization and its function. It also contributes to a understanding of the public organizations of Sweden. Future research: Suggest how decisions will be made in a public and private organization,are there any differences? I would also be interesting to know how the community is reacting on the information from public organization.  Result &amp; Conclusions: To build awareness about the internal communication problems and consider the decision ‐making process and how the decisions are made public.
8

BACK ON TRACK : Destination Bollnäs Järnvägslandskap

Stålberg, Emma January 2013 (has links)
Intro Mitt projekt spänner över många skalor, och sträcker sig från stadsplan till byggnadsdetalj. Det hela utspelar sig på ett lokstalls- och vagnverkstadsområde, som kallas SJ-området och ligger precis utanför Bollnäs stadskärna. Området började utvecklas på 1880-talet och har varit en av de huvudsakliga anledningarna till att Bollnäs har blivit en stad. Idag är SJ-området en isolerad och inaktiv del av staden, som mest känns som en barriär som bidrar till det rådande bilberoendet bland stadens invånare. Min utgångspunkt för projektet var att undersöka hur området kan integreras i staden som en ny stadsdel, och samtidigt bli till en motor för staden att vända avfolkningstrenden, genom att bli en destination för turister. En turistdestination baserad på upplevelse och atmosfär tror jag kan vara ett sätt att ta tillvara områdets kulturhistoriska kvalitéer, samtidigt som den kan stimulera tillväxt och arbetstillfällen, utan att uppmuntra till ökad konsumtion. Under processens gång har jag valt en av byggnaderna på området, att använda som exempel på hur de övriga byggnaderna kan hanteras arkitektoniskt vid en anpassning till de nya funktionerna.   SJ-området När jag har jobbat med stadsplanen har jag utgått ifrån befintliga mönster i strukturen och försökt att förtydliga dem, samtidigt som de barriärer som finns överbryggs; till exempel topografin, stora parkeringsytor och järnvägen. Jag har också jobbat med att koppla samman olika omkringliggande målpunkter med varandra, huvudsakligen med gång- och cykelvägar, och på så sätt mer naturligt koppla SJ-området bättre till sin omgivning. Utifrån de huvudstråk jag har funnit, och de befintliga byggnaderna, har jag skapat kvartersmark. Min strategi är att de vackra befintliga byggnaderna tas i bruk först med program som stärker området som turistupplevelse, som kultur, hantverk, rekreation, sport och mat. Beroende på hur området utvecklas kan de nya tomterna därefter bebyggas efterhand, med program som handel, kontor och bostäder.   Den renande parken Området där spåren går vill jag att inte ska bebyggas, utan att spåren och även stolparna ska få vara kvar. Marken där är också förorenad, så därför har jag planerat en park längs hela det stråket, med växter som renar marken. Den här metoden är inte så beprövad i Sverige, men har visat bra resultat i andra länder som Tyskland och USA. Den går till så att speciella växter, som har bevisad effekt på de olika föroreningarna, planteras i marken som är förorenad. Tungmetallerna tas då upp av växten, som man sedan kan skörda och bränna, därefter separerar man tungmetallerna från askan. Olja och kreosot däremot bryts faktiskt ned i rotsystemet på de speciella växterna. Metoden har visat ge effekt redan efter ett år, men det är svårt att säga hur lång tid det kan ta att få marken helt ren. Jag tänker att det här området kan vara en slags experimentpark för den här metoden, där man kan se vilka resultat de olika växterna ger.   Parken börjar vid tåg- och busstationen, där jag tänker att de flesta turister kommer ifrån, och sveper igenom SJ-området mot älven Ljusnan. När man rör sig i parken går man på spåren som har belagts med trätrall på huvudstråken och ibland vidgas gångytan med grus ovanpå den befintliga marken. Man befinner sig alltså alltid lite upphöjd från den befintliga marken, där växterna växer i fält. Hela promenaden ramas också in av de befintliga stolparna som har hållit upp elledningarna till loken. När man kommer fram till det östra lokstallet möts man av en cirkelformad plats som till hälften är en park och till hälften ett torg med bland annat torghandel. Runt platsen står befintliga belysningsstolpar som jag har flyttat på och spänt vajrar med belysning emellan. Även ett växthus och en nedsänkt scen med gradänger ramar in platsen.   