No description available.

The purpose of this study is to overlook Nordic medias news coverage and framing of Norwegian mass murderer Anders Behring Breivik. The study is based on printed editions of Norwegian newspaper Aftenposten, Swedish newspaper Dagens Nyheter and the Finnish newspaper Hufvudstadsbladet set on nine selected dates related to the issue between July 23th 2011 to August 25th 2012.     The study will display how Breivik was framed by each of the Nordic newspapers and even the total amount of news coverage the issue has been given. The media framing part of the study will mainly focus on the media framing of Breiviks personality and political ideology. The study will also investigate each newspapers handling of Breiviks manifesto, which he published only hours before killing 77 people on July 22th 2011.   The study is a quantitative content analysis, containing a total number of 245 articles. Aftenposten featured almost two times the total material of Dagens Nyheter and Hufvudstadsbladet combined. The study is based on news evaluation- and media framing theory.   The result shows that there are only slight differences in each newspapers framing of Breivik. The  most usual description based on our results is that Breivik is a right wing extremist, massmurder or terrorist with a deviant perception of reality. Sensationalism has put its imprint on the news coverage of Breivik by focusing on personal and psychological aspects. The result also shows that newspapers in neighboring countries Sweden and Finland put a larger emphasis on the hatred of the terrorist than domestic newspaper Aftenposten.

Idenna studie har vi undersökt hur massmedier presenterat våldshandlingar övertid. Det som vi undersökt är om det finns urskiljbara faser i massmedialapresentationer av våldshandlingar. Vi har utgått från fallet Breivik och Norgeattentatet2011, som vi menar är ett mediebelyst fall som kan kasta ljus över andravåldshandlingar. Vi har använt oss av Grundad Teori som kvalitativ metod och analyseratsammanlagt 80 stycken tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Expressen,Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultatet visar att det finns urskiljbarafaser och dessa faser har vi benämnt som:Det ofattbara, Kollektiv bearbetningfrån det ofattbara, Det ofattbarapolitiseras och Det ofattbara blir enreferens. Medan tidigare forskning har belyst effekter av medievåld,massmediala skildringar av kvinnor och män, massmediala framställningar övertid och att massmediers framställningar av nyheter, har man i mindreutsträckning studerat den processuella utvecklingen hos våldshandlingar. Vi haranvänt symbolisk interaktionistisk teori för att få en fördjupad förståelse förvårt resultat. Det som vår uppsats tillfört den befintliga forskningen är att viurskilt olika faser gällande hur våld presenteras i massmedia. / In this study, we investigated howthe mass media presented theacts of violence over time. What we examined iswhether there are different phasesin the mass media presentationsof violence or not. We used the case Breivik andNorway attacks in 2011, which we think is a mass media highlighted case. And wich may shed light on other acts of violence.Using Grounded Theory we analyzed a total of 80newspaper articles taken from Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The result showsthat there are separate phases and we have referredto these as: The unbelievable, Collective processing from the unbelievable,The unbelievable politicized and The unbelievable becomes a reference. While previous research has highlighted the effects of mass mediaviolence, mass media portrayals of men and women, mass media representationsover time and that media bias, the procedural development of violence has beenless studied. We have used the symbolic interactionist theory to gain a deeperunderstanding of our results. The value of this study for the existing researchis that we distinguished different phases regarding how the violence presentedin the mass media.

