Studien ämnar undersöka hur fyra klädföretag bygger och stärker sina varumärken för att differentiera sig på en konkurrensutsatt marknad. Klädföretag valdes specifikt då branschen är unik med utmaningar och trender som kan påverka varumärkesbyggandet. Detta undersöks genom att fokusera på centrala begrepp inom varumärkeshantering som exempelvis varumärkesidentitet och differentiering. Målet är att få en djupare förståelse för hur klädföretagen använder sina varumärken för att skapa positiva relationer till sina respektive konsumenter. Forskningsdesignen som genomfördes baseras på fallstudier för att utforska ämnet på djupet. En kvalitativ forskningsmetod antas med en abduktiv ansats, där empiri har insamlats genom intervjuer och dokumentstudier. Metoden användes för att kunna ställa specifika frågor och samtidigt ta hänsyn till respondenternas insikter och erfarenheter inom varumärkesbyggande. Studien visar att klädföretag bygger och stärker sina varumärken genom att applicera säregna metodval som innefattar begreppen varumärkesidentitet, varumärkeskapital och syftesdriven marknadsföring. Företag med en tydlig varumärkesidentitet visar att företagen kan differentiera sig från konkurrenterna, där de kommunicerar sin identitet genom specifika målgrupper, unika produkter och värdefulla fördelar. Det framkommer även att ett starkt varumärkeskapital kan ge företaget flera fördelar, men att det finns en variation i hur företagen uppfattar de olika värdena av varumärkeskapitalet. Studien ger vidare stöd till att den syftesdrivna marknadsföringen har en allt mer betydande roll i dagens samhälle. Detta grundar sig på företagens fokus att möta konsumenternas förväntningar, vilket även till stor del handlar om konsumenters unika behov. Slutsatsen är att de studerade klädföretagens varumärkesbyggande grundas på tydliga löften, differentiering genom mervärde och hög kvalitet. Emotionella kopplingar och anpassning till konsumenternas preferenser framkommer som väsentliga aspekter. Studien visar att hållbarhetsfokus stärker trovärdigheten och skapar långsiktiga relationer. / The study aims to investigate how four clothing companies build and strengthen their brands to differentiate themselves in a competitive market. Clothing companies were specifically chosen as the industry is unique with challenges and trends that can affect branding. This is examined by focusing on central concepts in brand management such as brand identity and differentiation. The goal is to gain a deeper understanding of how clothing companies use their brands to create positive relationships with their respective consumers. The research design conducted is based on case studies to explore the topic in depth. A qualitative research method is adopted with an abductive approach, where empirical evidence has been collected through interviews and document studies. The method was used to be able to ask specific questions and at the same time consider the respondents' insights and experiences in branding. The study shows that clothing companies build and strengthen their brands by applying special method choices that include the concepts of brand identity, brand equity and purpose-driven marketing. Companies with a clear brand identity show that the companies can differentiate themselves from the competition, where they communicate their identity through specific target groups, unique products and valuable benefits. It also appears that a strong brand equity can give the company several advantages, but that there is a variation in how the companies perceive the different values of the brand equity. The study further supports that purpose-driven marketing has an increasingly significant role in today's society. This is based on the companies' focus on meeting consumer expectations, which is also largely about consumers' unique needs. The conclusion is that the branding of the clothing companies studied is based on clear promises, differentiation through added value and high quality. Emotional connections and adaptation to consumer preferences emerge as essential aspects. The study shows that a sustainability focus strengthens credibility and creates long-term relationships.

The following study will examine brand identity to seek to understand how competing large companies – Apple and Samsung – successfully communicate their brand identity in similar or different ways in commercial contexts. The purpose is to investigate how brand identity constructs social groups and individuals through rhetorical identification. Current research regarding brand identity touches primarily on a perspective that presents the individual as someone who tends to associate with companies because of their values. There is, however, still skepticism about how much corporate values govern consumerism and buying behavior. In other words, how much do brands rely on persuasive rhetoric and how much do they rely on rhetorical identification? The research method consists of a visual and multimodal rhetorical analysis together with constitutive rhetoric, which is based on hermeneutic interpretation and a deductive approach. The research material consists of Apple’s and Samsung’s Youtube advertisements regarding their newly launched mobile phones – Apple’s iPhone 13 and Samsung’s Galaxy A-series. The main findings indicate that both Apple and Samsung work actively with brand identity by rhetorically constructing and relating to identities visually, textually and multimodally. Apple focuses more on emotions regarding their product whilst Samsung focuses more on the quality of their product.

