The aim of this study is to investigate the discourses of widening recruitment to higher education in some political documents from the 21st century. The scientific method applied is critical discourse analysis as developed by Norman Fairclough. This implies the analyses of the actual texts, the social practice as well as the discursive practice, i.e. the conditions under which the texts are produced, distributed and consumed. The major results include four discourses: a post-modern discourse, a neoliberal economic discourse, a political discourse of multi-culturalism and a modern discourse with its roots in the 20th century’s discussions about social imbalance in recruitment to higher education. The material shows a discursive struggle between ways of constructing widening recruitment and underrepresented groups, as well as the hegemonic, implicit conviction that higher education is advantegous. / Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka berättelser om breddad rekrytering som finns i några politiska dokument från 2000-talet. Jag använder kritisk diskursanalys så som den utvecklats av Norman Fairclough. Det innebär analyser av såväl text, som social praktik och diskursiv praktik, som innefattar villkor för produktion, distribution och konsumtion av texter. De huvudsakliga resultaten visar en diskursordning som innehåller fyra diskurser: en postmodern diskurs, en neoliberal ekonomisk diskurs, en politisk diskurs om mångkulturalism och en modern diskurs med rötter i 1900-talets diskussioner om social snedrekrytering. Materialet visar också en diskursiv kamp mellan olika sätt att konstituera breddad rekrytering och under-representerade grupper, såväl som en outtalad, gemensam övertygelse om det fördelaktiga med högre utbildning.

Social snedrekytering är ett stort samhällsproblem, och en av orsakerna till klassbildningen i samhället idag. För två decennier har universitet och högskolor i Sverige aktivt arbetat med att bredda rekryteringen av elever från icke-akademisk bakgrund, men detta utan framgång. Denna studie försöker ta ett första steg i att hitta effektiva metoder som univeristeten kan använda sig av. Det teoretiska ramverket utgörs av nudging-teorin som går ut på att "knuffa" elever mot rätt riktingt genom att exponera dem för högskolealternativet, något som elever med akadeiska bakgrund får naturligt hemifrån. Det är en experimentell studie där eleverna har delats in två gruppern där den ena gruppen för behandling, och den andra gruppen används som kontrollgrupp. Studien utgår från hypotesen att en ökad närvaro av universitetet i utsatta områden kommer påverka målgruppen positivt. Resultaten ger stöd åt denna hypotes. Trots att den misslyckade randomiseringen gjorde det svårt för hypotesen förblev sambandet positivt. Alltså elever som hade fått behandlingen var mer benägna att ange högskoleförberedande program som sitt först val på gymnasiet än kontrollgruppen.

This thesis examines the relationship between recognition of prior learning and the aim to increase social and ethnical diversity in higher education. Recognition of prior learning is a result of educational politics aiming to broaden social and ethnical recruitment to higher education. By examining if recognition of prior learning rather can, and shall, be seen as part of what Pierre Bourdieu calls educational social reproduction I try to question whether it fulfils education policy goals or not. My results show that persons responsible for recognition of prior learning rather recognise knowledge from prior educational institutions than knowledge gained outside the educational system. Considering this, recognition of prior learning does not quite live up to the aims. But if evaluated and developed it might become a useful tool to broaden recruitment to higher education. / Denna uppsats syftar till att undersöka relationen mellan validering av reell kompetens och målet att öka den sociala och etniska mångfalden i högskolan. Validering av reell kompetens är resultatet av en politisk högskolereform som syftar till breddad rekrytering men jag försöker lyfta frågan om validering snarare kan, och skall, ses som en del av vad Pierre Bourdieu kallar den sociala reproduktionen i högskolan. Mina resultat visar att de som gör bedömningar av reell kompetens är mer benägna att värdera tidigare utbildningserfarenhet än kunskaper hämtade från andra områden. Detta gör att vi i dagsläget kan tala om att validering av reell kompetens inte riktigt lever upp till sitt mål, men att det, om det används på rätt sätt, kan vara ett bra redskap för att bredda rekryteringen.