On the 22nd of July 2011, Norwegian lone actor Anders Behring Breivik decided tocarry out his life mission; a mission, which resulted in two separate terrorist attackskilling 77 individuals linked to the Norwegian Labour Party. The attacks directlycontributed to launch the second violence wave of the modern right-wing extremistmovement, turning it into the most violent movement of today in Western Europe. Theyalso contributed to establish Breivik as a template and a hero for many of theindividuals active in the right-wing extremist movement, making other right-wing loneactors follow Breivik's methods and committing crimes in the name of the sameideology as him. But which specific moral arguments did Breivik use in order to justifyand promote "his" ideology, and beyond that, his crime? In order to answer thatquestion, in this thesis, Breivik's manifesto was analysed using the situational actiontheory as a moral base. A simple discourse analysis framed by the intersectionalperspective was used as a method, and the analysis resulted in three main themes -Ethnicity, Religion, and Gender - as well as six sub-themes that highlighted the fight-forand the fight-against dimensions of each theme. In the discussion, the violent languageand the hierarchical order of the themes were examined, which demonstrated that acriminological perspective is needed when the connection between ideology and crimeis to be understood. The thesis was thereafter concluded with the notion that ideologyneeds to be seen as an independent risk factor in order for these types of crimes to beprevented. / <p>2016-06-01</p>

This study examines how Sweden’s four biggest newspapers deal with the attacks in Oslo and on Utøya the 22nd of July 2011. This date, where the ethnic Norwegian Anders Behring Breivik, bombed the goverment headquarter and killed 69 people at a political camp, will be remembered for a long period of time.    With its critical perspective, this study examines a total of thirteen news articles published within eight days after the attacks in Oslo and on Utøya, to see in what way the Swedish news papers constructs Breivik as a person. Furthermore the study examines in what way the Swedish newspapers makes connections to Sweden and to what extent speculation is used in the news articles.   The theoretical premises for the study are the critical discourse analysis, and key elements within it that is used are ideology, discourse and micro- and macro analysis. The conclusion shows that Swedish newspapers are disposed to construct Breivik as a unique individual who falls outside the normative scopes in their explanations of a murderer or a terrorist. Furthermore this study concludes that Sweden and Norway is construct as a ‘We’ in the Swedish newspapers articles, and that a higher rate of speculation is established in the critical news reporting.

The terror attacks in Oslo, July 22, 2011, executed by Anders Behring Breivik, showed the deadliest outbreak of political violence in Norway since World War II. After the subsequent apprehension of Breivik, discussions about his ideological positioning soon emerged. While Breivik was initially described as an Islamophobic, right wing-extremist, a few expert witnesses and scholars labeled him and his manifesto 2083: A Declaration of European Independence as fascist. Some analysts disagreed with such a categorization and argued that Breivik's views had little to do with fascism. Other commentators and academics partly agreed with the fascist label but added that Breivik's ideology differed from classical fascism in several ways.    The aim of this research is to examine whether the manifesto 2083 can be classified as fascist according to various established definitions and ideal types of fascism. In particular, this research draws on the theories, definitions, and ideal types of fascism of established scholars Roger Griffin, Stanley G. Payne, and Emilio Gentile to inform a content analysis of 2083.The study's relevance concerns the ideology of and behind certain violent political activism, and if fascism is undergoing a transformation which urges updates of established definitions of the phenomenon. 2083 is treated as an outlier or deviant case of fascism. This research finds that 2083 does fulfill several fascist criteria, and even concepts central to the ideal types. However, the results are at times ambiguous and open to further interpretation. Fascist concepts such as national rebirth, a glorification of violence, and religiously tinged activism are expressed in the manifesto, but crucial details regarding them remain unexplored or unspecified. 2083's violent strategies for achieving desired societal change have striking similarities with certain contemporary race radicalism; while descriptions of societal condition and utopian goals share certain fascism characteristics, but also resemble late 19th Century German revolutionary conservatism or proto-fascism. Thus, one might rather see 2083 as hybrid form of different, already existing, fascist ideological traits rather than a “new” form of fascism. / De terrorattacker som utfördes av Anders Behring Breivik i Oslo den 22 juli 2011 var det dödligaste uttrycket för politiskt våld i Norge sedan det andra världskriget. Snart efter Breiviks gripande började diskussioner föras om hans ideologiska uppfattning och politiska hemvist. Tidiga utlåtanden gjorde gällande att han var en islamofobisk högerextremist, men några expertvittnen hävdade att Breivik och hans manifest 2083: A Decaration of European Independence snarare var fascistiska. Vissa analytiker motsatte sig detta och påstod att Breiviks åsikter uppvisade få likheter med fascism. Andra kommentatorer och akademiker gav delvis medhåll till den fascistiska klassificeringen men menade att Breiviks ideologi på flera sätt skiljde sig från klassisk fascism. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida manifestet 2083 kan klassificeras som fascistiskt enligt olika etablerade definitioner och idealtyper av fascism. För att genomföra en innehållsanalys av 2083 används de teorier, idealtyper och definitioner av fascism som de etablerade akademikerna Roger Griffin, Stanley G. Payne och Emilio Gentile utarbetat. Studiens relevans utgår från diskussioner om ideologiers betydelse för vissa former av politiskt våldsam aktivism och om fascismen som ideologi genomgår förändringar vilka kan föranleda uppdateringar av dess definitioner. 2083 behandlas i detta sammanhang som ett kritiskt eller avvikande fall av fascism. Studiens resultat visar att 2083 uppfyller ett flertal kriterier för fascism och även vissa av de använda idealtypernas centrala koncept. Samtidigt är andra resultat tvetydiga och föranleder vidare diskussion. Fascistiska teman såsom en önskan om en nationell återfödelse, våldspositivitet och religiöst betonad aktivism återfinns i manifestet, men viktiga detaljer kring dem utvecklas inte eller förblir ospecificerade. De våldsamma strategier för samhällelig förändring som existerar i 2083 har klara likheter med vissa samtida former av rasradikalism, medan manifestets beskrivningar av det nuvarande samhällstillståndet och även dess utopiska framtidsvisioner på flera sätt påminner om fascistiska motsvarigheter. Samtidigt finns där också likheter med protofascism och radikalkonservatism från det sena 1800-talet. Därför kan 2083 betraktas som en hybrid av olika redan existerande former av fascism, snarare än som en "ny" sorts fascism.

