<p>Vi har gjort en kvalitativ undersökning med explorativ ansats, av ledarskapet inom Ängelholms brandstation. Materialet grundar sig på fyra intervjuer samt två observationsdagar. Vi har valt att se på hur organisationen, kulturen och ledaren påverkar varandra, men också hur man som ledare väljer ledarstil beroende på situationen. Utöver detta har vi nuddat vid de krafter och de premisser som möjliggör en större förändring i organisationen. De teorier vi har använt är Alvessons organisationskultur samt Philipsons teori om värden. Vi lyfter fram Hersey och Blanchards modell över situationsanpassat ledarskap samt förklarar auktoritär, demokratisk samt laissez faire (låt gå) ledare. För att kunna förstå ledarens komplexa situation vid beslut under stress har vi använt oss av teorin kognitiva resurser och till sist förklaras auktoritetsbegreppet. Vår frågeställning lyder därmed:</p><p>Hur påverkar organisationskultur och ledarskap varandra i en organisation?</p><p>Som ett resultat av undersökningen kan vi se hur brandstationen har genomgått en förändring från ett auktoritärt styre till ett situationsanpassat ledarskap. Men det är inte enbart ledarskapet som har förändrats utan även organisationskulturen. En förändring kan ske först när flera villkor för förändring är uppfyllda. Det hade blivit gynnsamt för en förändring vilket medgav nya tankar och idéer. Stationen har genomgått radikala förändringar från en hierarkisk och auktoritär struktur till en platt organisation där brandmännen idag har egna ansvarsområden. På utryckning lever ändå den auktoritära ledarstilen kvar, men med en ny lyhördhet. Nya ledare inom organisationen har påskyndat förändringarna i organisationskulturen. Den har blivit mer tillåtande, vilket blir synligt i en respekt för varandras olikheter, känslor och åsikter. Idag bryr man sig mer om varandra och man ger varandra feedback. </p><p>Vår undersökning visar hur pass komplext det är att få till en förändring och vilka krafter som måste till för att få till stånd en hållbar förändring som går ned på djupet av organisationen Fastän organisationskulturen är förändrad lever fortfarande delar av den gamla kulturen kvar som en essens från förr, värden som man fortsätter att reproducera och upphöja som viktiga.</p>

Vi har gjort en kvalitativ undersökning med explorativ ansats, av ledarskapet inom Ängelholms brandstation. Materialet grundar sig på fyra intervjuer samt två observationsdagar. Vi har valt att se på hur organisationen, kulturen och ledaren påverkar varandra, men också hur man som ledare väljer ledarstil beroende på situationen. Utöver detta har vi nuddat vid de krafter och de premisser som möjliggör en större förändring i organisationen. De teorier vi har använt är Alvessons organisationskultur samt Philipsons teori om värden. Vi lyfter fram Hersey och Blanchards modell över situationsanpassat ledarskap samt förklarar auktoritär, demokratisk samt laissez faire (låt gå) ledare. För att kunna förstå ledarens komplexa situation vid beslut under stress har vi använt oss av teorin kognitiva resurser och till sist förklaras auktoritetsbegreppet. Vår frågeställning lyder därmed: Hur påverkar organisationskultur och ledarskap varandra i en organisation? Som ett resultat av undersökningen kan vi se hur brandstationen har genomgått en förändring från ett auktoritärt styre till ett situationsanpassat ledarskap. Men det är inte enbart ledarskapet som har förändrats utan även organisationskulturen. En förändring kan ske först när flera villkor för förändring är uppfyllda. Det hade blivit gynnsamt för en förändring vilket medgav nya tankar och idéer. Stationen har genomgått radikala förändringar från en hierarkisk och auktoritär struktur till en platt organisation där brandmännen idag har egna ansvarsområden. På utryckning lever ändå den auktoritära ledarstilen kvar, men med en ny lyhördhet. Nya ledare inom organisationen har påskyndat förändringarna i organisationskulturen. Den har blivit mer tillåtande, vilket blir synligt i en respekt för varandras olikheter, känslor och åsikter. Idag bryr man sig mer om varandra och man ger varandra feedback. Vår undersökning visar hur pass komplext det är att få till en förändring och vilka krafter som måste till för att få till stånd en hållbar förändring som går ned på djupet av organisationen Fastän organisationskulturen är förändrad lever fortfarande delar av den gamla kulturen kvar som en essens från förr, värden som man fortsätter att reproducera och upphöja som viktiga.