Denna forskning undersöker rollen som varumärkeskommunikation på sociala medier har för ett nystartat företag och att förstå hur varumärkeskärlek kan skapas och utvecklas hos konsumenter. Genom att tillämpa teorierna varumärkeskapital och relationsmarknadsföring utifrån tre koncept inom marknadsföring, kan forskningen fokusera på att förstå hur konsumenterna interagerar med ett nystartat företag. Detta gjordes utifrån en kvalitativ ansats med universitetsstudenter för att diskutera deras uppfattning och upplevelser av det nystartade företaget Temu samt andra företag och varumärken. Resultaten visar att varumärkeskommunikation har en stor påverkan på sociala medier för hur det interagerar och engagerar kunder. Trots att respondenterna inte uttryckligen förklarar deras känslor gentemot varumärken visar datainsamlingen på indikationer för vad som uppskattas hos andra varumärken. Transparent kommunikation, brett sortiment och ömsesidig relation mellan företag och kunder är det som betonades vara betydelsefulla för att bygga och skapa relationer där möjligheten för varumärkeskärlek därefter kan utvecklas. Forskningen bidrar till förståelsen om hur nystartade företag kan använda varumärkeskommunikation på sociala medier för att etablera och stärka relationer med sina kunder för att utveckla varumärkeskärlek. / This research examines the role of brand communication on social media for a start-up company and to understand how brand love can be created and developed in consumers. By applying the theories of brand equity and relationship marketing to three marketing concepts, the research is able to focus on understanding how consumers interact with a start-up. This was done using a qualitative approach with university students to discuss their perceptions and experiences of the start-up Temu and other companies and brands. The results show that brand communication has a significant impact on social media in how it interacts and engages consumers. Although participants did not explicitly declare their feelings towards brands, the data collection shows indications of what was appreciated in other brands. Transparent communication, wide product range and mutually beneficial relationship between companies and customers are what were emphasized as important to build and create relationships where the possibility of brand love can develop. This research contributes to the understanding of how start-ups can use brand communication on social media to establish and strengthen relationships with their customers to develop brand love.

Tesis por compendio / [ES] Actualmente nos encontramos rodeados de un sinfín de mensajes y estímulos visuales que cambian a un ritmo frenético que requieren de interactividad de forma inmediata. En este contexto, las empresas, organizaciones e instituciones se ven obligadas a trabajar su propia imagen y comunicación de forma eficaz, desde la disciplina de la identidad visual corporativa. También las organizaciones no gubernamentales (ONG) se han sumado a esta dinámica impulsadas por el aumento de la competencia en el sector y la necesidad de recabar recursos que les permitan continuar con su labor. El presente trabajo se sitúa en el marco de la identidad visual corporativa de las ONG españolas, bajo el contexto que desde 2015 señala a las instituciones y a los individuos un reto universal hacia la mejora de la vida: los Objetivos de Desarrollo Sostenible de la Agenda 2030. En este escenario se proponen dos objetivos generales: analizar y valorar la situación actual de las marcas y generar propuestas de mejora en el campo del diseño y la gestión de la marca. Para ello, con el binomio marca y ONG como eje central, se ha desarrollado un modelo sistémico para el diseño y creación de una marca, se ha evaluado la eficacia de las marcas tanto de los nombres de marca a partir de criterios lingu¿ísticos como de su aspecto formal, se ha analizado el uso de la marca como imagen de perfil en redes sociales y se ha estudiado la utilización y viabilidad de los manuales de identidad visual corporativa como instrumento de coordinación del uso de la marca. Los resultados muestran que las ONG españolas presentan, en general, un cumplimiento insuficiente de los criterios de eficacia de una identidad visual, tanto desde el punto de vista del nombre y marca gráfica como por la gestión y aplicación a diferentes soportes. Por todo ello se plantean una serie de recomendaciones para mejorar la eficacia del diseño, uso y gestión de la identidad visual corporativa de las marcas de las ONG que permitan aumentar la eficacia de su comunicación corporativa y de sus actuaciones en el ámbito solidario. / [CAT] Actualment ens trobem envoltats d'una infinitat de missatges i estímuls visuals que canvien a un ritme frenètic que requereixen d'interactivitat de forma immediata. En aquest context, les empreses, organitzacions i institucions es veuen obligades a treballar la seva pròpia imatge i comunicació de forma eficaç, des de la disciplina de la identitat visual corporativa. També les organitzacions no governamentals (ONG) s'han sumat a aquesta dinàmica impulsades per l'augment de la competència en el sector i la necessitat de recaptar recursos que els permeten continuar amb la seua tasca. El present treball es situa en el marc de la identitat visual corporativa de les ONG espanyoles, baix el context que des de 2015 assenyala a les institucions i als individus un repte universal cap a la millora de la vida: els Objectius de Desenvolupament Sostenible de l'Agenda 2030. En aquest escenari es proposen dos objectius generals: analitzar i valorar la situació actual de les marques i generar propostes de millora en el camp del disseny i la gestió de la marca. Per a