The Western world’s view of Muslims became more negative after the terrorist attack on the World Trade Center. International as well as Swedish studies show how negative attitudes towards Muslims increased after the attack. This study analyses discourses regarding Muslims and non-Muslims in Swedish press in relation to two terrorist attacks. This is done by a critical discourse analysis on three newspapers reports on the terrorist attack in Oslo and Utøya 2011 and the terrorist attack on the headquarters of magazine Charlie Hebdo in Paris 2015. The study uses social constructionism and Orientalism as a theoretical framework. Study results show more differences than similarities in the portrayal of the offenders. Main findings include that Breivik was portrayed as an individual, unlike the Kouachi brothers who were portrayed as part of a larger group as well as the fact that the brothers in a high degree were linked to Islam. The study concludes that Swedish press differentiates Muslim and non-Muslim perpetrators. Media affect people’s actions and thoughts and ought to affect how authorities treat this group and it’s therefore important for social workers to be critical of media reporting’s in order to meet clients individually, rather than in a generalising manner.

Den här uppsatsen ämnar att undersöka Anders Behring Breiviks manifest i samband med det moderna samhället och den situation som detta sätter individen i.Med hjälp av Erich Fromms tankar kring friheten och flyktmekanismer, Thomas Ziehesnarcissism och kulturell friställning och Giddens teori kring självidentiteten i den senmoderna epoken försöker jag nå förklaringar till hur Breivik kunde nå de slutsatser han gjorde. Analysen av det utdrag ur manifestet som är uppsatsens material utifrån vilka värden Breivik vill försvara och vilka fiender som hotar dessa. Resultatet är att det är ett flertal fiender som hotar de värden Breivik vill försvara och att det måste till en analys ur ett individ-, kultur- och systemperspektiv för att nå en tillfredställande förklaring. Breivik förstås utifrån den auktoritära karaktären som enbart ser relationer mellan människor som positioner av under- eller överläge, genom de kulturella förutsättningar som finns i samhället samt genom att han inte utvecklat den tillit som Giddens anser är grunden för att människor kan verka i en alltmer riskabel tillvaro. / This paper aims to examine the manifesto of Anders Behring Breivik and put it in thecontext of modern society and the situation that the individual is in.Using Erich Fromms thoughts about freedom and escape mechanisms, Thomas Ziehesnarcissism and cultural and Giddens theory about self-identity in the late modern age I try to reach explanations about how Breivik could reach the conclussions he did.The analysis of a part of the manifesto, which is the papers material, about which valuesBreivik wants to defend and which the enemies are that threatened these. The result is that there are a number of enemies which threaten these values that Breivik wants to defend and that an analysis from a individual-, cultural and system perspectives is required to reach a satisfying explaination.Breivik is understood from the view of the authoritarian character who only sees human relations as positions of dominance or subordinance, through the cultural presets that exist in society and through not developing the trust that Giddens sees as the foundations on which humans stand to cope with life in increasingly risky enviroment.