Räddningstjänsten har under lång tid kännetecknats av en homogen organisation med en utpräglad manlig jargong. 1997 påbörjade räddningstjänsten sitt jämställdhetsarbete på uppdrag från regeringen. Arbetet med jämställdhet har kantats av motstånd och fördomar från både allmänheten och inom räddningstjänst. Genom tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med kvinnor som examinerats från brandmansutbildningen, Skydd mot olyckor(SMO), ger uppsatsen en inblick i hur jämställdhetsarbetet inom räddningstjänsten har utvecklats fram till i dag. Resultatet visar att kvinnorna i studien upplever en attitydförändring mot kvinnliga brandmän både bland allmänheten och på brandstationerna. De flesta informanterna i studien upplever att SMO utbildningen och brandmannarollen ger motsvarande utvecklingsmöjligheter oavsett kön. De kvinnor som arbetar som heltidsbrandmän har ökat från att det helt saknades kvinnor som arbetade som heltidsbrandmän 1997 till att år 2013 innefattas av 170 stycken. En grund till ökningen anses vara SMO utbildningen, som startade hösten 2003. SMO utbildningen öppnar dörrarna församtliga personer som vill utbilda sig till brandman. Andra betydande faktorer har bland annat innefattats av utveckling av de fysiska rekryteringstesterna och stöd från chef och arbetskollegor. Varje kommun har mandat att själva bestämma sitt antagningsförfarande.Detta kan vara en bidragande orsak till att jämställdhetsarbetets skiljer sig åt i landat.

Hur kommer det sig att en organisation som brandmannakollektivet uppvisar en så låg kvinnorepresentation bland sina brandmän när andra organisationer med samma eller liknande förutsättningar, som polis och militär, uppvisar bättre resultat? Vad kan förklara den låga kvinnorepresenationen i den Svenska räddningstjänsten?Vi har i denna uppsats försökt förklara problemet med hjälp av nyinstitutionella teorier, så som homogenitet på organisationsfältet (isomorfismer) och professionens legitimitetssträvan genom omvärlden. Vi menar att det inte räcker att hitta och förklara institutionella faktorer och därmed en förändringströghet, med enbart isomorfismer eller enbart professionens legitimitetssträvan. De måste sättas i en relation till varandra.Det vi fann var att räddningstjänsten inte söker sin professionella legitimitet genom styrning från lagar och regler, och att denna ignorans skapar en norm på organisationsfältet. Ignoransen är en konsekvens av svag styrning från andra aktörer i organisationsfältet samt obefintlig granskning. Vi fann också att räddningstjänsten förvaltar och upprätthåller den norm som samhället har på brandmannen, som manlig och stark, genom att återkommande luta sig mot fysiska krav. Vi fann också att vinnande koncept var imitationslegitima på organisationsfältet.Jämställdhetslagar får svårt att få fäste i organisationen då det är vedertaget att inte anamma lagar om den inte faller inom normen för räddningstjänstens styrning. Inte heller kommer den att anammans så länge man förvaltar den norm om manlighet och styrka då den motsäger sig den normbild som professionen legitimerar sig med gentemot omvärlden. Enda gången man kan bryta de institutionella mönstena är genom ett vinnande koncept. Om en station med jämn könsfördelning uppvisar ett bättre eller effektivare resultat kommer detta med största sannorlikhet att spridas.

Studiens syfte var att undersöka upplevelser av arbetstillfredsställelse hos brandmän. Forskningen om brandmän har i ringa omfattning fokuserat på hälsofrämjande faktorer inom yrket och det finns begränsat med kvalitativ forskning kring arbetstillfredsställelse hos brandmän. För denna studie användes därför en kvalitativ metod. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer av tio brandmän verksamma inom heltidsstyrkan på en brandstation i Norge. Intervjuerna analyserades enligt en fenomenografisk ansats, för att kvalitativt undersöka olika upplevelser av fenomenet arbetstillfredsställelse. Studien visade att olika faktorer inom den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön har betydelse för arbetstillfredsställelse hos brandmän. De intervjuade brandmännen upplevde arbetet som meningsfullt och uttryckte att de ser fram emot att gå till jobbet. Lärande och säkerhet i arbetet relaterades till arbetstillfredsställelse, liksom tydliga krav och gemensamma strukturer i arbetet. Gemenskapen på arbetsplatsen kopplades till arbetstillfredsställelse, speciellt lyftes stödet från kollegor fram som viktigt. Brandmännen upplevde arbetstillfredsställelse genom styrning och stöd från ledare, men olika ledaregenskaper beskrevs som viktiga och det betonades att ledarskapet måste anpassas till situationen. Arbetstillfredsställelse vid operativt arbete relaterades till att vara förberedd inför händelser, att samarbetet vid insatser fungerar och att det ständigt dyker upp nya utmaningar som måste hanteras. Resultaten från denna studie kan understödja det hälsofrämjande arbetet på brandstationen där studien har genomförts och inom andra jämförbara verksamheter. / The purpose of this study was to examine experiences of job satisfaction among firefighters. The previous research on health-promoting factors within the fire service is scarce and there is limited qualitative research on job satisfaction among firefighters. A qualitative method was subsequently used for this study. Data were collected through semi-structured interviews with ten full-time firefighters at a fire station in Norway. The interviews were analyzed using a phenomenographic approach, to qualitatively examine different experiences of the phenomenon of job satisfaction. The study showed that various factors within the psychosocial and organizational work environment are of relevance to job satisfaction among firefighters. The interviewed firefighters experienced their work as meaningful and looked forward to going to work. Learning and safety at work, as well as clearly defined requirements and shared structures within the organization were related to their job satisfaction. The firefighters experienced job satisfaction through support from colleagues and leaders. Job satisfaction in operational work was related to preparedness, cooperation and coping with new challenges. The results from this study may support the health-promotion efforts at the fire station where the study was carried out, as well as in other comparable organizations.