Östra lokstallet Jag bestämde mig för att använda det östra lokstallet som exempelbyggnad, för att det är en vacker byggnad och för att den kändes viktig i den första delen av utvecklingen av området. Ursprungligen användes byggnaden som lokstall, alltså garage och verkstad för loken, med tillhörande personallokaler som omklädningsrum och övernattningsrum för lokförarna. Spåren, loken och dess rörelser har gjort att volymen är en starkt geometrisk form, som utgår ifrån det radiala och cirkulära. Lokstallet har också byggts ut under omgångar från 1917 och framåt, och har till följd av det fått ett ganska komplext tak, och på vissa ställen en mörk interiör.   Lager på lager Jag ser min design och nya användning av byggnaden som ett led i den tidigare och fortsatta utvecklingen av området, där byggnader och utbyggnader hela tiden tillkommer och tas bort. Det mönster som jag har hittat i de här processerna är att teglet är den mest beständiga konstruktionen på platsen, medan strukturer i trä och metall är mer flyktiga och föränderliga. Detta har jag tagit hänsyn till i mina förändringar och tillägg, av kulturhistoriska anledningar, men också för att det är logiskt med tanke på materialens egenskaper gällande återbruk, återvinning och förnyelsebarhet.   Materialen som jag har valt att jobba med i tilläggen i byggnaden är plywood, limträ, durkplåt, gallerdurk, zinkplåt och en starkt orange plåt. Exteriört använder jag mig av orange plåt för att jag tycker att den samspelar bra med teglet, samtidigt som det är en mer samtida kulör som avviker och sticker ut mot det befintliga. Interiört är teglets kulör inte lika dominant eftersom det är kalkputsat i en ljusgrå nyans. Jag valde därför nakna, industriella och ljusa material som plywood och gallerdurk, som fortsätter på samma tema men ändå skiljer sig ifrån det befintliga och är tydligt samtida.   Jag har också försökt att förstärka byggnadens karaktär av att vara i ständig förändring, genom att jobba med lager på lager och fragment av befintligt, återskapat och nytt. För varje del som jag har tagit bort har jag alltid lämnat ett spår av att den en gång har funnits, eller ersatt den med en modernare variant av samma byggnadselement. De övriga tillägg som jag har gjort är antingen fristående från eller skär igenom den befintliga strukturen, eller så bryter de stark emot det befintliga i material och formspråk.   En annan metod jag har använt mig av för att överlagra olika tidsaspekter är att ta objekt som utformats för en väldigt specifik funktion och sedan använda det på ett nytt sätt. Till exempel använder jag den ena traversen för att hänga installationer i konsthallen, och en smörjgrop blir en nedsänkt vinkyl som har ett litet entresolplan ovanpå.   House of food Jag har valt att nästan hela byggnaden ska inrymma program som handlar om mat; restaurang, barer och caféer, saluhall, produktion, matbutik, workshops för matkurser, kompletterat med odling i växthuset. Jag valde mat för att det är en väldigt stor del av vår miljöpåverkan, och jag vill att den här byggnaden ska vara en motor för att ge kunskap och vilja att förändra våra livsstilar, genom att man kan komma närmare de som producerar och säljer råvarorna. Som komplement har jag valt att göra en konsthall, flexibla rum för utställning, workshops och hörsal, och ett vandrarhem i de gamla övernattningsrummen. I val av program har jag också tagit hänsyn till vad som skulle kunna passa de befintliga rummen och inte sänka deras arkitektoniska värden.   De olika programmen som handlar om mat vill jag att ska vara tätt sammanflätade och glida in i varandra, därför har jag förstärkt den bågformade hallen som ett öppet rum som bara avdelas med mindre fristående volymer. Formen på den stora hallens tak har jag förstärkt med en sluten, fristående volym som följer bågens form, och innehåller kök, serviceutrymmen och lager. På volymen bildas ett entresolplan, där jag har placerat kök för matlagningskurser, med god överblickbarhet av hallens aktiviteter. Mot det öppna rummet i den stora hallen har jag placerat chark, produktion av till exempel ostkaka och öppna kök, där besökarna kan sitta vid bardisken och se på när kockarna lagar maten.

Page generated in 0.0796 seconds