I en longitudinell studie har elever i årskurs 1 och 2 på två olika skolor i Vallentuna kommun undersökts under tre på varandra följande projektår. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka huruvida träning i fonologisk medvetenhet enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i sexårsklass påverkar deras läs- och skrivinlärning. Tre typer av test användes, under årskurs 1 administrerades UMESOL för kartläggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, för kartläggning av psykolingvistiska färdigheter. Under årskurs 2 kartlades elevernas läs- och skrivutveckling med UMESOL, ”läsning och skrivning”. I kontrast med tidigare forskningsresultat som pekade på en fördelaktig användning av Bornholmsmodellen under elevernas förskoleklassår, visade resultaten i denna studie inte på entydiga långsiktiga effekter för de elever som tränats fonologiskt enligt Bornholmsmodellen. Istället verkade den avgörande faktorn för elevernas läs- och skrivutveckling vara skoltillhörighet och pedagogisk ledning under dessa första skolår.

The purpose of this study is to investigate students who struggle with their reading, from pre-school to first grade with the help of Bornholm test (it is important to know that the students have not been diagnosed, it may be due to early reading). The ambition is to know about and how the difficulties develop and how they perform on a new Bornholm test and a hearing comprehension test. The study is a follow-up and in-depth study of hearing comprehension and phonological awareness among students struggling with their reading. In order to fulfill the purpose, the following questions have been formulated: What parts of the Bornholm test showed the students difficulties? How does the result look after a new test is done to the same students in first grade? How do the same students perform on a hearing comprehension test? The results showed that these students had problems in four areas: to determine how many sounds a word consists of, to determine which word is the longest and phonem-graphem correspondence as well as understanding rimes. After six months, a new test was done that showed that eight out of ten students showed phonological development while two out of ten students still had difficulties. The hearing comprehension test performed by the students showed that the two students who still experienced difficulties with phonological development also had difficulties in replying the text in the correct order and finding their own statements. The students that showed a phonological development also performed well on the hearing comprehension test.

Denna uppsats handlar om den fonologiska medvetenhetens utveckling i svenskundervisning i förskoleklass och årskurs 1. Vi har till denna studie intervjuat fyra lärare som arbetar i förskoleklass och årskurs 1 samt en speciallärare och en specialpedagog för att få en klarare bild av deras arbete med att identifiera och arbeta med elever som har fonologiska svårigheter. Syftet med denna studie är att tydliggöra vilka metoder lärarna använder sig av för att identifiera fonologiska svårigheter och hur de arbetar för att förebygga dessa. Syftet är även att få en klarare bild av samverkan mellan lärare och speciallärare samt specialpedagog vid arbetet med dessa elever. Utifrån våra intervjuer fick vi en förståelse för de metoder och material som lärarna använder sig av samt speciallärare och specialpedagogens inverkan och samverkan vid sådana situationer. Resultatet visade att Bornholmsmodellen och Gehörsskrivning används i största del i undervisningen för att utveckla men även förbättra elevernas fonologiska medvetenhet. Detta resulterar i att eleverna har bra resultat i den fonologiska utvecklingen och lärarna kan börja fokusera på andra delar som exempelvis den lästekniska biten.

Denna studie syftar till att få en fördjupad förståelse för hur lärare arbetar med läsinlärningen i förskoleklass och årskurs 1 samt deras uppfattningar om läsinlärning. Syftet är också att undersöka vilka läsinlärningsmetoder lärarna använder sig av och om de arbetar med samma metod/metoder med elever som har eller som de märker riskerar att utveckla lässvårigheter. Syftet preciseras genom tre forskningsfrågor: Hur arbetar lärare med läsinlärning i förskoleklass och årskurs 1? Vilka läsinlärningsmetoder använder de sig av? Använder lärare samma metod/metoder med elever som har eller som de märker riskerar att utveckla lässvårigheter? Studien bygger på intervjuer och observationer och är därmed av kvalitativ karaktär. Fyra behöriga lärare har deltagit i studien, två lärare undervisar i förskoleklass och två lärare undervisar i årskurs 1. Observationer av de intervjuade lärarnas lektioner har också genomförts för att få en mer fullständig bild av undersökningen. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet samt hermeneutiken. Det sociokulturella perspektivet används i syfte att koppla till både lärarnas undervisning och intervjusvar. Hermeneutiken används i syfte att studera och tolka lärares uppfattningar om läsinlärning. För att analysera det insamlade materialet har en tematisk analys gjorts där det framkommit fyra teman: ljudningsmetoden, helordsmetoden, att skriva sig till läsning samt bornholmsmodellen. Resultatet i studien visar att flera olika läsinlärningsmetoder används i förskoleklass och årskurs 1. Utifrån resultatet konstateras det att ljudningsmetoden är den mest framträdande metoden. Helordsmetoden, att skriva sig till läsning och bornholmsmodellen är också metoder som framkommit under studien som lärarna anser vara gynnsamma för elevernas läsinlärning. Studiens resultat synliggör även att lärarna arbetar med samma metoder på gruppnivå med elever som har eller som de märker riskerar att utveckla lässvårigheter. Det framgår också i resultatet att lärarna gör olika individanpassningar för att hjälpa och stötta dessa elever. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