això, amb el binomi marca i ONG com a eix central, s'ha desenvolupat un model sistèmic per al disseny i creació d'una marca, s'ha avaluat l'eficàcia de les marques tant dels noms de marca a partir de criteris lingu¿ístics com del seu aspecte formal, s'ha analitzat l'ús de la marca com a imatge de perfil en xarxes socials i s'ha estudiat la utilització i viabilitat dels manuals d'identitat visual corporativa com a instrument de coordinació de l'ús de la marca. Els resultats mostren que les ONG espanyoles presenten, en general, un compliment insuficient dels criteris d'eficàcia d'una identitat visual, tant des del punt de vista del nom i marca gràfica com per la gestió i aplicació a diferents suports. Per tot això es plantegen un seguit de recomanacions per millorar l'eficàcia del disseny, ús i gestió de la identitat visual corporativa de les marques de les ONG que permeten augmentar l'eficàcia de la seua comunicació corporativa i de les seues actuacions en l'àmbit solidari. / [EN] Currently we are surrounded by endless messages and visual stimuli that change at a frenetic pace that require immediate interactivity. In this context, companies, organizations and institutions are forced to work theirb own image and communication effectively, from the discipline of corporate visual identity. Non-governmental organizations (NGOs) have also joined this dynamic driven by increased competition in the sector and the need to raise resources to enable them to continue their work. This work is situated within the framework of the corporate visual identity of Spanish NGOs, in the context that since 2015 indicates to institutions and individuals a universal challenge towards the improvement of life: the Sustainable Development Goals of the 2030 Agenda. In this scenario, two general objectives are proposed: to analyze and assess the current situation of the brands and to generate proposals for improvement in the field of brand design and management. To do this, with the brand and NGO binomial as the central axis, a systemic model for the design and creation of a brand has been developed, the effectiveness of brands has been evaluated, both of brand names based on linguistic criteria and their formal aspect, the use of the brand as a profile image in social networks has been analyzed and the use and viability of corporate visual identity manuals as an instrument for coordinating the use of the brand have been studied. The results show that Spanish NGOs manifest, in general, insufficient compliance with the criteria for the efficacy of a visual identity, both from the point of view of the name and graphic brand and by the management and application to different media. For all these reasons, a series of recommendations are made to improve the effectiveness of the design, use and management of the corporate visual identity of NGO brands that allow for greater efficiency in corporate communication and actions in the field of solidarity. / Tarazona Belenguer, N. (2020). Identidad visual corporativa en las ONG: valoración del estado actual y propuestas de desarrollo futuro [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/158738 / Compendio

In recent years there has been an increase in the usage of social media. This trend coincided with the increase in promotion via influencers and with overall growth in public interest in health and fitness. This has led to an opportunity for new marketing strategies, namely influencer marketing. Through empirical observations we have identified early adopters of the influencer marketing strategy growing exponentially, especially in the sports wear fashion industry where relatively young companies have taken market share from bigger companies. Literature has shown influencer marketing to be beneficial to target customer segments efficiently and cheaper compared to traditional means of marketing. Hence, the purpose of this study is to examine how companies in the sportswear fashion industry use influencer marketing, how influencer marketing affects the consumers buying process and post-purchase behavior. By analyzing various factors of influencer marketing and the customer journey we have gained valuable insights into the interaction dynamics between companies, influencer and consumers and into what constitutes a successful influencer marketing campaign. In order to conduct this study, a theoretical framework has been designed centered on theories about influencer marketing, consumers' journey and brands. The study has used a qualitative method where 8 semi-structured in-depth interviews with industry representatives have been carried out. The respondents come from four different sportswear fashion brands and are well versed in this subject. The authors have considered all ethical aspects and made sure that non-identifying information is included that can be traced or linked back to the respondents. The interviews were conducted via Zoom and over the phone and the authors chose to do a thematic analysis to answer the research question: How do brands use social media influencers to affect consumers' journey within the sportswear fashion? The results from this study indicate that brands can use social media influencers to influence consumers' journey in sportswear fashion. The biggest and foremost reason brands can influence the consumer journey is the choice of influencers. A developed model from empirical data and analysis has been created to explain this process. The model shows how brands start by choosing an influencer, what factors influence the choice, then who the influencer should be and the desired characteristics, and finally how influencers affect consumers, how consumers react and the relationship between all parties.

