Spelling suggestions: "subject:"bredda"" "subject:"breddas""
1 |
Förskollärarstudenters erfarenheter och upplevelser av undervisning och utbildning i relation till breddad rekryteringAndersson, Jenny January 2024 (has links)
Syftet med den här masteruppsatsen i didaktik var att studera vad studenter på förskollärarprogrammet uttrycker om sina erfarenheter av undervisning och utbildning i relation till breddad rekrytering. Även hur studenterna positionerade sig i relation till andra studenter och sin utbildning har analyserats. Det är studenter med utländsk bakgrund och studenter med funktionsnedsättning som deltagit i studien. Med en socialkonstruktionistisk ansats och genom en tematisk analys framträdde ett antal teman som utgörs av sociala processer. Resultaten visade att det finns likheter men också skillnader mellan dessa båda studentgruppers förståelser och erfarenheter. När resultaten diskuteras blir det tydligt att sociokulturella komponenter, exempelvis lagstiftning och riktlinjer för särskilt stöd eller avsaknad av dessa, kan ha betydelse för studenternas erfarenheter av sin utbildning och hur de positionerar sig i förhållande till utbildningen och andra studenter.
|
2 |
"Jag är inte uppvuxen med att alla går på högskolan och att det är en självklarhet" : - En intervjustudie om hur studenter resonerar kring valen till högskolanSeverin, Fanny January 2015 (has links)
Antalet studenter har under de senaste 10 åren expanderats inom Sveriges högskolor och universitet. Bland dessa studenter råder en kraftig underrepresentation av icke-traditionella studenter. De åtgärder regeringen vidtagit i syfte att bredda rekryteringen har resulterat i att studenter från samtliga samhällsgrupper har ökat, vilket har reducerat utjämningseffekten. Studiens syfte är att undersöka vad icke-traditionella anser påverkat dem inför valet av lärosäte och program. Studiens deltagare är fem icke-traditionella studenter vars föräldrar är lågutbildade. Dessa deltagare har intervjuats under semistrukturerade intervjuer. För att analysera deltagarnas utsagor har Bourdieus begreppsapparat används som analysverktyg. Begreppen har bringat förståelse för hur deltagarnas tillgångar och inneboende egenskaper har påverkat deras val. Resultatet visar att deltagarna valt lärosäte baserat på den geografiska närheten samt möjlighet till bostadsgaranti och önskad programinriktning. Deltagarnas program har valts efter intresse, möjligheter till vidareutbildning, omfattning av studielån och vad deltagarna anser passar deras personlighet.
|
3 |
Alla (som vill och kan)Karlsson, Malin January 2018 (has links)
Alla har inte samma tillgång till den akademiska världen. De som kommer från akademisk bakgrund har både lättare att söka sig till och större chans att klara av och trivas i högre studier. Som ett svar på detta arbetar högskolorna och universiteten med breddat deltagande. Breddat deltagande är ett komplext begrepp som rymmer drivkrafter som spänner över ekonomi, utbildningskvalitet och social rättvisa. Studievägledarens yrkesroll och uppdrag är nära kopplat till arbetet med breddat deltagande, ändå har studievägledares upplevelser av begreppet inte undersökts. Syftet med den här uppsatsen har varit att nå ökad förståelse för hur gruppen studievägledare på Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet förstår begreppet breddat deltagande. Detta genom att titta på hur studievägledargruppen använder begreppet, hur de konstruerar breddat deltagande som viktigt och hur de konstruerar det som problematiskt. Undersökningen har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och som teoretiskt och metodologiskt ramverk används diskursanalys. Två intervjuer med en och samma fokusgrupp om sju studievägledare har genomförts för att samla in data. Datan har sedan analyserats med diskursanalytiska begrepp. Undersökningen visar att studievägledargruppen kopplar begreppet breddat deltagande tätt till den egna yrkesrollen och förstår det som mycket viktigt men svårdefinierat, som en central del i ett demokratiskt samhälle och som inkluderingsarbete. Begreppet förstås som studievägledares, andra yrkesgruppers, universitetets och samhällets arbete med olika insatser för att studenter ska känna till, kunna välja och vara kvar i eller avsluta studier – utifrån den egna viljan. Å ena sidan förstår gruppen breddat deltagande som positivt för både individer, universiteten, arbetsmarknaden och samhället i stort. Samtidigt framkommer en rad olika konflikter och svårigheter i studievägledargruppens förståelser av begreppet.