Syfte med studien är att undersöka utifrån ett lärarperspektiv hur lärare i förskoleklass och årskurs 1 arbetar med och bedömer läsförståelse. Studiens teoretiska utgångspunkter är konstruktivismen och det sociokulturella perspektivet på lärande. Totalt har sex informanter från tre olika skolor deltagit i studien, tre som arbetar i förskoleklass och tre som arbetar i årskurs 1. Empirin har samlats in genom intervjuer. Metoden som vi har använt är semistrukturerade intervjuer som spelats in och sedan transkriberats och analyserats. Resultatet visar att samtliga lärare använder eller har använt Bornholmsmodellen i sin undervisning. En annan metod som även används av samtliga lärare i studien är En läsande klass och Läsfixarna. Det framgår också att lärarna arbetar med högläsning och textsamtal med både skönlitteratur och faktatexter men inte i vilken utsträckning. Vårt empiriska material visar att lärarna i årskurs 1 främst använder bedömningen i syfte att kartlägga elevernas förmågor. Lärarna som arbetar i årskurs 1 använder det obligatoriska bedömningsstödet från Skolverket. En av lärarna som arbetar i förskoleklass använder Screening-test för att kartlägga elevernas läsförståelse och för att dokumentera progressionen i deras utveckling av läsförståelse. Överlag verkar de intervjuade lärarna positiva till det nya kunskapskravet och även till det obligatoriska bedömningsstödet. För undervisningen drar vi slutsatsen att det gäller som lärare att uppmärksamma de elever som har läsflyt så att de även har läsförståelse. När det gäller bedömning drar vi slutsatsen att våra lärare stämmer med de svenska lärarna i Westlunds studie (2013).

AbstractMalmö högskolaLärande och samhälleSkolutveckling och ledarskapSpeciallärarprogrammetMaria Carlsson (2013) Före Bornholmsmodellen – en läsutvecklingsmodell för alla? (Före Bornholmsmodellen – a reading development model for all?).ProblemområdeDen rådande normen har sedan länge varit att man inte ska lära barn att läsa och skriva så tidigt. Forskning pekar dock på att barn är som mest påverkbara för språklig stimulans under sina första år, och det innebär att förskolans insatser är betydelsefulla för deras kommande språk-, tal- och skriftspråksutveckling. Många forskare menar att en medveten språklig stimulans i förskolan kan till stor del förebygga läs- och skrivsvårigheter. Dock poängteras det att en hög lärarkompetens är den mest betydelsefulla beståndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla barns läs- och skrivförmåga och förhindra att läs- och skrivproblem uppstår.SyfteJag har undersökt hur pedagogerna i 5 rektorsområden i en sydsvensk kommun arbetar med läsutvecklingsmodellen Före Bornholmsmodellen i förskolan. Syftet har varit att ta reda på hur de använder sig av modellen, vilka kunskaper de har om teorin bakom modellen, samt om de får med sig alla barn i arbetet med läsutvecklingsmodellen.Teoretisk ramJag har utgått från läsning ur ett sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv samt belyst den syntetiska läsinlärningsteorin.MetodSom metod har jag använt mig av enkäter, detta för att nå en större urvalsgrupp. Några av förskolorna ligger utanför staden, andra ligger i centrum eller i utkanten av staden. Jag har medvetet valt så olika upptagningsområden, detta för att ge en bredd åt underökningen och öka reliabiliteten.Resultat med analysResultaten visar på att majoriteten använder sig av modellen varje dag eller ett par gånger i veckan. Det finns ett samband mellan hur ofta pedagogerna använder sig av modellen och vad de har för kunskaper om teorin bakom den. Ett stort antal av pedagogerna har låga eller inga kunskaper alls om Före Bornholmsmodellen, teorin bakom den samt olika läsutvecklingsteorier. Detta i kombination med att en hög andel av respondenterna får utbildning i läs- och skrivutveckling mer sällan än en gång om året gör att jag drar slutsatsen att pedagogerna behöver mer utbildning i tidig läs- och skrivutveckling. Det framkommer av resultatet att pedagogerna i stor utsträckning får med sig alla barn i arbetet med Före Bornholmsmodellen. Orsaken till att de inte får med sig barnen anses vara annat än sen språkutveckling hos barnen eller en flerspråkig bakgrund.KonklusionUtbildning inom läs- och skrivutveckling sker för de flesta mer sällan än en gång per år. Detta kan tyckas anmärkningsvärt då man ålägger en hel kommun att arbeta med ett specifikt läsutvecklingsmaterial. Vikten av en hög lärarkompetens tycks inte prioriteras. Då forskning pekar på att tidig fonologisk träning kan förebygga senare läs- och skrivsvårigheter finns det enligt mig all anledning att satsa på hög lärarkompetens om barns språk-, läs- och skrivutveckling.ImplementeringUr ett specialpedagogiskt synsätt är Före Bornholmsmodellen intressant. Metoden tillhör den syntetiska läsinlärningsmetoden. Denna metod har visat sig vara att föredra hos de barn som har en långsam läsinlärning eller hos dem som befaras få läs- och skrivproblem. Dessa barn är i behov den tydliga struktur som modellen förespråkar.