<p>This thesis examines the relationship between recognition of prior learning and the aim to increase social and ethnical diversity in higher education. Recognition of prior learning is a result of educational politics aiming to broaden social and ethnical recruitment to higher education. By examining if recognition of prior learning rather can, and shall, be seen as part of what Pierre Bourdieu calls educational social reproduction I try to question whether it fulfils education policy goals or not. My results show that persons responsible for recognition of prior learning rather recognise knowledge from prior educational institutions than knowledge gained outside the educational system. Considering this, recognition of prior learning does not quite live up to the aims. But if evaluated and developed it might become a useful tool to broaden recruitment to higher education.</p> / <p>Denna uppsats syftar till att undersöka relationen mellan validering av reell kompetens och målet att öka den sociala och etniska mångfalden i högskolan. Validering av reell kompetens är resultatet av en politisk högskolereform som syftar till breddad rekrytering men jag försöker lyfta frågan om validering snarare kan, och skall, ses som en del av vad Pierre Bourdieu kallar den sociala reproduktionen i högskolan. Mina resultat visar att de som gör bedömningar av reell kompetens är mer benägna att värdera tidigare utbildningserfarenhet än kunskaper hämtade från andra områden. Detta gör att vi i dagsläget kan tala om att validering av reell kompetens inte riktigt lever upp till sitt mål, men att det, om det används på rätt sätt, kan vara ett bra redskap för att bredda rekryteringen.</p>

Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål. / The thesis aims to investigate folk high school participants’ social representations of university. According to the theory of social representa­tions, folk high school participants’ social representations of university are created socially and change depending on their experiences of university. The thesis also aims to investigate the origins of these social representations and how they have developed over time, as well as whether and how these rep­resent­ations have been affected by other social representa­tions, such as those of the distinctive character of folk high school. In order to identify folk high schools participants’ social identities and social rep­resenta­tions, I have made use of empirical data collected through free associa­tions and interviews with folk high school participants and former folk high school participants. To discover the origin of the representations and how they developed over time, I conducted a document study of an important folk high school teacher magazine. The results show that throughout the history of folk high schools, the institution has remained true to two basic ideas. These two fundamental ideas explain why different social identities and different representa­tions exist among the participants. The idea of folk high school as something different and special, leads to representations of folk high school as an alternative to other forms of education and to representations of university as some­­thing unlike folk high school. The second idea – that folk high school must adapt to the surrounding community – leads to representations of folk high school as a second chance and social representations of university as a goal.

Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål. / The thesis aims to investigate folk high school participants’ social representations of university. According to the theory of social representa­tions, folk high school participants’ social representations of university are created socially and change depending on their experiences of university. The thesis also aims to investigate the origins of these social representations and how they have developed over time, as well as whether and how these rep­resent­ations have been affected by other social representa­tions, such as those of the distinctive character of folk high school. In order to identify folk high schools participants’ social identities and social rep­resenta­tions, I have made use of empirical data collected through free associa­tions and interviews with folk high school participants and former folk high school participants. To discover the origin of the representations and how they developed over time, I conducted a document study of an important folk high school teacher magazine. The results show that throughout the history of folk high schools, the institution has remained true to two basic ideas. These two fundamental ideas explain why different social identities and different representa­tions exist among the participants. The idea of folk high school as something different and special, leads to representations of folk high school as an alternative to other forms of education and to representations of university as some­­thing unlike folk high school. The second idea – that folk high school must adapt to the surrounding community – leads to representations of folk high school as a second chance and social representations of university as a goal.

Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål. / The thesis aims to investigate folk high school participants’ social representations of university. According to the theory of social representa­tions, folk high school participants’ social representations of university are created socially and change depending on their experiences of university. The thesis also aims to investigate the origins of these social representations and how they have developed over time, as well as whether and how these rep­resent­ations have been affected by other social representa­tions, such as those of the distinctive character of folk high school. In order to identify folk high schools participants’ social identities and social rep­resenta­tions, I have made use of empirical data collected through free associa­tions and interviews with folk high school participants and former folk high school participants. To discover the origin of the representations and how they developed over time, I conducted a document study of an important folk high school teacher magazine. The results show that throughout the history of folk high schools, the institution has remained true to two basic ideas. These two fundamental ideas explain why different social identities and different representa­tions exist among the participants. The idea of folk high school as something different and special, leads to representations of folk high school as an alternative to other forms of education and to representations of university as some­­thing unlike folk high school. The second idea – that folk high school must adapt to the surrounding community – leads to representations of folk high school as a second chance and social representations of university as a goal.