This bachelor thesis is conducted as a Minor Field Study (MFS) in Sri Lanka, funded by the Swedish International Development Cooperation Agency (SIDA). The tourism industry have become a key factor for economic growth in several developing countries. A section of branding which refers to branding of a whole country is place branding. Place branding is seen as a complex process which involves multiple parts of the country. In order to ease for brand managers and to develop the theory of place branding, Hanna and Rowley (2011) have developed a new model of place branding. The model is named the Strategic place brand management model (SPBM- model) and consists of components which are argued to be essential parts in the process of branding a place. Developing countries have a need for place branding practices in order to create economic growth. The SPBM-model could therefore be a useful contribution to the research field of place branding in developing countries. The research questions of this research was therefore firstly to see how Sri Lanka work with the components in the SPBM-model, and second to find out which components in the SPBM-model that can be seen as important based on Sri Lankan conditions. This to answer the purpose of this thesis: explore how the SPBM-model can be applied on the process of branding Sri Lanka. The study was made through a case study of the developing country of Sri Lanka. In order to gain data, seven semi-structured interviews were conducted with officials working with branding Sri Lanka as a tourism destination. By putting the SPBM-model on the Sri Lankan place branding process it can be interpreted that all components are tightly connected to each other, and some parts seems to be more important for Sri Lanka then others. If Sri Lanka put more time and effort in the three components of infrastructure, stakeholders and evaluation, also the other six components of the SPBM-model (identity, brand experience, WOM, architecture, communication andarticulation) indirect will be affected in a positive way.

Organizacijos, norinčios pasiekti geresnių rezultatų rinkoje nei konkurentai, turi įgyti ir išlaikyti tam tikrą unikalumą, kurio negalima imituoti, ir kuris suteiktų konkurencinį pranašumą. Vienu iš tokių sunkiai imituojamų išteklių yra organizacijos prekės ženklas ir organizacijos įvaizdis. Organizacijos socialinė atsakomybė taip pat tampa vis svarbesniu konkurenciniu pranašumu. Darbo objektas – organizacijos prekės ženklas, įvaizdis ir socialinė atsakomybė. Darbo tikslas – teoriškai pagrįsti ir empiriškai patikrinti organizacijos prekės ženklo ir įvaizdžio sąsajas socialinės atsakomybės aspektu TEO LT, AB pavyzdžiu. Darbo uždaviniai: 1. Atskleisti organizacijos prekės ženklo sampratą, pristatant jo identiteto elementus; 2. Identifikuoti ir apibendrinti organizacijos vidinio ir išorinio prekės ženklo identiteto elementus, pagrindžiant jų suderinamumą; 3. Atskleisti organizacijos socialinės atsakomybės konceptualiąją esmę; 4. Identifikuoti ir apibendrinti veiksnius, turinčius įtakos organizacijos įvaizdžiui; 5. Parengti organizacijos prekės ženklo ir įvaizdžio sąsajų socialinės atsakomybės aspektu struktūrinį modelį; 6. Remiantis apibendrintomis metodologinėmis nuostatomis, atlikti organizacijos prekės ženklo ir įvaizdžio sąsajų socialinės atsakomybės aspektu empirinį tyrimą ir apibendrinti jo rezultatus. 7. Empiriškai patikrinti organizacijos prekės ženklo ir įvaizdžio sąsajų socialinės atsakomybės aspektu struktūrinį modelį TEO LT, AB pavyzdžiu. Atlikus tyrimą, nustatyta... [toliau žr. visą tekstą] / Organizations that want to achieve better results than its competitors in the market must acquire and maintain a uniqueness that cannot be imitated, and which provide a competitive advantage. One of these difficult imitated sources is corporate brand and image. Corporate social responsibility becomes increasingly important competitive advantage, too. The object of the graduation paper is the corporate brand, image and social responsibility. The purpose of the graduation paper is to justify theoretically and to prove empirically the relations between corporate brand and image by the aspect of the social responsibility with example of “TEO”. The tasks of this graduation paper: 1. To show the concept of the corporate brand, introducing elements of identity. 