Det övergripande syftet med studien var att studera hur terroristen, representerad av Anders Behring Breivik och Rakhmat Akilov, konstruerades i fyra svenska dagstidningar efter två händelser benämnda terrordåd: attentaten i Oslo och på Utøya 22 juli 2011, och lastbilsattacken i Stockholm 7 april 2017. Detta utifrån ett socialpsykologiskt och diskursanalytiskt perspektiv med den sociala identitetsteorin som ramverk och ingrupper och utgrupper i fokus. Resultatet visar att det förekom olika diskurser för de två gärningsmännen, där Breivik framställdes som en individ som är en målmedveten, kallblodig ensamvarg, medan Akilov definierades utifrån sina presumtiva grupptillhörigheter som en passiv och kollektiv främling som agerat på terrororganisationen IS initiativ. Breivik kan utifrån resultatet placeras i en ingrupp och Akilov i en utgrupp, vilket indikerar ett samhällsklimat där ”vi” ställs mot ”dom”, något som i sin tur kan påverka individens identitet och värderingar. / The purpose of this paper was to study how the terrorist, represented by Anders Behring Breivik and Rakhmat Akilov, was constructed in four Swedish newspapers after two terrorist attacks in Norway July 22, 2011, and in Sweden, April 7, 2017. The study takes on a social psychological and discourse analytic perspective, where the social identity theory with its ingroups and outgroups is central. The result shows that there were different discourses for the two offenders, where Breivik was portraied as an individual who is a purposeful cold-blooded loner, while Akilov was defined on the basis of his presumptive group affiliations as a passive and collective alien. Based on the results, Breivik can be placed in an ingroup and Akilov in an outgroup, which indicates a social climate where ”we” are set against ”them”, something that in turn can influence the individuals identity and values.

Uppsatsen utgår från terrordåden i Norge den 22 juli 2011. Med Dagens Nyheters webbpublicerade artiklar om Behring Breivik som material gjordes en kvantitativ innehållsanalys. Bland annat tittades på hur Dagens Nyheter beskrev varför Behring Breivik begick dessa handlingar, om rapporteringen varit objektiv och i vilken utsträckning webbspecifika företeelser, såsom filmklipp och bildspel nyttjats. Resultatet blev att webbspecifika företeelser fanns om än inte i någon större utsträckning och att de förekom mestadels i direkt närhet till terrordåden. En webbspecifik företeelse skiljde sig från ovanstående resultat och det var nyheter som uppdaterats vilket skett i 23 % av alla kodade artiklar. Dessa var dessutom spridda över kodningsperioden utan någon direkt logisk fördelning. Svar på frågan varför enligt Dagen Nyheter blev att Behring Breivik begick dåden p g a sina högerextrema åsikter och eller högerpopulistiska partier. När det gäller frågan om Dagens Nyheter var objektiv i sin bevakning har inget entydigt svar kunnat noteras. Vad som kan konstateras är att Dagens Nyheter varit återhållssam i sin publicering av Behring Breiviks egna bilder men att manifestet återgivits eller citerats i nästan en tredjedel av alla artiklar. I uppsatsen förekommer även en generell diskussion om hur journalister bör bevaka ett terrordåd. Svårigheterna och ansvaret.