I högskolelagen 1 kap 5 § stycke 4 finns bestämmelsen ”Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.”. Bestämmelsen infördes för att motarbeta den sociala och etniska snedrekryteringen på Sveriges högskolor och aktivt främja mångfald genom breddad rekrytering. Breddad rekrytering är olika slags aktiva åtgärder, bland annat användandet av alternativt urval i antagningsprocessen till högskolor och universitet. Under åren har det kommit ett antal rättsfall om användandet av positiv särbehandling vid antagning till högskolor och universitet, både baserat på etnisk tillhörighet i någon mån och baserat på kön, för att ge förmån till underrepresenterade grupper. I svensk gällande rätt står det numera klart att positiv särbehandling baserat på etnisk tillhörighet inte är tillåtet. Den här uppsatsen är indelad i två delar. Den första delen undersöker de rättsliga gränserna för jämlikhetsfrämjande åtgärder vid antagning till högskolor och universitet utifrån konstitutionell rätt, diskrimineringsrätt, utbildningsrätt och EU-rätt för att precisera hur ramarna ser ut enligt de olika rättsområdena samt klargöra vilket rättsområde som medger ett större utrymme och var det utrymmet åtstramas. Det framkommer att det konstitutionellrättsligt inte finns något hinder för att tillämpa positiv särbehandling för att främja underrepresenterade grupper. Enligt diskrimineringslagen är dock positiv särbehandling baserat på etnisk tillhörighet diskriminering eftersom det inte finns något undantag för att främja jämlikhet avseende etnisk tillhörighet (ett sådant undantag finns dock med syfte att främja jämställdhet mellan könen). Vidare medger inte heller högskoleförordningen, som har bestämmelser om antagningsregler, positiv särbehandling. I EU-rätten finns ett visst utrymme för positiv särbehandling, både avseende kön och etnisk tillhörighet, i EU-rättsliga direktiv. EU-domstolen har i flera rättsfall klargjort när positiv särbehandling är otillåtet, men har ännu inte uttalat sig om hur stor skillnaden får vara i meriter innan positiv särbehandling anses vara diskriminering. I den andra delen diskuteras om det borde införas en möjlighet att positivt särbehandla baserat på etnisk tillhörighet vid antagning till högskolor och universitet. I diskussionen används Critical Race-teori, vilket är en teori utvecklad i amerikansk kontext för att kritiskt analysera samhället och rätten. Med hjälp av Critical Race-teori kritiskt granskas argument för och emot positiv särbehandling, särskilt argument om rättvisa, jämlikhet och etnisk tillhörighet/ras. Jag argumenterar att det finns en tydlig dubbelhet i rätten, ställer visioner om faktisk rättvisa mot diskrimineringsförbud och diskuterar neutraliteten i dagens antagningssystem.

The following study categorises, summarises and analyses research on unequal participation of social groups in Nordic higher education. While it does not give an exhaustive account of all research, the ambition has been to capture the main strands of contemporary literature and its results. I categorise the literature into three main research traditions, as well as into studies that may best be characterised by their object of study. This typology forms the structure in which research is presented in the study. The summary of research results show that in parallel with the efforts to expand higher education and include larger parts of the population, the relationship between family background and children’s years of education has weakened and the rate of participation in higher education has increased among underrepresented groups. At the same time, however, patterns where students tend to study different study programmes or at different higher education institutions depending on gender and social or national background have remained largely intact, and in some cases even grown stronger. These differences in participation rates and enrolment patterns can be traced to inequalities in school achievement, unequal access to knowledge and information, differences in family support and expectations from the social environment, different horizons of opportunities, as well as different preferences regarding the length of the study programme, its degree of labour market connection and the importance placed on the geographical proximity to family and friends. One of the contributions of the analysis is showing how questions and methods in different research traditions generate different types of results, which at first glance may seem incompatible. Upon closer inspection, however, the research results in fact paint a highly congruent picture. A consistent theme throughout is how more detailed, multidimensional or intersectional indicators and classifications of education, social background or other social groupings often reveal important differences and inequalities that are invisible in studies that use more aggregated or linear indicators and groupings. / <p>Uppsatsen skrevs ursprungligen i rapportform på uppdrag av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och publicerades 2021 inom ramen för UKÄ:s regeringsuppdrag att utvärdera lärosätenas arbete med breddad rekrytering. Texten har nu när den läggs fram som uppsats på några ställen omarbetats eller justerats, men är i stora drag identisk med uppdragsrapporten, där professor Mikael Börjesson som uppsatshandledare stod som garant för studiens kvalitet gentemot UKÄ.</p><p>Bryntesson, A., &amp; Börjesson, M. (2021). <em>Forskning om rekrytering till högre utbildning i de nordiska länderna, 2010–2021. En kunskapsöversikt</em> (Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi Nr 64). SEC, Uppsala universitet</p>