|
4 |
Psykisk funktionsnedsättning i högre utbildning : Studievägledares perspektiv från arbete med studenterGoossen, Therese, Larsson, Levi January 2022 (has links)
Breddad rekrytering har resulterat i att en allt större andel studenter med psykisk funktionsnedsättning söker högskolestudier. Detta är en studentgrupp som, i vissa fall, har rätt till anpassningar i studiesituationen. I denna studie undersöktes studievägledares arbetssätt och upplevelser från arbete med studenter som har psykisk funktionsnedsättning och pedagogiskt stöd. Syftet var att ge insikt i studievägledares arbetssätt och upplevelser från detta arbete i en avgränsad kontext. För studiens ändamål nyttjades kvalitativ metod för datainsamling där åtta semistrukturerade intervjuer med åtta studievägledare verksamma vid fyra universitet genomfördes. En tematisk innehållsanalys visade att trots lokalt upprättade arbetsbeskrivningar återfanns ett kompensatoriskt arbetssätt bland samtliga. Studiens resultat och diskussion visar att studievägledarna upplevde ökad arbetsbelastning till följd av okunskap i omgivningen, stela ramar att arbeta utifrån och en ökning av andelen studenter med psykisk funktionsnedsättning. Vidare forskning behövs för att bättre förstå det arbete som studievägledare inom högre utbildning bedriver gentemot studenter med psykisk funktionsnedsättning.
|
5 |
Att producera klassresenärer - ett mångfaldsprojekt för att bredda rekryteringen till högskolanLang, Jennie, Maldaner, Vesna January 2006 (has links)
No description available.
|
6 |
En språkverkstad för alla : Språkverkstadspedagogers jurisdiktion över arbetet med studenter i studiesvårigheterDahl, Karin January 2021 (has links)
AbstractDue to widening participation in higher education, so-called språkverkstäder (academic writing centers) have been founded and are now present at most of the larger Swedish universities. The main activity at writing centers are individual tutorials in academic writing, reading and study skills. At most of the writing centers, tutors also give lectures and workshops in general academics, sometimes in cooperation with the university teachers at the departments. The aim of this study is to broaden the knowledge about a group of tutors who work with students in study difficulties in extended tutorials. Research questions are asked about what jurisdiction the tutors have over the professional work with the students, both in the individual tutorials and in other work tasks at the writing centers. Through interviews with eight tutors, data were collected and analyzed using qualitative content analysis. Based on the theoretical approach of critical pragmatism, democratic goals like inclusion of all, are associated with the tutors’ descriptions of what in this study is regarded as a special educational work at the academic writing centers. As an analytical and interpretive frame categorial and relational perspectives together with Abbott’s theory about jurisdictional control over expert labor are used. The result shows that the tutors’ claim over their professional work with students in study difficulties vary. The jurisdictional claim depends upon the tutors’ educational background, on how the area of work and knowledge are defined and on how it is described, understood and negotiated by other professionals at the university. In the struggle about who should do what to whom the students in study difficulties are at risk to becoming invisible. Further, the jurisdiction depends upon how the tutors perceives their democratic mission within the reality of widening participation. Overall, the result shows a weak jurisdiction for the tutors at the academic writing center regarding their work with students in study difficulties. The study draws the conclusions that work with students in study difficulties needs more attention at writing centers, and that tutors need more knowledge about teaching a diverse student body with different learning realities. In this context, special educational expertise and special educational perspectives can be of use for the development of both writing center practice and theory. Futhermore, a professionalization of the writing tutor work is crucial for writing centers in order to contribute to the inclusion work in higher education and truly become a writing center for all. Finally, the question of support for students in study difficulties needs to be regarded as a matter for all professions in higher education.
