Today we live in a society that focuses more and more on the visual aspects. Visual identity is the most visible part of a company's communication with the outside world, yet it is relatively unexplored in the academic literature. The purpose of this paper is to investigate how consumers perceive brands based on their visual identity. The thesis will include a qualitative method, consisting of a semiotic image analysis and focus group interviews. The results show that the perception of the brand based on the visual identity depends on the expectations the consumer has about the industry. The visual identity of the chosen companies was considered refreshing, exciting and playful, which attracted consumers. But the more consumers became aware of their visual identity, the more skeptical they became. / Vi lever idag i ett samhälle som fokuserar alltmer på det visuella. Visuella identiteten är den mest synliga delen av ett företags kommunikation med omvärlden, ändå är den relativt ouppmärksammad i den akademiska litteraturen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konsumenter uppfattar varumärken utifrån dess visuella identitet. Uppsatsen kommer inneha en kvalitativ metod, bestående av en semiotisk bildanalys samt fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att uppfattningen av varumärket utifrån den visuella identiteten beror på vilka förväntningar konsumenten har på den branschen. Den visuella identiteten hos de valda företagen uppfattades som uppfriskande, spännande och lekfullt, vilket attraherade konsumenterna. Men ju mera konsumenterna tog del av deras visuella identitet, desto mera skeptiska blev de.

Abstract: Purpose: The purpose of this thesis is to learn how brand heritage and retro brands can help HQM strengthen their brand identity. Background: Companies with a long history have a strategic choice to make re-garding the use of their heritage in marketing communications. Such companies also enjoy a history of interesting products, for which some may exist the possibility for a retro relaunch. Husqvarna is such a company, which made it interesting to find out how these two strategic tools can or cannot strengthen the studied company‘s brand identity. Method: Through an inductive and exploratory case study with interviews of the personnel at Husqvarna Motorcycles, Italy, three theoretical areas emerged to be researched, brand identity, brand heritage and retro brands. The latter two required the help of real life examples for better understanding. The analysis had a deductive approach where the studied theory was applied to the companies, and conclu-sions were drawn from the accumulated knowledge to help streng-then the brand identity of Husqvarna Motorcycles. Conclusions: HQM is a brand with heritage in the process of taking a strategic de-cision to use its heritage as a tool to strengthen the brand identity, hence on the way to become a heritage brand in the true meaning of the definition. As the oldest brand on the market, HQM can use its heritage to differentiate itself from the competition, creating uni-queness impossible to copy. A retro product can be a useful vehicle to carry the newly uncovered heritage to surface. With the help of theory and a real life example, a contender within the historical company product portfolio was recognized. Finally, the band identi-ty as stated by HQM was redefined according to the findings.

A strong brand can help a company to be easier to recognize and be remembered by their customers. Part of branding is to create a visual appearance which is called a graphic profile and contains information on for instance a logo, colours or typography.The objective of this thesis was to create a graphic profile for Stjørdal Tannhelsesenter that could serve as a base for a brand work in the future. It was important to analyze how the clinic wants to be perceived and how it is perceived today. The methods used to carry out this study were questionnaires, researches and a focus group.The work resulted in the generation of a graphic profile that included a new logo, colours, decorative elements, fonts, templates for stationery, business card / badge, imagery, and examples of some publications.According to the test which was made to examine the results of the project showed that I was successful and that the new design meets all the requests from the previous questionnaires.

Research questions:   What are the brand images and brand identities of Renault Trucks, Novembal/Tetra Pak and IKEA? Is there a brand gap? How does country-of-origin have an effect on the perception of the brands? How does the respondent’s sex have an importance in the perception of the brand and the effect of country-of-origin? Purpose:   The purpose of this thesis is to describe, compare and analyze the existence of brand gaps and the effect of country-of-origin with the final intention to provide management recommendations for the studied companies. Method:   A quantitative consumer survey of 42 subjects was collected and analyzed. In addition, interviews were conducted with three Swedish companies, as well as an interview with the Swedish Chamber of Commerce in Lyon. Aaker’s (1997) Big Five model was used in the analysis. Conclusions:    The study demonstrated the brand identities and brand images of the companies. A brand gap is widely present. Aaker’s (1997) model had to be modified and includes new dimensions and traits. Country-of-origin (COO) plays a role in 100% of the consumers’ perception and purchasing process. COO bias, ethnocentrism and animosity are present and play a role in the 42 consumers’ attitudes and purchase decisions in Rhone-Alps. Men      and women have different attitudes and degree of ethnocentrism towards the effect of country-of-origin (COE).