Detta arbete utgår från att redogöra kring lärares uppfattning kring den tidiga läsinlärningen. Syftet för studien har utgått ifrån att vilja belysa lärares arbetssätt kring den tidiga läsinlärningen och hur den kan användas i förskoleklass och årskurs 1-2. Vidare undersöks lärares sätt att uppfatta och urskilja elever som befinner sig i risk för att utveckla läs- och skrivsvårigheter och hur lärare kan arbeta för att stötta eleverna och motverka omnämnda svårigheter. Studien utgår med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare som är verksamma inom förskoleklass och årskurs 1-2. Materialet har därefter analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet för studien har påvisat att det finns en outtalad metod som lärare använder som grund för undervisningen i tidig läsinlärning. Samtidigt finns en antydan om att vilja förändra modellen för att det ska fungera till den egna undervisningen. Vidare påvisar resultatet lärares syn kring samarbete med specialpedagog eller speciallärare för att arbeta med de elever som befinner sig i riskzon för läs- och skrivsvårigheter. Upplägget och ansvaret för arbete kring dessa elever befinner sig i en skiljemening utifrån olika lärare vilken lyfts som en implementering för kommande forskning.

Detta arbete utgår från att redogöra kring lärares uppfattning kring den tidiga läsinlärningen. Syftet för studien har utgått ifrån att vilja belysa lärares arbetssätt kring den tidiga läsinlärningen och hur den kan användas i förskoleklass och årskurs 1-2. Vidare undersöks lärares sätt att uppfatta och urskilja elever som befinner sig i risk för att utveckla läs- och skrivsvårigheter och hur lärare kan arbeta för att stötta eleverna och motverka omnämnda svårigheter. Studien utgår med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts med sexl ärare som är verksamma inom förskoleklass och årskurs 1-2. Materialet har därefter analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet för studien har påvisat att det finns en outtalad metod som lärare använder som grund för undervisningen i tidig läsinlärning. Samtidigt finns en antydan om att vilja förändra modellen för att det ska fungera till den egna undervisningen. Vidare påvisar resultatet lärares syn kring samarbete med specialpedagog eller speciallärare för att arbeta med de elever som befinner sig i riskzon för läs- och skrivsvårigheter. Upplägget och ansvaret för arbete kring dessa elever befinner sig i en skiljemening utifrån olika lärare vilken lyfts som en implementering för kommande forskning. / <p>Pedagosiskt arbete, inriktning svenska</p>

No description available.

<p>Vår studie gick ut på att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som används i skolan och hur lärare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkätintervjuer med lärare och observationer i år ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och Umeåmodellen, premieras av våra informanter men en mängd andra metoder förekommer också. Oavsett metod arbetar dessa lärare med individualisering på likartat sätt nämligen med arbetsscheman baserade på elevernas olika förutsättningar.<strong></strong></p>