|
7 |
Ett omöjligt uppdrag? : En kvalitativ studie om svenska lärosätens arbete med breddad rekryteringGafvelin Lindström, Anna, Hjelm, Linnea January 2023 (has links)
År 2001 utvidgades högskolelagen det i Sverige ett krav på landets universitet och högskolor, där kravet uppmanade lärosätena att tillämpa breddad rekrytering vid antagningen av studenter. Syftet med lagkravet är förhoppningen om att högre utbildning ska reflektera det svenska samhället och därigenom motverka social snedrekrytering. Begreppet breddad rekrytering har således givits plats i lärosätenas rekryteringsprocess. Vårt intresse för social snedrekrytering föranledde oss till att undersöka detta ämne närmre, främst att undersöka hur lärosäten definierar och arbetar med breddad rekrytering. Vid närmare undersökning framgick det att den tidigare forskningen kring detta ämne är begränsad, detta påvisade en forskningslucka som vi ämnade att fylla. Syftet med uppsatsen blev att först studera hur statliga myndigheter ålägger direktiv till lärosätena i deras arbete kring breddad rekrytering. Detta efterföljdes av intervjuer med utvalda lärosäten för att undersöka det praktiska arbetet med breddad rekrytering. Vid valet av lärosäten beslutade vi oss för två högskolor och två universitet. Selektionen baserades främst på intresset av att undersöka potentiella skillnader i definition och arbetssätt. Genom riktad innehållsanalys har vi kodat det insamlade materialet för att sedan analysera empirin genom nyinstitutionell teori. Vårt val av teori har tillhandahållit oss med relevanta begrepp och förklaringsmodeller för de fenomen vi observerat under vår bearbetningsprocess. De resultat som framkommit har visat på de svårigheter som arbetet kring breddad rekrytering innebär. Svårigheterna härstammar främst från begreppets otydliga definition, där varje enskilt lärosäte själva fått stå för tolkning och strategi. Resultatet visade därigenom även strategiernas skiftande mognad vid de utvalda lärosätena. Dessutom har resultaten visat på de starka sociala krafter som omgärdar begreppet och dess mening.
|
8 |
Gränsöverskridande val och vägledning : En studie om studievägledning och breddad rekrytering inom högskola/universitet / Choices beyond the norms and student cousellingRönn, Britt Marie January 2009 (has links)
<h2>Sammanfattning</h2><p><strong>S</strong>yftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal studie- och karriärvägledare inom universitet/högskola förhåller sig till begreppet breddad rekrytering.</p><p>Uppsatsen ville också visa vad en högskola och ett universitet har för strategier för att bredda sin rekrytering och om man medvetet använder sig av studie- och karriärvägledning för detta ändamål.</p><p>Metoden var kvalitativ och resultaten byggde på intervjuer av tio studievägledare fördelade på en högskola och ett universitet, samt två personer som arbetar övergripande med breddad rekrytering på dessa lärosäten. Det som framkom är att studievägledarna överlag anser att breddad rekrytering är en viktig uppgift som ingår i deras yrkesverksamhet, vidare att vägledningen är mer psykologiskt än socialt inriktad, på så sätt att vägledarna fokuserar mer på psykologiska aspekter som t ex studentens intressen, värderingar och förmågor snarare än den sociala kontext studenten befinner sig i t ex klasstillhörighet eller genus. Det finns inslag av processtänkande men fortfarande mycket av "trait and factor" tänkande.<strong> </strong>Högskolan/ universitetet anser att studievägledning är en viktig verksamhet och använder sig delvis av den för att bredda sin rekrytering, men kunskapen om vad vägledning är och kan användas till känns delvis outvecklad.</p><p>En framtidsvision är att vägledning har mer av samhällsförbättrande karaktär. Vägledaren skulle då vara en person som uppmuntrar till val utanför normen: Gränsöverskridande val.<strong> </strong></p> / <p> </p><h2>Abstract</h2><p>The purpose of this thesis was to give a picture of how a number of student counsellors at the university look on their commission in the perspective of widening recruitment.</p><p>The thesis also showed what strategies the universities have to widen their recruitment and of how to use counselling for this purpose.</p><p>The method was qualitative and the result was founded on interviews with ten student counsellors from two different universities and from two persons who work overall with widening recruitment and diversity. This study shows that student counsellors regard widening recruitment as an important task in their work. It emerged under the interviews that counselling is more psychological than social, which means that the counsellors focus more on factors like interests, values and competence rather than social context with factors like social class and gender. There are elements of trait and factor thinking as well as a great deal of<strong> </strong>process thinking. The university regards student counselling as an important activity and is using it for widening recruitment, but the knowledge of it and its use is somewhat undeveloped.</p><p>A vision for the future is that the counsellor has more the task of a social reformer. The counsellor would then be the one who encourages the student for choices beyond the norms.</p>