Problem: Färg har en stor associativ inverkan hos individer och är därför en viktig faktor vid varumärkesbyggande. Inom olika produktkategorier finns starkt etablerade färgnormer som följs men nu ser vi en utveckling på den svenska marknaden där etablerade färgnormer börjar ifrågasättas. Vi frågar oss vilka fördelar denna normbrottsstrategi har och hur den inverkar på konsumenter. Kanske har färgteorierna spelat ut sin roll och att det är dags för varumärken att bryta mönstret för att nå framgång. Vår frågeställning är således: Hur associerar svenska konsumenter färg till olika känslor, produktkategorier och varumärken? Vad tjänar varumärken på att bryta mot etablerade färgnormer? Syfte: Vi vill studera det glapp som finns mellan rådande färgteorier och det normbrott vi upptäckt på den svenska marknaden. Vi vill skapa en tydligare förståelse för konsumentens färgassociationer samt deras inställning till normbrottet för att undersöka vad varumärken kan tjäna på att avvika från färgnormen. Teori: Vårt teoretiska ramverk består av färgteorier, kommunikationsprocessen samt köpbeslutprocessen. Metod: Mailintervjuer med yrkesverksamma sker i syfte att sätta färg i ett produktperspektiv och vi analyserar meningsinnehållet i denna information för att se hur väl tillämpade färgteorierna är i deras arbetsprocess. Huvudstudien är riktad till potentiella konsumenter bosatta i Sverige och har skett genom ett webbaserat frågeformulär som sker genom ett bekvämlighetsurval. Deduktivt undersöker vi hur respondenterna förhåller sig till teorier om färg.  Del 1 i formuläret består av sluta svarsalternativ och testar vilken av elementarfärgerna respondenten kopplar till en given känsla enligt teorin. Del 2 består av bildfrågor som testar konsumentens förhållande till normbrottet ur ett produktperspektiv. Resultat: I mailintervjuerna med de yrkesverksamma åskådliggjordes en stor medvetenhet om färgteorier och färgens kommunikativa inverkan, färgvalet utgår från de emotionella reaktioner som färg väcker. Del 1 av undersökningen visade ett svagt associativt samband mellan färg och känsla enligt färgteorierna. Färgerna vit och gul hade högst respektive lägst associativt resultat. Det visades inga större skillnader mellan hur kvinnor och män svarat. Resultatet i del 2 visade en särskild benägenhet hos respondenter att välja en normbrytande färgsättning bland elektronikprodukterna. Slutsatser: Det visade sig att få respondenter är villiga att bryta mot färgnormer, vilket talar för tidigare forskning som säger att färgvalen ofta baseras utifrån vad de ska avbilda. Kvinnor och män tenderade att svara på samma sätt i båda delarna av frågeformuläret, vilket får tidigare diskussioner kring färgsättning och kön att kännas förlegad. Däremot valde en äldre åldersgrupp den röda TV:n. Arbete har betydelse då respondenter med heltidsarbete i större utsträckning valde att bryta mot normer. / Issue: Colour has great associative impact on individuals therefore colour plays an important role in brand building. We see a development on the Swedish marketplace where strongly established colour norms that are ruled in diverse product categories start to be called into question. We ask ourselves what benefits a break of norm has and how it affects consumers. Perhaps the theories of colour should be stepped away from and now it is time for brands to break the pattern for success. Our question is therefore: How do Swedish consumers associate colour to different emotions, product categories and brands? What can brands benefit from going against the established colour norms? Purpose: This study examines the existing gap between the current colour theories and the break of norm we have discovered on the Swedish market. We want to create a clearer picture of consumers associations of colour and their attitude to the break of norm in purpose to investigate what brands can benefit from deviating from the color norms. Theoretical framework: Our theoretical framework consists of colour theories, the communication process and the purchase decision process. Methodology: The mail interviews with professionals are done in order to bring