Bakgrund: Många arbetsmiljöproblem kretsar kring psykosociala faktorer. Relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd har betydelse för hälsan. Riskökning för psykiskt lidande ses när både lågt socialt stöd och låg kontroll upplevs. Arbetstid och bristande kontroll har visat samband med bl.a. gastrointestinala problem och sömnstörningar. Brandpersonal har ett farligt yrke och inom brandmannayrket finns många stressorer som påverkar hälsan. Få studier finns gällande brandpersonals upplevelse av krav, kontroll och stöd kopplat till stressrelaterade symtom i arbetet. Det är betydelsefullt att undersöka förekomst av detta, då ohälsa kan få konsekvenser för individen, arbetsgruppen och hela samhället. Syfte: Kartlägga förekomst av stressrelaterade symtom och samband med krav, kontroll och socialt stöd hos brandpersonal i Sverige. Metod: Studien var en del av en tvärsnittsundersökning gällande brandpersonals hälsa där 476 personer deltog. Korrelationsanalyser med Spearmans korrelationskofficient utfördes. Resultat: Låg förekomst av sömn- och magbesvär sågs hos brandpersonalen. Samband påvisades där krav och socialt stöd korrelerade med sömnbesvär och magbesvär. Sömnbesvär och magbesvär korrelerade signifikant. Kön korrelerade med magbesvär. Konklusion: Förekomsten av mag- och sömnbesvär var låg och deltagarna mådde relativt bra. Vidare forskning kring friskfaktorer hos brandpersonal samt fler studier med andra variabler jämfört med krav, kontroll och stöd behövs. / Background: Many health and safety problems revolve around psychosocial factors. The relationship between demand, control and social support affect our health. Increased risk for mental suffering exists when low social support and low control is experienced. Working hours and lack of control can be associated with gastrointestinal- and sleeping problems. Firefighters have a dangerous occupation and many stressors affect the firefighter´s health. Few studies have investigated demand, control and support linked to stress-related symptoms at work for firefighters, it is important to investigate this though it may affect the individual, workgroup and society. Purpose: Identify occurrence of stress related symptoms and their relationship with demand, control and social support in Swedish firefighters. Method: The study was part of a cross-sectional study of firefighter's health, 476 people attended. Correlation analyzes with Spearman's korrelationskofficiens was performed. Results: Low prevalence of sleep- and stomach problems was seen. Correlation was found where demand and social support correlated with sleep- and stomach problems. Sleep- and stomach problems correlated significantly. Gender and stomach problems also correlated. Conclusion: The incidence of sleep- and stomach problems was low and participants felt relatively good. Further research on health factors of firefighters and more studies with other variables compared with demand, control and support is needed.

Brandmansyrket har under lång tid varit mansdominerat, trots att antalet kvinnor inom yrket har ökat går det än idag att se en tydlig skillnad mellan antalet kvinnliga respektive manliga brandmän. Med grund i denna problematik har denna studie syftat till att undersöka kvinnliga brandmäns upplevelser av kulturen i ett mansdominerat yrke. Studien har utgått ifrån frågeställningarna “Påverkas kulturen på arbetsplatsen av att det är ett mansdominerat yrke?” samt “Hur upplever kvinnliga brandmän att arbeta i ett mansdominerat yrke?”. För att undersöka detta har empiri samlats in genom kvalitativa intervjuer med nio kvinnliga brandmän. Med hjälp av Raewyn Connells teori om genusrelationer och hegemonisk maskulinitet samt Erving Goffmans begrepp taktfullhet, har det insamlade materialet analyserats. Intervjuerna har bidragit med förståelse för de kvinnliga brandmännens upplevelser av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Resultatet har visat att de kvinnliga brandmännen har en positiv inställning till att arbeta i ett mansdominerat yrke samt att det har skett förändring i kulturen, men belyser vikten av en fortsatt utveckling av jämställdhetsarbetet. / For a long time firefighter has been a male dominated profession. Even though the number of female firefighters has increased there is still a distinct difference between the amount of female- and male firefighters. Based on this problem this study aimed to examine female firefighters experience of the culture in a male dominated profession. The framing questions of the study was ”Does the fact that it is a male dominated profession affect the culture in the workplace?” and ”How does female firefighters experience working in a male dominated profession?”. The study is of qualitative character and the empirical material has been collected through nine qualitative interviews with female firefighters. The empirical material has been analysed using Raewyn Connells Theory of gender realisations and hegemonic masculinity, as well as Erving Goffmans concept Tact. The interviews has contributed with understanding of the female firefighters experience of working in a male dominated profession. The results has shown that female firefighters has a positive attitude towards working in a male dominated profession and their experience is that there has been a change in the culture. Despite that they also highlight the importance of continued development of gender equality work.