|
9 |
Diskurser om breddad rekrytering : Analys av några offentliga texterCooper, Ami January 2006 (has links)
<p>The aim of this study is to investigate the discourses of widening recruitment to higher education in some political documents from the 21st century. The scientific method applied is critical discourse analysis as developed by Norman Fairclough. This implies the analyses of the actual texts, the social practice as well as the discursive practice, i.e. the conditions under which the texts are produced, distributed and consumed.</p><p>The major results include four discourses: a post-modern discourse, a neoliberal economic discourse, a political discourse of multi-culturalism and a modern discourse with its roots in the 20th century’s discussions about social imbalance in recruitment to higher education. The material shows a discursive struggle between ways of constructing widening recruitment and underrepresented groups, as well as the hegemonic, implicit conviction that higher education is advantegous.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka berättelser om breddad rekrytering som finns i några politiska dokument från 2000-talet. Jag använder kritisk diskursanalys så som den utvecklats av Norman Fairclough. Det innebär analyser av såväl text, som social praktik och diskursiv praktik, som innefattar villkor för produktion, distribution och konsumtion av texter.</p><p>De huvudsakliga resultaten visar en diskursordning som innehåller fyra diskurser: en postmodern diskurs, en neoliberal ekonomisk diskurs, en politisk diskurs om mångkulturalism och en modern diskurs med rötter i 1900-talets diskussioner om social snedrekrytering. Materialet visar också en diskursiv kamp mellan olika sätt att konstituera breddad rekrytering och under-representerade grupper, såväl som en outtalad, gemensam övertygelse om det fördelaktiga med högre utbildning.</p>
|
10 |
Gränsöverskridande val och vägledning : En studie om studievägledning och breddad rekrytering inom högskola/universitet / Choices beyond the norms and student cousellingRönn, Britt Marie January 2009 (has links)
Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal studie- och karriärvägledare inom universitet/högskola förhåller sig till begreppet breddad rekrytering. Uppsatsen ville också visa vad en högskola och ett universitet har för strategier för att bredda sin rekrytering och om man medvetet använder sig av studie- och karriärvägledning för detta ändamål. Metoden var kvalitativ och resultaten byggde på intervjuer av tio studievägledare fördelade på en högskola och ett universitet, samt två personer som arbetar övergripande med breddad rekrytering på dessa lärosäten. Det som framkom är att studievägledarna överlag anser att breddad rekrytering är en viktig uppgift som ingår i deras yrkesverksamhet, vidare att vägledningen är mer psykologiskt än socialt inriktad, på så sätt att vägledarna fokuserar mer på psykologiska aspekter som t ex studentens intressen, värderingar och förmågor snarare än den sociala kontext studenten befinner sig i t ex klasstillhörighet eller genus. Det finns inslag av processtänkande men fortfarande mycket av "trait and factor" tänkande. Högskolan/ universitetet anser att studievägledning är en viktig verksamhet och använder sig delvis av den för att bredda sin rekrytering, men kunskapen om vad vägledning är och kan användas till känns delvis outvecklad. En framtidsvision är att vägledning har mer av samhällsförbättrande karaktär. Vägledaren skulle då vara en person som uppmuntrar till val utanför normen: Gränsöverskridande val. / Abstract The purpose of this thesis was to give a picture of how a number of student counsellors at the university look on their commission in the perspective of widening recruitment. The thesis also showed what strategies the universities have to widen their recruitment and of how to use counselling for this purpose. The method was qualitative and the result was founded on interviews with ten student counsellors from two different universities and from two persons who work overall with widening recruitment and diversity. This study shows that student counsellors regard widening recruitment as an important task in their work. It emerged under the interviews that counselling is more psychological than social, which means that the counsellors focus more on factors like interests, values and competence rather than social context with factors like social class and gender. There are elements of trait and factor thinking as well as a great deal of process thinking. The university regards student counselling as an important activity and is using it for widening recruitment, but the knowledge of it and its use is somewhat undeveloped. A vision for the future is that the counsellor has more the task of a social reformer. The counsellor would then be the one who encourages the student for choices beyond the norms.
|
Page generated in 0.0223 seconds