2. To identify and summarize the elements of internal and external corporate brand identity, proving their compatibility. 3. To show the conceptual essence of the organization‘s social responsibility. 4. To identify and summarize the factors those influence the corporate image. 5. To compose the theoretical model of the relations between corporate brand and image by the aspect of the social responsibility. 6. Using summarized methodological altitudes to make an empirical research of the relations between corporate brand and image by the aspect of the social responsibility and to summarize the findings of the research. 7. To test empirically theoretical model of the relations between corporate brand and image by the aspect of... [to full text]

Servicelandskapet och dess utformning där företagets tjänst produceras och konsumeras har kommit att bli allt viktigare ur ett marknadsföringsperspektiv. Detta då platsen kan användas för att skapa positiva upplevelser för slutkunderna, och samtidigt fungera som en effektiv kommunikationskanal för att förmedla varumärket. Syftet med studien är därmed att generera kunskap till ämnesområdet varumärkeskommunikation, genom att undersöka hur arkitekt-och designbyråer, på uppdrag av tjänsteföretag, strategiskt planerar utformningen av servicelandskap för att stärka kundens varumärke. För att undersöka detta har en kvalitativ ansats tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att en grundförutsättning för att arkitekt-och designbyråerna ska kunna förmedla en representativ bild av varumärket är att de bildar sig en förkunskap kring företaget och dess varumärke. Det har även framkommit att flera strategier kombineras vid planering av servicelandskapets utformning. Där upplevelsen och dess påverkan genom stimulering av sinnen, samt upprepning av företagets visuella uttryck och budskap i den rumsliga miljön visat sig vara viktiga strategier för att kunna stärka ett varumärke i servicelandskapet. / The servicescape and its design, where the company's services are produced and consumed, have become increasingly important from a marketing perspective. One reason is that the place can be used to create positive experiences for the guests, while also serving as an effective communication channel to communicate the brand. The aim of the study is therefore to generate knowledge in the field of brand communication, by exploring how architect-and design agencies, on behalf of service companies, strategically plan the design of the servicescape to strengthen the customer's brand. To explore this, a qualitative approach has been applied in form of semi-structured interviews. The results of the study show that one essential condition for the architect-and design agencies to be able to communicate a representative image of the brand, is that they gain an informed understanding of the company and its brand. It has also been found that several strategies are combined when planning the design of the servicescape. The experience and its influence through stimulation of the senses, as well as repetition of the company's visual expressions and messages in the spatial environment, have been found as important strategies for strengthening a brand in the servicescape.

Purpose: The purpose of this study is to do a brand survey of Metro in Karlstad. The study will originate from the terms ”brand identity” and ”brand associations”, where the brand identity is the organization’s desired view of the brand, and the brand associations define the associations held by the consumers. Issues: What is Metro’s brand identity? What are the brand associsations of Metro in Karlstad? How well do the brand identity and the brand associations correspond? Theoretical framework: The study is done from the perspective of media and communication studies, where the theoretical terms are defined from literature regarding brands. Method: The study is carried out using a qualitative document analysis, interviews, and