suit in a product perspective, we analyze the meaning content of this information to see how well the applied colour theories are in their work process. The main study is aimed at potential consumers residing in Sweden and has been implemented with a web-based questionnaire that takes place through a convenience sample. Deductive, we examine how the respondents relate to theories of colour. Part 1 of the form consists of close-out response options, and test which of the elementary colours the respondent connects to a given emotion of the theory. Part 2 consists of picture questions that test the consumer's relationship to the break of norm from a product perspective. Results: The mail interviews with professionals showed a great awareness of colour theory and the communicative impact of colour. The color choice is based on the emotional responses that colour evokes. Part 1 of the survey showed a slight associative relationship between colour and emotion of the colour theory. The colour white showed the highest associative result and yellow showed the lowest. There were no major differences between how men and women responded. The results in Part 2 showed a particular tendency of respondents to choose a norm breaking colouration among electronic products. Conclusion: It turned out that few respondents were willing to break the colour norms, which points to previous research that says that the colour choices often are based on what they will portray. Women and men tended to respond similarly in both parts of the questionnaire, which make earlier discussions about colour and gender seem antiquated. However, an older age group tended to chose the norm breaking red TV. Employment is important, as respondents with full-time work increasingly chose to violate the norms.

The purpose with this essay is to study how companies use the repositioning process and identify the risks involved from a business perspective. We have chosen to base our essay on the following research questions: What reasons are there for a company to initiate a repositioning?, What does it mean for companies to implement a repositioning?, What are the risks with a repositioning? We have used a qualitative research method and have chosen to interview six respondents which in various ways are actively working with brand repositioning. Our study has been implemented with and deductive character. The most important conclusion that we observed after implementing our study is that repositioning is a high-risk project. Instead of changing their entire brand image, companies should instead make small changes and revitalize the brand by developing the strength that already exist. The biggest risks that we have identified is that a repositioning may result in that the company loses their customers, customer loyalty but also losing market shares. We consider that a repositioning only should be implemented if it is absolutely necessary and when the risks are imminent. / SyfteSyftet med uppsatsen är att studera hur företagen använder sig av ompositioneringsprocesser samt identifiera de risker det innebär ur ett företagsperspektiv. Vi har valt att arbeta med följande forskningsfrågor: Vilka anledningar finns det till att ett företag genomför en ompositionering?, Vad innebär det för företagen att genomföra en ompositionering?, Vilka risker medför en ompositionering? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och valt att intervjua sex respondenter som på olika sätt aktivt arbetar med varumärkesompositionering. Vår studie har kommit att genomföras med en deduktiv karaktär. SlutsatserEfter att ha genomfört vår studie har vi kunnat konstatera att en ompositionering är ett högriskprojekt. Istället för att förändra sin hela varumärkesimage bör företagen istället genomföra små förändringar och vitalisera varumärket genom att utveckla de styrkor som redan finns. De största riskerna som vi har identifierat är att en ompositionering kan leda till att företaget förlorar sina lojala kunder och tappar marknadsandelar. Vi anser att en ompositionering enbart ska genomföras om det är absolut nödvändigt då riskerna är överhängande.

The times of following a ‘one brand – one product’ strategy have long past. Nowadays, firms are increasingly recognizing the true value of their brands and are starting to use these as a source of competitive advantage. By introducing new products under an existing brand name, firms leverage the power of their brands and thus, aim at benefiting from the success of the parent brand. Brands are amongst the most valuable assets owned by a company, which encourages them to engage in brand extensions. The authors mainly distinguish between three brand extension strategy types: line extension, vertical line extension and category extension.             Previous quantitative studies have identified that particularly brand equity and brand identity stand out as significantly influencing brand extension strategies. Therefore, this qualitative case study further explores how these two branding constructs affect firms’ brand extension decisions. While most past studies investigated the potential success of fictitious brands, this study performs qualitative interviews with brand and product managers of eight real case firms operating in the FMCG industry in Germany.             The empirical data indicates that the pressure to innovate rises, as more and more new extension products are being introduced to the market in recent years. Nevertheless, the majority of firms opt for line extension strategies, while only few dare to enter a further distanced market segment. Hence, the condition of a “fit” between the parent brand and extension product is mostly accounted for. The study further suggests that a brand without strong brand equity will not be able to perform brand extensions at any level. However, even if brands do benefit from strong brand equity, firms may adopt divergent strategies, which is mainly dependent on the brand’s identity. The research results show that narrowly defined brands, predominantly distinguishable by concrete product features and physical facets, restrict the firms’ capability to extend a brand beyond its original product line. Contrarily, brands with a more abstract or value based identity provide more opportunities to stretch further from the parent brand. An emotional brand that succeeds in building a relationship to the customer, in representing a distinct personality or telling a story, is able to extend to a new product category. The study concludes that certain brands may be under-exploited, as they do not leverage their high equity and identity capabilities in terms of extending the brand to a further distanced market segment.             As a result of the findings, two Brand Extension Strategy Matrices are constructed, setting the brand identity abstraction level (product or value based identity) into relation to (1) brand equity and (2) the identity “fit” of an extension product and the parent brand. Each of these two matrices explains the strategic consequences of a given set of brand equity and brand identity.

Syfte och Forskningsfrågor: Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för musikens kulturella betydelse när den används tillsammans med ett retailvarumärkes identitet. För att nå vårt syfte har vi arbetat med följande forskningsfrågor: • Hur är musik integrerat i organisationers marknadskommunikationer och brand management? • Vilka följder får musikanvändningen på varumärkets identitet och målgrupp? Hur är denna identitet sedan internaliserad av kunder som konsumerar varumärket? • Hur kan en bättre förståelse för dessa frågor leda till en mer relevant musikanvändning inom brand management? • Vilka är sedan möjligheterna att bygga relationer med kunder genom användningen av musik? Metod: Vi har jobbat abduktivt med uppsatsen där teorin och empirin har ständigt skänkt nya insikter och tolkningsmöjligheter åt varandra. Vi har också använt oss av en kvalitativ metod som vi anser bättre lämpad för undersökning av kulturella kontexter än vad en kvantitativ metod är. Slutsatser: Vi har sett att det finns flera sätt att använda musik i retailupplevelsen och på olika nivåer. Musik kan förstärka redan existerande teman eller genom sina sociala egenskaper hjälpa kunder att förstå varumärkesidentitet. En kund kommer alltid att internalisera ett varumärkes kommunikation och tolka dessa genom sina egna