a quantitative survey. The document analysis was made on Metro’s own documents regarding values and target audience. The interviews were carried out with three interviewees from the organization of Metro. The survey was made as a group survey with 200 respondents where eight were removed as they did not qualify for the target audience. Results: The qualitative studies showed that the brand identity towards Metro’s readers is simple. Metro’s desire is that the the newspaper is seen as free, accessible, and that it summarizes the news. The survey showed that the readers of Metro in Karlstad choose Metro because it is free and accessible. They also gave Metro a good grade regarding summarizing of news. Conclusions: Metro keeps their brand identity towards readers simple, as the brand awareness is high and thereby don’t need a complex brand identity. The readers choose Metro because it’s free and accessible, and also think that Metro summarizes the news well. This is exactly what Metro wants to accomplish, and do so by keeping the brand identity simple. The correspondence between brand identity and brand associations is strong, and thereby contributes to a strong brand for Metro. Keywords: Metro, free newspaper, brand survey, brand identity, brand associations, brand, customer perceived value, brand positioning, brand equity, brand awareness. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en varumärkesundersökning på gratistidningen Metro i Karlstad. Undersökningen sker utifrån profil och image, där profilen är ledningens syn på hur varumärket ska se ut och imagen hur publiken uppfattar varumärket. Frågeställningar: Hur ser profilen ut för Metro? Hur ser imagen ut för Metro i Karlstad? Hur väl stämmer profil och image överens? Teoretiskt ramverk: Undersökningen genomförs ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv, där begreppen profil och image definieras utifrån litteratur om varumärken. Metod: Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ dokumentanalys, samtalsintervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning. Dokumentanalysen gjordes på Metros egna dokument rörande värderingar och målgrupp. Intervjuerna skedde med tre respondenter från Metros organisation. Enkätundersökningen genomfördes som en typ av gruppenkät med 200 respondenter där åtta plockades bort på grund av att de inte tillhörde målgruppen. Resultat: De kvalitativa undersökningarna visade att Metro har en enkel profil mot sina läsare. De vill att tidningen ska ses som gratis, lättillgänglig och nyhetssammanfattande. Enkätundersökningen visade att Metros läsare i Karlstad väljer tidningen för att den är gratis och lättillgänglig. Läsarna gav också ett bra betyg gällande nyhetssammanfattandet. Slutsatser: Metro håller profilen mot läsare enkel, då de har en hög varumärkeskännedom och inte behöver någon komplex profil. Läsarna väljer Metro för att den är just gratis och lättillgänglig och tycker även att tidningen sammanfattar nyheter bra. Detta är just det Metro vill åstadkomma och gör det genom att hålla profilen enkel. Överensstämmelsen mellan profil och image är därför stark och bidrar till ett starkt varumärke för Metro. Nyckelord: Metro, gratistidning, varumärkesundersökning, profil, image, varumärke, customer perceived value, positionering, brand equity, varumärkeskännedom.

CIS目前一般譯為企業識別系統，或者稱為企業形象戰略。許多研究認為CIS即企業識別系統是一個社會組織(企業)為了塑造組織(企業)形象，透過統一的視覺識別設計，運用整體傳達溝通系統，將組織(企業)的經營理念、企業文化和企業經營活動的信息傳遞出去，以凸顯組織(企業)的個性和精神，與社會公眾建立雙向溝通的關係，從而使社會公眾產生認同感和共同價值觀的一種戰略性的活動和職能。 本研究之目的即在針對企業識別系統改變過程中有關行銷、推廣傳播此兩方面之手段、工具做一回顧與整理，並對視覺設計與企業理念協同發揮，做一實證的引申。並以類似相關企業做相互對照，希望能找出其間之關聯與比較，藉以收鑑往知來之功，作為後繼有志推動CIS的企業的實務參考。 繼企業識別之外，品牌對於企業而言，不單只是區隔與其他公司的差別，而應為一個企業在消費者心中的形象、承諾、品質、經驗的集合體。 採取的品牌識別與品牌打造行銷策略及其所隱含的思維與目的，是希望將此經驗以系統性的理論架構做出整理，重新詮釋品牌打造計畫，萃取出品牌經營的關鍵因素與策略，並給予其未來計畫建議。 「企業公民責任」，進入21世紀人們對企業的期望，已經不僅僅是解決就業、賺取利潤和繳納稅收的功能，人們更希望企業能有效地承擔起推動社會進步、關心環境和生態、扶助社會弱勢群體、參與社區發展、保障員工權益等一系列社會問題上的責任和義務。對於企業來說，經濟效益固然重要，但同時更應承擔相對的社會責任。一家真正成功的企業，應該在創業的同時心繫社會，擁有強烈的社會責任感。因此要促進社會和諧發展，強化企業的社會責任尤為必要。 在一連串的評比與對照兩家國際級航空公司面臨困境均極為相似的種況之下，在長達十年觀察的各項表現評比，雖互有擅長，但其獲利表現卻呈現極大的差異值得深究，依本研究長期工作所接觸之資訊、親身體驗與近距觀察，公司內部之「企業公民責任」氛圍是一重要關鍵因素，是決定內外部客戶滿意與獲利豐碩與否的重要指標。