sociala konstruktioner och övertygelser för att sedan kasta tillbaka en avkodad bild. Genom denna förståelse och tolkning byggs relationer mellan retailföretag och kunder. Med en utökad förståelse för dessa frågor kan retailvarumärken öka relevansen i sin musikanvändning och möjliggöra att varumärket blir en del i kunders identitetsskapandeprocess. / SAMMANFATTNING Titel: Musikidentiteter inom retailbranding: Hur förståelse för musikgenrer skapar förståelse för varumärkesidentitet Författare: Grant Murdoch Purdy och Johan Plambeck Handledare: Olle Duhlin Kurs: Kandidatuppsats inom företagsekonomi, inriktning marknadsföring, HT-2013 Music & Event Management, Linnéuniversitetet Nyckelord: varumärke, retailvarumärke, varumärkesidentitet, identitet, identitetsskapande, sinnesmarknadsföring, musik, kultur, subkultur Syfte och Forskningsfrågor: Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för musikens kulturella betydelse när den används tillsammans med ett retailvarumärkes identitet. För att nå vårt syfte har vi arbetat med följande forskningsfrågor: • Hur är musik integrerat i organisationers marknadskommunikationer och brand management? • Vilka följder får musikanvändningen på varumärkets identitet och målgrupp? Hur är denna identitet sedan internaliserad av kunder som konsumerar varumärket? • Hur kan en bättre förståelse för dessa frågor leda till en mer relevant musikanvändning inom brand management? • Vilka är sedan möjligheterna att bygga relationer med kunder genom användningen av musik? Metod: Vi har jobbat abduktivt med uppsatsen där teorin och empirin har ständigt skänkt nya insikter och tolkningsmöjligheter åt varandra. Vi har också använt oss av en kvalitativ metod som vi anser bättre lämpad för undersökning av kulturella kontexter än vad en kvantitativ metod är.  Slutsatser: Vi har sett att det finns flera sätt att använda musik i retailupplevelsen och på olika nivåer. Musik kan förstärka redan existerande teman eller genom sina sociala egenskaper hjälpa kunder att förstå varumärkesidentitet. En kund kommer alltid att internalisera ett varumärkes kommunikation och tolka dessa genom sina egna sociala konstruktioner och övertygelser för att sedan kasta tillbaka en avkodad bild. Genom denna förståelse och tolkning byggs relationer mellan retailföretag och kunder. Med en utökad förståelse för dessa frågor kan retailvarumärken öka relevansen i sin musikanvändning och möjliggöra att varumärket blir en del i kunders identitetsskapandeprocess. / ABSTRACT Title: Music identities in retail branding: How genre rules form understandings of brand identity Key words: branding, retail branding, sensory marketing, brand identity, identity creation, identity, music, music genres, subculture The purpose of this thesis is to better understand the social ramifications of using music together with retail branding. The key point of interest is how understandings of brand identities are connected to (sub)cultural understandings of music identities. To do this the authors examine two Swedish retail brands, both of whom have clearly defined music profiles, but also have decidedly different target audiences active within decidedly different subcultural realms. To address the dynamic social exchange inherent in identity creation the paper uses both a theoretical brand management framework as well as an ethnological approach. The paper is divided into three areas of interest that address different facets of the branding process in relation to identity. First, how brand identity is communicated and the different communication points where music is used. Second, how brand identity is understood by consumers and how consumers in turn understand music-based brand identities with the help of genre rules. Third, how brand identity helps build relationships, how this is connected to retail brand loyalty and what role music has within these two processes. The authors conclude by presenting a new model for better understanding how the formation of brand identity and individual (sub)cultural identities are interconnected, as well as how these findings can be used by retail brands in the future to better engage target audiences with music.

As a consumer often chooses product or service to satisfy the specific needs or desires. However, there is more often than not several brands that manufacture the same product, which means we also have to choose between these brands before we can calm our needs. This choice is usually an active decision. We choose a brand that we are familiar with, or a brand whose identity appeals to us. The brand thus has a major impact on both consumers' decision-making in connection with the purchase, but also for business success. The brand identity is an important aspect that most will affect the brand's popularity. This identity consists of name, logo, packaging, design and personality, and all the associations that consumers connect to the name itself. Due to this unique identity stands out against other brand and attract consumers. To get an insight into how to work with clear brand images and brand identities we have analyzed two brands' commercials. We have analyzed the brands Norrlands Guld and Mariestads to investigate how brand identity is produced and what differences there are in the petitions of these. Both Mariestads and Norrlands Guld is owned, produced, distributed and marketed by Spendrups Brygeri AB. The interesting thing to look at brands with the same owners is that brands in this context is the extra strong need to differentiate as much attention as possible to not out-compete each other. Previous research revolves around the importance of distinct brands. Essay task was thus to exemplify how work and communication with a clear brand can look. In the final analysis the thesis presents for the various tricks that Spendrups uses to give the consumer an idea of ​​brand identity. All this is analyzed by previous research and theories of consumer culture, marketing and the role of advertising for the brand. / Som konsument väljer man ofta en produkt eller en tjänst för att stilla att visst behov eller begär. Dock finns det allt som oftast flera olika varumärken som tillverkar samma produkt, vilket gör att vi även måste välja mellan dessa varumärken innan vi kan stilla våra behov. Detta val är oftast ett aktivt beslut. Vi väljer nämligen ett varumärke som vi är bekanta med eller ett varumärke vars identitet tilltalar oss. Varumärket har alltså en stor påverkan för både konsumenters beslutsprocess i samband med köp men också för företagens framgång. Varumärkets identitet är en viktig aspekt som i allra högsta grad kommer att påverka varumärkets popularitet. Denna identitet består av namn, logotype, förpackning, design och personlighet samt alla de associationer som konsumenten kopplar till själva namnet. Tack vare denna unika identitet urskiljer sig varumärket gentemot andra samt lockar till sig konsumenter. För att få en inblick i hur man kan arbeta med tydliga varumärkesprofiler och varumärkesidentiteter har vi analyserat två varumärkens reklamfilmer. Vi har analyserat varumärkena Norrlands Guld och Mariestads för att undersöka hur varumärkenas identitet framställs samt vilka skillnader som finns i framställningarna av dessa. Både Mariestads och Norrlands Guld ägs, produceras, distribueras och marknadsförs av Spendrups Bryggeri AB.  Det intressanta med att titta på varumärken med samma ägare är att varumärken i detta sammanhang är i extra stort behov av att skilja sig så mycket åt som möjligt för att inte konkurrera ut varandra. / Ida Svensson

美國每年都有企管顧問公司或是商業雜誌公佈全球最具價值的品牌，例如Interbrand與商業週刊的聯合調查在2004年調查計算各品牌的價值中，可口可樂雄居價值最高的10大全球品牌之首（674億美元），其後是微軟Microsoft（650億美元）、IBM（538億美元）、通用電氣GE（441億美元）、英代爾Intel（335億美元）、迪士尼Disney（271億美元）、麥當勞McDonald（250億美元）、諾基亞Nokia（240億美元）、豐田Toyota（227億美元）以及萬寶路Marlboro（221億美元）。而2004年末2005年初，世界大型企業併購趨熱。甲骨文公司（Oracle) 併購仁科公司(Peoplesoft) 交易總額價值達103億美元、寶潔公司以高達570億美元併購吉列公司和美國西南貝爾通訊公司(SBC)以160億美元收購美國電話電報公司（AT&T)等一系列交易，都充份展現出企業在購併時，品牌價值的重要性。 品牌對於企業而言，不單只是區隔與其他公司的差別，還是一個企業在消費者心中的形象、承諾、品質、經驗的集合體。研華自創立以來便積極朝向自由品牌的建立，所以在今年進入了台灣十大國際品牌，是相當值得雀躍的事。然而，為了讓研華的品牌在未來不只能夠保持前十大，更要在相較於其他品牌的進步更為突出，因此，本研究結合Aaker 與Keller 以及諸位品牌學者提出之架構，試圖釐清分析出在研華科技亮麗的品牌背後，研華採取的品牌識別與品牌打造行銷策略及其所隱含的思維與目的，希望將此經驗以系統性的理論架構做出整理，重新詮釋研華的品牌打造計畫，萃取出品牌經營的關鍵因素與策略，並給予其未來計畫建議。 本研究以研華科技為個案對象，目的共計有以下幾項： 1.釐清研華自我品牌識別(Brand Identity)與顧客對於研華品牌形象(Brand Image)之間的差距，本研究將結合Aaker與Keller等學者之理論加以探討。 2.探討對研華科技品牌打造計畫（Brand Building Program）之內、外部影響因素。 3.透過個案研究的過程，給予研華實質建議，並建立屬於研華的品牌識別系統與品牌打造計畫。 關鍵字： □ 工業電腦 (Industrial PC, IPC) □ 品牌識別 (Brand Identity) □ 品牌形象 (Brand Image) □ 品牌打造計畫 (Brand Building Program)